De gröna lämnade in en interpellation på grund av tidigare nedskärningar inom yrkesutbildningen och de följder som uppstått. Interpellationen hade undertecknats av alla fem oppositionspartier.
Enligt oppositionspartierna äventyrar regeringen framtiden för yrkesutbildningarna samtidigt som risken för utslagning bland unga ökar. Yrkesutbildningen drabbas av nedskärningar på 190 miljoner euro i år.
Interpellationsomröstning var årets första. (FNB)
Oppositionen har riktat kraftig kritik mot nedskärningarna i utbildningen under hela regeringsperioden. I yrkesutbildningen skär man ner med 190 miljoner euro i år.
Ville Niinistö, ordförande för De gröna, säger att regeringens nedskärningar har drabbat yrkesutbildningen verkligt hårt denna vår.
– Situationen är fruktansvärd, säger han.
I år skärs 190 miljoner euro bort från yrkesutbildningen.
– Oerhört kortsiktigt. Det är som att försöka stoppa en vårflod med sina händer, säger Lärarförbundets förhandlingschef Mathias Åström.
Stockholms har tidigare haft en policy om att rektorerna inte bör lönekonkurrera med varandra när de anställer lärare som redan är anställda i staden. Om rektorerna ändå har velat höja lönen har de varit ålagda att först samråda med lönestrateger på utbildningsförvaltningen.
Men det har varit si och så med efterlevnaden till den policyn. Konkurrens om behöriga lärare har lett till att systemet har läckt.
– Detta har lett till en väldig irritation bland de rektorer som har följt reglerna. Rektorerna tycker att de blir sittande med Svarte Petter när andra rektorer köper över lärare till sin skola, säger personalchef Astrid Gadman på utbildningsförvaltningen i Stockholms stad.
Nu skärper Stockholms stad sina rutiner. Rektorerna stoppas från att bjuda över varandra. I det nya lönestrategiska dokument som ledningen för utbildningsförvaltningen har beslutat om står det att lönen inte får användas som konkurrensmedel inom utbildningsförvaltningen.
Orsaken är uttryckligen att många medlemmar inte har behov av kalendern, utan utnyttjar elektroniska hjälpmedel. Också ekologiska aspekter har beaktats i beslutet. Tryckningen och distributionen av kalendern belastar miljön orimligt, speciellt om kalendern i många fall upplevs som onödig.
Medlemmarna kan framgent beställa kalendern digitalt.
– Rätt tänkt, säger Christer Holmlund, ordförande för FSL. Han säger att också inom FSL tas frågan till diskussion. Någon ändring är dock inte aktuell i år. Diskussionerna, som förs i styrelsen och fullmäktige, äger rum i år och eventuella ändringar träder i kraft från nästa år.
FSL producerar en svenskspråkig lärarkalender, som har postats automatiskt till medlemmarna. Den tryckta kalendern har redan i ett par års tid kunnat avbeställas, men nu dryftas alltså en lösning som innebär att kalendern uttryckligen måste beställas.
– Man tar fram datorn, använder den och ställer undan den. De används främst som skrivmaskiner. Lärare sätter ihop spel med lek, när jag sätter ihop spel med simulering, säger Selander men påpekar att det naturligtvis också finns undantag.
Selander håller på att skriva en rapport om digitala lärmiljöer i de finlandssvenska skolorna för Svenska kulturfonden. För rapporten har han intervjuat 20 aktörer inom finlandssvensk utbildning.
Selander medverkar i en läromedelskonferens, som ordnas i Kulturfondens regi i Helsingfors den 9-10 mars. En rapport från konferensen ingår i Läraren nr 6/17, som utkommer den 23 mars.
Nyanställda lärare i Esbo anställs vid olika tidpunkter på grund av att de finskspråkiga och svenskspråkiga skolorna inleder sitt arbete vid olika tidpunkter. De finska skolorna inleder höstterminen tidigare och har i stället ett längre höstlov.
”Det är oacceptabelt, att anställda i våra skolor får olika lön för skolåret beroende på vilket språk som skolan använder. Vi hoppas, att Esbo kan åtgärda detta och behålla sitt goda rykte som arbetsgivare”, säger Bo Lönnqvist, ordförande för SFP i Esbo.
SFP i Esbo föreslår att alla nyanställda lärare i Esbo anställs med samma startdatum i början av höstterminen. På det sättet skulle alla lärare ha lika många arbetsdagar och få samma lön för skolåret.
Hufvudstadsbladet har kontaktat bildningsdirektör Aulis Pitkälä i frågan och fick följande svar:
“Tyvärr gick det så här nu och jag beklagar det. Men det handlar inte om så många personer”, säger bildningsdirektören Aulis Pitkälä.
C-E Rusk
Hon deltar i forskningsprojektet Mind the Gap och framför vissa rön i sin doktorsavhandling, som framläggs till allmän granskning den 31 mars vid Helsingfors universitet.
Spel utgör i dag en viktig del av underhållningsindustrin. Alltså finns det också en hel del forskning om hur spel påverkar oss.
Det handlar ofta om krävande hjärngymnastik. Ju mera ungdomar spelar desto bättre klarar de av uppgifter, som ansluter sig till användning av arbetsminnet. Deras reaktionstider blir bättre och de förmår lättare byta sin fokusering från syn till hörsel och tvärtom, resonerar Mona Moisala.
Men hon levererar förstås en brasklapp. För mycket är alltid för mycket.
– Om aktiviteterna övergår till problemspelande har detta inga gynnsamma effekter. Spelandet tar tid från andra aktiviteter som är viktiga för hjärnans utveckling, såsom social interaktion, säger Moisala.
.
För några år sedan spreds i vissa kommuner en praxis, som innebar att lärare inte anställdes från början av läsåret. Istället för att anställa lärare från början av augusti anställdes de först från planeringsdagen, som i regel infaller i mitten av augusti.
Förfarandet har lett till högljudda protester och i år har bl.a. Helsingfors avstått från detta förfarande. Också Kyrkslätt har återgått till normal praxis, vilket gör att lärare ges möjlighet att förbereda sig inför terminsstarten.
Esbo planerar emellertid att anställa lärare först från planeringsdagen. Om så verkligen sker får detta märkvärdiga följder. Bildningssektorn i Esbo är nämligen uppdelad på språklig grund, så finska och svenska sidan beslutar om sina angelägenheter självständigt. Inför läsåret 2017-18 ämnar finska sidan i Esbo satsa på bl.a. ett långt höstlov, medan höstlovet är kortare på svenska sidan.
Det här innebär att skolstarten sker tidigare på finskt håll, medan sommarlovet i gengäld är längre på svenska sidan. Om planerna i Esbo fullföljs innebär detta att finskspråkiga lärare anställs från 7.8.2017 och svenska från 14.8. Antalet arbetsdagar är lika, men lärare på svenska sidan går miste om en veckas lön.
– Jag är bestört och förvånad! Jag har tidigare fått uppgifter om att Esbo, i likhet med Helsingfors, ämnar avstår från det kritiserade förfarandet om att anställa lärare först från planeringsdagen. Plötsligt har kommunen bytt linje, säger Christer Holmlund, ordförande för FSL.
Han är särskilt upprörd för att Esbos planer leder till att lärare behandlas ojämlikt utgående från om de jobbar i finska eller svenska skolor.
– Detta är verkligen inte god arbetsgivarpolitik, säger Holmlund som misstänker att linjedragningen är i strid med diskrimineringslagen.
– Likvärdighet är a och o i en god arbetsgivarpolitik, påminner Holmlund.
Holmlund, som själv är Esbobo, säger att liknande linjedragningar minsann inte stärker Esbos aktier, då det gäller rekryteringen av behöriga lärare.
Det räcker inte att högljutt oja och voja sig över bristen på behöriga lärare, utan det krävs också åtgärder som visar att Esbo verkligen är en attraktiv kommun att jobba i. Jag hoppas verkligen att politikerna i Esbo vaknar och tar tag i denna fråga, säger Holmlund.
C-E Rusk
Mobiltelefoner och andra mobila enheter hör till vardagen i skolan. Mobila enheter främjar inlärningen då de används på rätt sätt, men användningen av dem medför även nya utmaningar för skolorna. Skolans ordningsstadga kan innehålla bestämmelser om användningen av skolans datorer, mobiltelefoner och andra mobila enheter, internet och skolans datanätverk samt om användningen av elevens egna enheter under lektioner eller under annan undervisning som sker enligt läroplanen. Enligt läroplanen för den grundläggande undervisningen kan elevens egen informationstekniska utrustning användas som stöd för inlärningen enligt sådana sätt som avtalas med vårdnadshavarna.
Vid bedömningen av god praxis fästs vikt vid följande faktorer: användbarhet och olika parters erfarenheter, innovativitet, lagenlighet, beaktande av synpunkter från skolans personal, elever och föräldrar i fråga om användbarheten samt om praxisen har en god effekt på skolans verksamhetskultur.
Tävlingstiden pågår 1.3–13.4.2017. Vinnarna offentliggörs på Utbildningsstyrelsens webbplats den 31 maj 2017. De tre mest intressanta förslagen belönas.
Undervisningen i A1- och A2-språk ska gå att påbörja tidigare via extrapengarna. Ministeriet hoppas också på att fler skolor bjuder på fler alternativ inom den tidiga språkundervisningen. Av 104 projekt som ansökte om understöd beviljades pengar till 96 stycken. Bland dem finns ett projekt för finska i Vörå, som fick 30 000 euro.
– Vi vill satsa på finskan redan i förskolan och lägga mer fokus på det kommunikativa i grundskolan, säger den österbottniska kommunens bildningschef Helena Emaus till Yle Nyheter.
Vasa har tilldelats 100 000 euro och såväl Sibbo som Karleby 95 000 euro. Enheten för svenska bildningstjänster i Esbo kommun får 50 000 euro. I Kimitoöns kommun satsas 23 000 på projektet “Över språkgränserna på ön”. Nykarlebys extrastöd är på 20 000 euro och går till projektet Topelius språkstig. Hangö stad får 8 000 euro under den svenska rubriken “Praktisk engelska inom småbarnspedagogik och förskola”.
– Barn har en förbluffande förmåga att lära sig nya saker. Nästan var fjärde kommun inleder nu försök med att tidigarelägga språkstudierna så att barnen börjar studera språk på första klass eller redan inom den småbarnspedagogiska verksamheten, säger undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen i ett pressmeddelande. (FNB)