Category: Nyheter

Diskussionen om lärarsituationen i Svenskfinland har länge handlat om nord eller syd men nu har även väst klivit in i bilden. Tre av fyra svenskspråkiga lärarstuderande kan tänka sig att flytta till Sverige för att jobba som lärare. Det visar Jutta Maunulas enkät som på bara några dygn samlade 171 svar från klasslärare, ämneslärare och speciallärare vid Åbo Akademi.

– Jobbutsikterna i Finland är inte särskilt ljusa för till exempel lärare i slöjd eller huslig ekonomi, säger Maunula som studerar för fjärde året.

Trots att många kan tänka sig att jobba i Sverige är det få som tror att de verkligen kommer att slå slag i saken.

Resultaten från enkäten beskriver lärarstuderandenas oro över att jobben inte räcker till. En bidragande orsak är den nyetablerade klasslärarutbildningen i Helsingfors. De lärarstuderande som har tänkt jobba i södra Finland har ökat på studietakten för att bli färdiga så fort som möjligt.

– De vill nå examen snabbt för att ha goda chanser att få jobb i söder, säger Maunula.

Christer Holmlund beklagar att den utökade utbildningsvolymen har lett till turbulens på arbetsmarknaden och att studerandena riktar blickarna mot Sverige.

– Vi måste se till att Svenskfinland är den attraktivaste arbetsmarknaden för våra lärare. För arbetsgivarna gäller det att sköta om att lönerna och arbetsmiljön är i skick.

Österbotten och Nyland lika populära

Resultaten från enkäten visar att intresset för lärarjobb i Österbotten och Nyland är lika stort bland studerandena. 58 procent vill jobba i Österbotten och 57 procent i Nyland (studerandena kunde välja flera alternativ, därför överskrids 100 procent).

– Det gamla påståendet att lärarstuderande i Vasa inte kan tänka sig att flytta söderut utmanas nu.

En längre intervju med Jutta Maunula går att läsa i nr 4 av tidningen Läraren som utkommer torsdagen den 23 februari. I samma tidning kommenterar också Christer Holmlund i sin kolumn oron kring sysselsättningsläget. Läraren kan du läsa på www.fsl.fi/lararen.

FSL förespråkar mångspråkiga lösningar i skolmiljön men understöder inte idén om en tvåspråkig skola där elever från både den svenska och finska skolan undervisas samtidigt i en gemensam undervisningsgrupp. Den modellen skulle nämligen leda till assimilation istället för interaktion och dessutom tvinga fram en omskrivning av skollagen.

I det språkklimat som råder i landet är det viktigt att noggrant överväga förslag som skulle försämra det svenska språkets ställning både juridiskt och i praktiken, påpekar Holmlund.

– Det finns många möjligheter att skapa en stimulerande språkmiljö utan att ge avkall på den rådande lagstiftningen. Inom ramen för den nuvarande skollagen är det fullt möjligt att till vissa delar undervisa på ett annat språk än skolans undervisningsspråk. I läroplansgrunderna finns också ett helt kapitel om undervisning på två språk, där bl.a. språkbad och språkberikad undervisning är två goda exempel på utvecklad språkundervisning. Varför inte utnyttja dessa möjligheter till fullo först?

FSL:s tolkning av en tvåspråkig skola är en samlokaliserad skola där undervisningsspråk och administration är klart avgränsade mellan det finsk- och svenskspråkiga skolväsendet. Som språkminoritet har vi inte råd att driva en agenda där vi frångår en uppdelning i skolor med svenskt eller finskt undervisningsspråk. Samarbete mellan de olika språkgrupperna är naturligtvis välkommet.

FSL uppmanar till en diskussion om hur man kan utveckla en mångspråkig lärmiljö, inom lagens ramar, genom pedagogiska lösningar och ett utvecklat samarbete mellan lärare och olika läroämnen.

Enligt det ursprungliga förslaget skulle staden lägga ner alla skolor med färre än 48 elever.

Nämndens förslag innebär att de svenska skolorna i Rödsö och Vittsar skulle få fortsätta sin verksamhet. På finskspråkigt håll undgår likaså två skolor en nedläggning.

Karleby stad har en ytterst ansträngd ekonomi och avsikten med utredningen av skolnätverket har varit att hitta miljonbesparingar. Såväl skolpersonal som föräldrar har dock kommit med kraftig kritik mot förslaget.

Fullmäktige säger sista ordet. Detta torde ske i mars.

Avsikten är att inspirera skolorna till att fira den språkliga och kulturella mångfalden och utmana alla att fundera på språkets betydelse för identiteten, trygghetskänslan och delaktigheten. Dagen erbjuder ett utmärkt tillfälle att granska hur globaliseringen och den internationella migrationen förändrar vår språkliga miljö och gör den mångfaldigare.

Dagen för hundra språk stöder kulturell mångfald och språkmedvetenhet som en del av utvecklandet av verksamhetskulturen i enlighet med läroplansgrunderna. Samtidigt betonar man multilitteracitetens betydelse som en del av mångsidig kompetens och lyfter fram språkfostran. Målet med språkfostran är att utveckla elevernas flerspråkliga kompetens, som består av modersmålen, andra språk och olika dialektala varianter, på olika nivåer. Språkfostran ökar elevernas språkmedvetenhet och användningen av flera språk parallellt.

Dagen för hundra språk kan firas under festivalen Satakielikuukausi (månaden för hundra språk), som inleds på Internationella modersmålsdagen (21.2) och slutar på Världspoesidagen och Internationella dagen mot rasism (21.3). Dagen kan också firas på Europeiska språkdagen 26.9 eller i samband med firandet av Finlands 100-årsjubileum.

PM Anna-Maria Karf, 34, från Helsingfors har valts till ny förbundsekonom i FSL. Karf tillträder sitt nya jobb i mars. Hon efterträder EM Agneta Roine, som har valts till ekonomichef för Hanaholmens kulturcentrum.

Den ledigförklarade befattningen lockade åtta sökande. Förbundskansliet består av förbundsordföranden jämte sju anställda.

Helsingin Sanomat skrev i början av februari om ett lagutkast där man föreslår att universiteten i framtiden kunde erbjuda nästan hälften av de obligatoriska studierna för en examen vid till exempel en yrkeshögskola.

Hämeri säger att andelen utlagda studier måste ses över. Han anser att omkring hälften låter som för mycket.

– Om man ser på saken ur studentens synvinkel, så hur känns det om hen får höra att hälften av studierna sker någon annanstans? Motsvarar det den utbildning studenten trott sig få?

Hämeri säger att lagutkastet beretts i all tystnad och forcerat på grund av Tampere 3-projektet, som handlar om att slå ihop Tammerfors universitet, tekniska universitet och yrkeshögskola. Lagen är dock tänkt att gälla alla högskolor, vilket Hämeri säger kräver en mer omfattande diskussion.

Överdirektör Tapio Kosunen vid Undervisnings- och kulturministeriet säger till Helsingin Sanomat att den så kallade dualmodellen inte kommer att försvinna i och med omläggningen. Universitet och yrkeshögskolor kommer enligt honom att även framöver ha separata lagar och finansieringar.

Helsingin Sanomat säger att motiveringarna i lagutkastet redan nu slår fast att universiteten även i framtiden ska se till att undervisningen håller tillräckligt hög standard och att studierna är tillräckligt starkt kopplade till examen. (FNB)

SUKOL anser att digitaliseringen av studentproven är ett steg i rätt riktning, eftersom språkproven blir mångsidigare och språkanvändningssituationerna mera autentiska.

Förbundets ordförande Sanna Karppanen anser att språklärarna ändå upplever att de har lämnats ensamma med de förändringar förnyelserna hämtar med sig.

Avsaknaden av modellprov, otympligheten i Abitti-systemet för övningsprov, oklarheterna i bedömnings- och rättningsmetoder och den obetydliga mängden specifik fortbildning för ändamålet utgör smärtpunkter enligt Karppanen.

Att festivalen lockar så pass många deltagare är ingen slump, säger verksamhetsledare Martin Enroth. Många skolor har i år valt att delta i Skolmusik 2017 bland annat för att fira Finland 100 år.
– Som arrangör är jag även väldigt glad över att vi lyckats nå ut till många som inte tidigare deltagit i Skolmusikfestivaler. Detta evenemang kommer säkerligen att bli ett minne för livet för deltagarna, menar Enroth.
Under Skolmusik 2017 ordnas konserter på olika platser i Vasa och Korsholm, till exempel på Ritz, Doo-Bop Club, Academill, i Rewell Center och i Korsholms vuxeninstitut. I Botniahallen ordnas även två stora konserter. På fredag kväll den 5 maj klockan 19.00 ordnas galakonserten Tusen sjöars land och på lördagen den 6 maj klockan 13.00 kulminerar festivalen i den gemensamma avslutande festkonserten.
Skolmusikfestivalerna har haft stor tillväxt de senaste åren. Antalet deltagande grupper, samt gruppernas storlek, har ökat markant under de senaste festivalerna.
– Att Skolmusik växer och mår bra är givetvis en positiv sak, och nu har vi en intensiv vår att se fram emot med alla festivalförberedelser. Att jobba med så många barn och unga och planera allt i minsta detalj är en stor utmaning, men en rolig sådan, menar Enroth.

Det handlar förstås inte om en villkorslös kapitulation.  Men lärarnas krav är inte ohemula.

– Lärarna som lämnat skolan säger högt och tydligt vad som krävs för att de ska komma tillbaka: högre lön, mer makt över jobbet och en bättre arbetsmiljö. De politiker som menar allvar med att lösa den akuta lärarkrisen har nu åtgärdslistan klar, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet.

Styrelsen för OAJ preciserade sina förhandlingsmål i slutet av januari bl.a. rörande relationen mellan undervisning och andra uppgifter. Samt självfallet även lönesättningen.

Avsikten var att få igång försök med årsarbetstid, som skulle ersätta gängse arbetstid, som bygger på undervisningsskyldighet per vecka samt samplaneringstid, i augusti 2017.

I slutskedet dryftades en modell, som skulle ha berört lärare i en handfull grundskolor av olika slag. Skaran av försöksskolor skulle ha omfattat såväl sammanhållna grundskolor som grundskolor med åk 1-6 jämte åk 7-9 i utvalda tätorter.

– Förhandlingarna strandade eftersom lärarnas planeringstid för den egna undervisningen inte beaktades tillräckligt. Mängden planering går hand i hand med utbildningens kvalitet. Arbetsgivarsidans erbjudande skulle ha försvagat anställningsvillkoren för lärarna och OAJ går inte med på sparavtal, konstaterar OAJ:s förhandlingsdirektör Petri Lindroos.

Men OAJ ger inte upp, utan anser att det är dags för en reform.

Det nuvarande löne- och arbetstidssystemet som baseras på antalet undervisningstimmar och undervisningsskyldighet motsvarar inte till alla delar det arbete som idag görs i skolan. Arbetstidssystemet måste också i grundskolan utvecklas till att bättre motsvara lärarnas snabbt förändrade arbetsbild, säger Lindroos.