Category: Nyheter

Hösten 2014 inleddes försök med årsarbetstid i tre specialyrkesläroanstalter med sammanlagt närmare 350 lärare. Lärarfacket OAJ förhandlade med Bildningsarbetsgivarna fram ett avtal på central nivå, till vilket läroanstalterna anslöt sig med egna lokala avtal.

Hästen 2016 meddelade Bildningsarbetsgivarna dock att man inte längre vill göra upp ett centralt avtal. Utbildningsanordnarna skulle ändå ha haft möjlighet att fortsätta med årsarbetstid genom lokala avtal. Nu har dock förhandlingarna strandat.

OAJ är förvånad över att ett tidsenligt och väl fungerande system skrotas på grund av kortsiktiga ekonomiska planer.

– Från och med hösten inleds försök med årsarbetstid i en del kommunala yrkesläroanstalter med siktet inställt på framtiden. Men inom den privata sektorn strävar man bakåt, förundrar sig OAJ:s förhandlingsdirektör Petri Lindroos.

Försöket med årsarbetstiden har fått god respons av såväl lärare som utbildningsanordnare.

Målet är att utreda språkreservens situation i Finland, bedöma det internationella samarbetet samt vilka framtida behov som är centrala ur kultur- och bildningsbehovens synvinkel i fråga om språkkunskaper. Pyykkö ska också göra upp rekommendationer för att göra språkreserven mera mångsidig, för åtgärder som krävs för språkkunskapsbehoven inom utbildning och forskning, göra en uppskattning över kostnader för åtgärderna samt eventuella behov av författningsändringar. Rekommendationerna gäller hela utbildningssystemet.

Pyykkö får stöd av en styrgrupp, som leds av kanslichef Anita Lehikoinen. Styrgruppen är samtidigt styrgrupp för spetsprojektet för att tidigarelägga språkinlärningen.

Utredningspersonen ska överlämna utredningen senast vid utgången av 2017.

Enligt uppgifterna i Statistikcentralens register över utbildningsanordnare och läroanstaltsregister var 737 utbildningsanordnare och 3 395 läroanstalter med totalt 1,85 miljoner studerande verksamma i slutet av år 2016.

Grundskolorna hade i slutet av fjolåret sammanlagt 532 700 elever. Det fanns 75 specialskolor på grundskolstadiet och i dessa gick 4 400 elever.

Under fjolåret indrogs 72 skolor. De små skolorna blev färre: 10 skolor med färre än 20 elever försvann.

Överlag har skolorna blivit större. Under tio år har antalet grundskolor, vilkas elevantal understiger 100 elever, minskat med 43 procent. Under samma tid har antalet skolor med över 500 elever ökat med 54 procent.

Oppositionspartierna inlämnade den 3 mars på De grönas initiativ in en interpellation om vilka följder nedskärningarna i yrkesutbildningen får och om jämställdheten i utbildningen.

SDP:s ordförande Antti Rinne säger att det är fråga om en synnerligen allvarlig sak. Han säger att chockerande många ungdomar saknar utbildningsplats.

– Regeringens nedskärningar fördjupar de utslagnas hopplösa situation och därför är det nu ytterst viktigt att lämna in en interpellation, säger han.

Oppositionspartierna SDP, De gröna, Vänsterförbundet, SFP och Kristdemokraterna har hårt kritiserat sparbesluten inom utbildningen under hela regeringsperioden. Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) har svarat med att alla partier har varit med om att genomföra nedskärningar inom yrkesutbildningen. De nedskärningar som planerades under den förra regeringsperioden kunde dock inte genomföras på grund av den tilltrasslade situationen i slutet av perioden.

I år skärs 190 miljoner euro bort från yrkesutbildningen. (FNB)

– Studentprovet motiverar för det fanns en stor skillnad i kunskapsnivån hos dem som inte tänkte skriva den korta kursen och dem som förberedde sig för att göra det. Vore det förnuftigt att kräva att alla som går i gymnasiet når en grundnivå i matematik som är på en högre nivå än i åk 9 i grundskolan, frågar Jari Metsämuuronen, specialsakkunig vid NCU.

Kunskaperna i matematik har inte tidigare speglats i samma utsträckning i en longitudinell studie. Studerandena avlade i slutet av sina studier på andra stadiet samma prov, som de hade avlagt i slutskedet av grundskolestudierna. Avsikten var att spegla huruvida det matematiska kunnandet ökar eller minskar.

Resultaten visar att de sämsta resultaten redovisades i gymnasiet av de gymnasiestuderande (ca 13 procent), som avlade endast minimiantalet kurser i matematik och som inte siktade på att delta i studentprovet i sagda ämne.

Inom yrkesutbildningen varierade resultaten beroende på studieinriktningen. Många studerande hade svaga kunskaper i matematik redan när de inledde sina yrkesstudier. Inom vissa områden retarderade matematikkunskaperna, så att de i vissa fall motsvarade kunnandet i åk 6 eller t.o.m. åk 3 i grundskolan.

I utvärderingen deltog över 2 000 studerande vid gymnasier eller yrkesläroanstalter under åren 2005–2015.

Vårens kommunalval är ett riktigt utbildningsval. I och med social- och hälsovårdsreformen, som torde träda i kraft år 2019, kommer kommunernas framtida tjänster att i första hand gälla utbildning, småbarnspedagogik och bildning

Olli Luukkainen, ordförande för OAJ, påminner om att de kommunala beslutsfattarna långt avgör utbildningens kvalitet och även undervisningens omfattning. Framtiden för den egna kommunens barn och unga är alltså i händerna på de lokala beslutsfattarna.

Redan nu kan skönjas stora skillnader i kommunernas satsningar på fostran och utbildning och Luukkainen befarar att skillnaderna kommer att öka.

– Exempelvis gruppstorlekarna och antalet lärare varierar mellan kommunerna och också läroplanen kan betonas lokalt. Kommunerna ansvar även i huvudsak för anordnandet av gymnasie- och yrkesutbildningen, vilket innebär ansvar för de ungas möjligheter till fortsatta studier, säger Luukkainen.

Kommunernas satsningar på stöd till elever, som är i behov av detta, varierar också storligen.

Olli Luukkainen talade vid en redaktörsträff som OAJ ordnade inför det stundande kommunalvalet. OAJ:s valslogan är Rösta – låt inte Finland fördummas! Också FSL driver en egen kampanj inför kommunalvalet.

Den första enkäten ordnades vintern 2016. Då deltog en dryg femtedel av eleverna i grundskolan. I enlighet med de skolspecifika önskemålen har ministeriet understött ordnandet av tusentals hobbytimmar i anknytning till skoldagen.

Syftet med den andra enkäten och ansökan om understöd som inleds samtidigt är att öka antalet konst- och kulturrelaterade aktiviteter utgående från elevernas önskemål. Med enkäten vill man också utreda varför barnet eller den unga inte hittat en lämplig hobby.

Enkäten som riktades till en halv miljon skolelever för ett år sådan var den största kartläggningen någonsin om elevernas fritidsintressen. Den exceptionellt omfattande enkäten besvarades av 118 160 skolelever från 230 kommuner och 1 107 skolor.

– Varje barn och ung person ska ha möjlighet till åtminstone en hobby som intresserar dem, säger undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen.

Det nya med den andra enkäten är att varje skola får sina egna resultat direkt efter att de svarat. De riksomfattande resultaten publiceras i början av april.

Till utbildningen antas också sökande som redan har avlagt magisterexamen, men som saknar lärarbehörighet. För examensstuderande består studierna av grundstudier 25 studiepoäng och ämnesstudier 35 studiepoäng.
Det finns alltså två antagningsgrupper: en för examensstuderande vid Helsinginfors universitet vid bio- och miljövetenskapliga, humanistiska, matematisk-naturvetenskapliga, teologiska, beteendevetenskapliga och statsvetenskapliga fakulteten som har ämneslärarinriktningen som alternativ i sin utbildning samt en grupp för sökande som redan har avlagt magisterexamen. Till den första gruppen väljs sammanlagt 15 studerande; 6 inom språkämnen, 6 inom naturvetenskaper och 3 inom humaniora. Fördelningen är densamma i den andra gruppen. Helsingfors universitet kallar utbildningen tvåspråkig, men nästan all undervisning sägs dock meddelas på svenska, med undantag av en kurs. Detta betyder enligt HU att minst 55 av 60 studiepoäng kan avläggas på svenska, enligt universitetets pressmaterial.

Det handlar om ett skolprojekt med kostnadsfri utbildning i att t.ex.känna igen livshotande situationer och att påbörja återupplivning av en livlös patient.

– Johanniterhjälpen står till tjänst med t.ex. en lektion (1–3 timmar) i nöd-första hjälpen riktad till elever, berättar projektledare Johan Nyman, som gärna tar emot samtal från skolorna. Han nås per tfn 040-744 42 58 och per e-post på johan.nyman@johanniter.fi.

Konsttestarna är ett projekt som bjuder tre hela årskullar med åttondeklassare på två konstupplevelser. Ett konstevenemang ordnas i elevernas närmiljö och ett i huvudstadsregionen. Under läsåren 2017-2020 deltar nästan 200 000 elever och lärare. Suomen kulttuurirahasto och Svenska kulturfonden bekostar alla resor och inträden för elever och lärare.
– Inbjudan har gått till alla skolor med årskurs 7-9 i Finland. Nu gäller det för skolorna att anmäla sig till projektet senast den 15 mars, säger Sonja Ollas-Airinen, ombudsman på Svenska kulturfonden.
Både bokning och planering av besök och transporter sköts av projektet Konsttestarna. Av hela projektets budget på cirka 20 miljoner euro går drygt hälften till resekostnader. Transporterna ordnas med tåg, buss eller flyg. Resebyrån CWT Finland har fått i uppdrag att sköta alla bokningar för fjärrtåg och flyg.
För de praktiska arrangemangen kring Konsttestarna ansvarar Förbundet för barnkulturcentren i Finland och deras 19 regionala koordinatorer.
– Vi fungerar som en länk mellan skolorna och konstinstitutionerna. Det allra viktigaste för oss är att alla åttondeklassare får chans att delta i Konsttestarna; oberoende av var eleverna bor eller om de har särskilda specialbehov, säger Anu-Maarit Moilanen, ansvarig koordinator vid Förbundet för barnkulturcentren i Finland.
Mera information finns på www.konsttestarna.fi.