Category: Nyheter

ESS talar om ”opettajat ja koulutushenkilöt”.

Om man ser till de 20 största städerna är lärarnas andel av fge-ledamöterna 12,69 procent. Andelen är störst i Uleåborg, där hela 22,39 procent av de 67 ledamöterna är lärare.

I Helsingfors är andelen 5,88 procent och i Esbo 6,67 procent. I bägge fallen långt under genomsnittet. I Vasa är andelen 13,56 och i Åbo och Tammerfors 10,45 procent. I Vanda bestrids 14,93 procent av de 67 platserna av lärare.

”Lärarpartiet” är alltså stort och schatteringarna många, visar sammanställningen. Om man ser till de invalda lärarna är Samlingspartiet störst med 39 invalda lärare i tätorterna. Tvåa är De Gröna med 35 invalda lärare.

Därefter följer Socialdemokraterna (25 invalda) och Centern (24). Sex lärare invaldes från Svenska folkpartiets listor i de 20 största städerna. Sannfinländarna fick in fem lärare.

Nygren är nu biträdande rektor för grundskolan Norsen i Helsingfors och tillträder sin nya tjänst i oktober.
Fyra behöriga sökte jobbet som rektor för Lypa.

Marja Suvanto har utsetts till årets lärarstuderande av SOOL, som är lärarstuderandenas takorganisation.

Suvanto utbildar sig till barnträdgårdslärare vid Jyväskylä universitet.

Marja Suvanto ses som en innovativ och kreativ utvecklare. Hennes utvecklingsiver avspeglas i hennes professionella tillväxt och även i hennes intresse för att utveckla hela barnträdgårdslärarutbildningen.

Hon är till sin läggning solig och pigg

Den svenskspråkiga klasslärarutbildningen i Helsingfors universitet har år lockat 164 sökande, medan antalet nybörjarplatser uppgår till 40 platser.

I fjol var sökandena 285 till antalet och platserna var likaså 40 till antalet.

Trenden är nedåtgående också vid Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier (FPV) vid Åbo Akademi i Vasa. Antalet nybörjarplatser vid kandidatprogrammet för klasslärare uppgår i år till 72 platser. Ansökningarna är 213 till antalet.

I fjol ville 256 personer inleda klasslärarstudier vid FPV i Vasa.

Kurvan går alltså neråt, men det finns alltjämt ett stort utbud av sökande, vilket ju minsann inte är fallet i t.ex. Sverige.

På finskt håll noteras åtminstone i Helsingfors universitet en smärre minskning. I år antas 120 studerande till klasslärarutbildningen och antalet ansökningar är 1 449.

I fjol antogs likaså 120 sökande, medan antalet ansökningar uppgick till hela 1 770. Det betyder att 6,8 procent av sökandena nådde en studieplats, vilket minsann smäller högt i en internationell jämförelse.

Han vill se över resursfördelningen, så att skolor i socioekonomiskt utsatta områden får större resurser än andra.

Pengar är inte allt, det viktiga är hur de fördelas, säger Andreas Schleicher.

Men han vill framförallt reformera det fria skolvalet. För att säkerställa ett mer blandat urval av elever bör ett ”kontrollerat skolval” införas.

– Ju större valfrihet ett land har när det gäller skolor, desto mindre jämlikhet. Ett helt öppet skolval ger högre segregation och det förbättrar inte heller resultaten, säger Andreas Schleicher.

Han inskärper att ett stabilt skolsystem kan hantera en viss mån av ojämlikhet. Men det svenska systemet är väldigt sårbart. Ju större gapet växer desto svårare blir det att reparera, säger han.

– Det Andreas Schleicher säger är sprängstoff. Det här är en tydlig och starkt ljudande alarmklocka och det är bråttom. Ju längre vi väntar desto svårare blir det, säger Gustav Fridolin, utbildningsminister.

Den 20 april presenterar Skolkommissionen sitt slutbetänkande, och förväntas komma med förslag som rör bland annat just resursfördelning och minskad segregation

Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade ( Fosu) stärker sin position som den största huvudavtalsorganisationen inom den statliga sektorn. Fackorganisationen Ava ansluter sig till Fosu. Det betyder att Fosu har vuxit med nästan 30 000 medlemmar under knappt tio år.

Ava utgör en takorganisation för tre fackförbund, som representerar tulltjänstemän, tjänstemän inom utrikesförhandlingen samt skattetjänstemän. Det sammanlagda medlemsantalet är 5 700.

BO Tuomas Kurttila lyfter i årsboken fram många olägenheter och Taavitsainen noterar bl.a. vikarieförbuden, som gäller t.ex. i många skolor. I årsboken nämns att ca 24 procent av daghemmen, 31 procent av grundskolorna och 30 procent av gymnasierna dras med detta otyg. Det handlar alltså om förbud att anlita vikarier i samband med t.ex. korta sjukledigheter.

I praktiken går många elever miste om stödundervisning, säger Taavitsainen.

Hennes konklusion är entydig:

Sätt stopp för vikarieförbuden.

Etlas förslag nämner 1 000 euro som en skälig terminsavgift. I så fall skulle en femårig utbildning kunna kosta omkring 10 000 euro i rena avgifter. Etla tycker att kvaliteten på undervisningen skulle kunna höjas med hjälp av det ekonomiska tillskottet. Orpo hoppas hitta alternativa inkomstkällor, men vill inte lova något.

Oppositionen tog också ställning mot förslaget. Enligt socialdemokratiska ledamoten Sanna Marin skulle avgifterna vara ett extra hårt slag mot studerande från fattiga familjer.

– Avgiftsfri högskoleutbildning är en central del av grunden för konkurrenskraften och jämlikheten i Finland, säger Marin.

Vänsterförbundets ordförande Li Andersson påminde i ett pressmeddelande tidigare på dagen om att högskolestudier ofta går i arv redan nu.

– De högutbildades barn är fortfarande överrepresenterade i högskolorna, skrev Andersson.

Finlands studentkårers förbund FSF misstänker att terminsavgifter kan leda till betydligt färre sökande till utbildningarna.

– Det skulle sannolikt vara de, vars föräldrar kan stå för levnadskostnaderna, som börjar studera, säger FSF:s ordförande Riina Lumme.

Hon uppger att många studerande i dagsläget har studielån och att tröskeln vore hög för att låna ännu mer. I så fall skulle många sannolikt kompensera de ökade kostnaderna genom att jobba mer vid sidan om studierna. (FNB)

Förordningen om timfördelningen från år 2012 ändrade det årskursvisa timantalet i det första främmande språket, d.v.s. A1-språket. I grunden är det fråga om att man förr studerade ett A1-språk två timmar i veckan i årskurserna 3–6, men nu finns det tre veckotimmar för ett år. Samtidigt minskade timantalet från åtta till sju i årskurserna 7–9. Under övergångsperioden är utbildningsarrangörerna skyldiga att ordna undervisningen så att alla elever får den mängd undervisning, som timfördelningen och läroplanen förutsätter, till slutet av den grundläggande utbildningen. Det vill säga, om den nya timmen, som flyttats till de lägre klasserna, har satts t.ex. till den tredje klassen, måste utbildningsarrangören se till att också eleven i sjätte klass får undervisning en extra timme.

Vi har fått budskap från flera, också stora, kommuner, att utbildningsanordnarna trots lärarnas aktiva förfrågningar inte har vidtagit åtgärder för att garantera minimiantalet undervisningstimmar. Det är mycket oroväckande att eleverna i alla kommuner inte får den undervisning, som de enligt lagen ska ha, konstaterar SUKOLs ordförande Sanna Karppanen.

SUKOL kräver att utbildningsarrangörerna garanterar att de elever,som fått mindre undervisning, uppnår den uppställda målsättningen i läroplanerna under grundutbildningen

De nedskärningar som har gjorts rörande forskningen och utbildningen under de senaste åren är skadliga på längre sikt, säger verkställande direktör Vesa Vihriälä och forskningsdirektör Niku Mättänen i promemorian.

Vad göra? Etla nämner som en tänkbar åtgärd att högskolorna ges rätt att uppbära en ”skälig” terminsavgift av finländska studerande och studerande från EES-området.

Etla-duon hävdar att införandet av terminsavgifter sammanslaget med ett välplanerat studielånssystem inte utgör hinder för social rörlighet och att barn även från mindre bemedlade familjer kan studera på högskolenivå. Däremot kan terminsavgifterna effektivera studierna och högskolornas verksamhet.