Category: Nyheter

Försöket med frivillig undervisning i svenska i grundskolan skjuts troligen upp. Projektet hinner enligt Lännen Media inte starta i augusti då grundskolorna inleder sina läsår.

På Undervisnings- och kulturministeriet säger man att frågan ska behandlas av en ministerarbetsgrupp först i april-maj.

Det regionala försöket med frivillig svenska hör till regeringens spetsprojekt. Tanken var att det skulle köra igång i höst, men nu ser det ut som om starten skjuts upp till hösten 2018.

Kommunerna och skolorna behöver informationen om försöket i god tid till exempel för att kunna anställa personal. Försöket kräver också en ändring av lagen om grundläggande undervisning.

Sannfinländarnas riksdagsgrupp har inte godkänt undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonens (Saml) linje om att försöket som ska ersätta den obligatoriska undervisningen i svenska kan genomföras bara i ett par kommuner. (FNB)

Låt Studentexamensnämnden (SEN) förbli en självständig myndighet liksom även Nationella centret för utbildningsvärdering (NCU)!

Så resonerar lärarfacket OAJ i sitt yttrande rörande planerna på att slå samman SEN och NCU med Utbildningsstyrelsen. Det är undervisnings- och kulturministeriet som umgås med liknande planer i syfte att nå kostnadsinbesparingar.

OAJ finner det centralt att både SEN och NCU kan fortsätta som oavhängiga och självständiga myndigheter. Också SEN kämpar med näbbar och klor mot planerna.

Det vore olämpligt att en myndighet som fattar beslut om normen kommer att fungera i samma ämbetsverksstruktur som myndigheten som bedömer normen, resonerar SEN.

Här pekas på studentexamen syftar till att klarlägga huruvida examinanderna har tillägnat sig de kunskaper och färdigheter, som anges i gymnasiets läroplansgrunder. Dessa grunder är i sin tur fastställda av UBS.

Bernt Klockars har en mångårig erfarenhet av undervisning, skolledarskap, personal- och ekonomiadministration samt undervisningsförvaltning. Klockars är för närvarande anställd som rektor vid Korsholms gymnasium.

Till ledande rektors uppgifter hör enligt instruktionen för Vasa övningsskola, bland annat att göra upp verksamhets- och ekonomiplaner; ansvara för skolans ekonomi, förvaltning och resultat och leda, övervaka och utvärdera fostran och undervisning i skolan. Dessutom leder och utvärderar ledande rektorn skolans verksamhet inom lärarutbildningen och ansvarar för skolans utvecklingsarbete och forskningsverksamhet i samråd med fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi.
Sex personer sökte anställningen. Nuvarande ledande rektor för Vasa övningsskola, Gun Jakobsson, går i pension till hösten.

Han öppnade OAJ:s traditionella högskoledag, som riktar sig till anställda vid universitet, högskolor och yrkeshögskolor, den 24 mars.

Han fastslog att utvecklandet av vårt högskolesystem bör ske utgående från nationella och internationella premisser. Lokala intressen har inget rum i denna process

Undervisnings- och kulturminister inledde i mitten av mars ett visionsarbete, som syftar till att fånga in åsikter för den framtida utvecklingen.. Luukkainen applåderar initiativet, eftersom OAJ anser att högskolepolitiken har under de senaste åren präglats av visionslöshet och svag nationell styrning.

Luukkainen förespråkar måttfullhet, när det gäller en så pass viktig nationell angelägenhet.

– Frågan om att slå samman universiteten och yrkeshögskolor omfattar många svåra detaljer. En grundbult som bör bevaras är examinas olikhet, säger Luukkainen som också är bekymrad för att arbetstagarnas pensionsarrangemang är öppna.

Luukkainens ståndpunkt är entydig:

– Finland har inte råd med något annat än en nationell och internationell högskolepolitik. I annat fall slösar vi med resurser och naggar den nationella konkurrenskraften i kanten, säger Luukkainen.

– Jag är mycket nöjd. Uppenbarligen fyller kursen sin funktion, medan programmet också verkar locka, säger kursansvarige ombudsmannen Jens Mattfolk vid FSL.

Det handlar om ett helt nytt kurskoncept, som nu sjösätts i form av Tredje klass. Kursen riktar sig till lärare, som jobbat 20 år eller mera.

Senare ordnas Första klass hösten 2017, medan Andra klass ordnas våren 2018. Första klass riktar sig till nya lärare, medan Andra klass har ett innehåll som riktar sig till lärare som har jobbat 5-20 år.

Det har inte ordnats ett dylikt lopp sedan OS i Helsingfors år 1952.

Det är endast finlandssvenska skolor som deltar i loppet. Deltagarnas ålder varierar från ettor på lågstadiet till gymnasister. I princip är tanken att alla springer 500 meter. Totalsträckan per skola beror alltså på mängden elever som ställer upp.

– Den längsta sträckan som en enda skola springer är 60 kilometer, det vill säga lite på 100 elever, vilket väl är så gott som varje elev i hela skolan, säger projektsekreterare Marie-Therese Olenius.

Projektledare Jan-Erik Eklöf säger också att det lovas ett festligare program än vanligt på årets Stafettkarneval. (FNB–Felix Fortelius)

Lärarfacket har tidigare talat för maximitak för undervisningsgruppernas storlek. Nu byter man spår och föreslår relationstal för lärartätheten.

OAJ föreslår att personaldimensionering för lärare införs som grund när undervisningsgrupper bildas. Relationstalet skulle vara 1:18 i grundskolans nybörjarundervisning och 1:20 från åk 3. Alltså en lärare per 18 elever i åk 1-2 och en lärare per 20 elever i grundskolan i övrigt.
– Det här skulle stöda lärarnas möjlighet att tillämpa moderna undervisningsmetoder så som den nya läroplanen förutsätter. En personaldimensionering skulle också förbättra den individuella handledningen och trygga att eleverna får det stöd som behövs, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen.
Relationstalen skulle garantera en rättvis lärardimensionering i förhållande till elever och studerande i alla skolor och kommuner.

– Grupperna kunde också bildas smidigare, exempelvis kan tre lärare tillsammans ansvara för 60 elever. Arbetsron skulle förbättras och mobbning bättre motarbetas. Införandet av relationstal skulle också stärka stödet för de elever som behöver specialundervisning, anser Luukkainen.
– Arbetsron i våra skolor är en av de viktigaste kommunalvalsfrågorna. Vi har sammanställt en guide till hjälp för de kommunala beslutsfattarna med konkreta sätt för hur arbetsron och inlärningsglädjen kan tryggas i daghem, skolor och läroanstalter.
För yrkes- och gymnasieutbildningen föreslår OAJ relationstalet 1:20. Minst en speciallärare borde finnas för hundra elever och minst en studiehandledare per tvåhundra elever.För elever med behov av särskilt stöd skulle koefficienten vara 2 och för elever med främmande språk eller med effektiverat stöd 1,5.

Relationstalet för sammansatta klasser och i klasser där särskild arbetssäkerhet bör iakttas föreslås vara 1:16.

Sipilä konstaterade i pamfletten “Regeringen Sipilä och svenskan” att saken kan diskuteras, men valde mer försiktiga ord i ett e-postmeddelande till Helsingin Sanomat.

Enligt tidningens referat av meddelandet är obligatorisk svenska i studentexamen “knappast en central åtgärd” för att stärka tjänstemännens svenska. I stället efterlyser Sipilä andra sätt att inspirera tjänstemännen att förbättra sin svenska.

– För mig är det viktigt att den svenskspråkiga minoritetens rättigheter skyddas och därför är en diskussion nödvändig. Det är uppenbart att tjänstemännens kunskaper i svenska har blivit sämre i ett längre perspektiv. En orsak till detta är att obligatoriet tagits bort i studentexamen, skriver Sipilä enligt HS.

Sedan 2005 är bara modersmålet ett absolut obligatoriskt språk i studentexamen. Den ökade valfriheten för resten av proven har lett till att allt färre finskspråkiga väljer studentexamensprovet i svenska. (FNB)

Sommardahl säger att priset inte bara är ett erkännande av hennes insatser som språkvårdare utan också av det språkvårdsarbete som görs på svenska i Finland.

– Samarbetet med Sverige är A och O. Svenskan i Finland och svenskan i Sverige är inte skilda från varandra utan vi jobbar tillsammans för ett gott språk. Det här priset visar att det vi gör här i Finland inte har betydelse bara för svenskan i Finland utan också för allmänsvenskan.

Svenska Akademiens språkvårdspris delas årligen ut för framstående förtjänster inom svensk språkforskning och språkvård. Prissumman är 80 000 kronor.

Bidragen var väldigt olika, men de tre prisbelönta bidragen stod klart över de övriga.

De tre bidragen som prisbelönades är:

DigabiEvo (Olli Koskinen)

Network based distribution of the Abitti Platform (Jari-Matti Mäkelä)

Introducing Trust into the Digabi Platform (Samuel Laurén)

SEN:s nuvarande provsystem utnyttjar den mångfald av datorer som examinanderna och gymnasierna har. Olli Koskinen föreslår med sitt tävlingsbidrag DigabiEvo att denna mångfald av datorer skulle ersättas med enhetliga datorer ämnade för examensbruk.

I Jari-Matti Mäkeläs tävlingsbidrag Network based distribution of the Abitti Platform skulle operativsystemet laddas ned från nätet i stället för att startas från ett USB-minne.

Samuel Laurén undersöker med sitt tävlingsbidrag Introducing Trust into the Digabi Platform möjligheterna att använda Trusted Platform Module tekniken (TPM) för att förhindra att USB-minnet skrivs på nytt

De värdefulla idéer som tävlingen gett oss är viktiga för den fortsatta utvecklingen av vårt system, konstaterar generalsekreterare Kaisa Vähäyyppä.

Studentexamensnämnden löser in de belönade tävlingsbidragen för 1000 euro var.