Category: Nyheter

Skolkommissionen föreslår att det ska införas en bestämmelse om att huvudmän ska verka för allsidig social sammansättning, att aktivt skolval ska införas och att kötid inte längre ska få användas som urvalsregel för fristående skolor, istället ska lottning tillåtas.

Förslaget om att lotta ut skolplatser har föranlett en het diskussion. Men Kommissionens rapport, som omfattar över 450 sidor, innehåller också mycket annat.

Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund omfattar kommissionens förslag till stora delar. Lärarförbunden vill inte se och höra politiskt käbbel, utan anser att tiden är mogen för blockövergripande samarbete som gagnar skolan i sin helhet. Lärarfacken finner mycket gott i förslagen, som syftar till att stärka bl.a. lärarnas kompetensutveckling.

Byråkratiseringen av lärarna har upplevts som ett stort problem. Kommissionen anser att ”förutsättningarna för lärare och rektorer att ägna sig åt sina kärnuppgifter, undervisning och skolledning, ska förbättras genom förenkling och minskning av administrativa uppgifter, bl.a. genom digitaliseringens möjligheter. Såväl staten som huvudmännen ska visa återhållsamhet med att ålägga lärare och rektorer dokumentations- och redovisningskrav”.

Mera om rapporten i Läraren nr 9/17, som utkommer den 4 maj.

Medarbetaren, som gick i pension i fjol höstas, har handhaft Barnträdgårdslärarförbundets (BTLF) ekonomi och bokföring. Den misstänkta förskringringen berör BTLF:s medel. BTLF är anslutet till OAJ.

Ärendet uppdagades i anslutning till uppgörandet av BTLF:s budget för år 2017 i fjol höstas. Medarbetarens egendom har belagts med kvarstad. Medarbetaren ska ersätta den förskingrade summan till fackförbundet.

Tingsrättens dom har inte vunnit laga kraft

Svenska modersmålslärarföreningen (Smlf) firar 60-årsjubileum 22.4.2017. Föreningen täcker hela Svenskfinland och har kring 400 medlemmar på alla stadier från grundskola upp till universitetsnivå. Föreningens uppgift är att bevaka och ta ställning till aktuella frågor som berör ämnet modersmål och litteratur. Föreningen har bl.a. aktivt tagit del i diskussioner som berör studentexamensprov, läroplaner etc.

Under årens lopp har föreningen initierat många projekt. Bland annat är Smlf en av initiativtagarna till den finlandssvenska läsambassadören och På gränsen, en tidning som görs av gymnasieklasser runt om i Svenskfinland.

Smlf samarbetar med sina systerföreningar både i Finland och Norden. Jubileet firas med ett seminarium på Högstadieskolan Norsen i Helsingfors på lördag.

I ett gemensamt skatteställningstagande påminner organisationerna om att Finlands ekonomi äntligen har vänt uppåt och att regeringen nu måste se till att de inhemska förutsättningarna för tillväxt förblir starka. Speciellt viktigt är det att beskattningen av lönerna inte skärps, betonar de.

För att förhindra att beskattningen av löneinkomster skärps väntar sig löntagarorganisationerna att regeringen under de kommande två åren kompenserar de höjningar av pensions- och socialskyddsavgifterna som konkurrenskraftsavtalet förorsakar på alla lönenivåer.

– Också i beskattningen av löneinkomster måste det årligen genomföras fulla justeringar som motsvarar den allmänna höjningen i inkomstnivån och inflationen.

Organisationerna anser också att regeringen bör besluta om att de skatteintäkter som kommunerna och församlingarna förlorar kompenseras fullt ut via statsandelarna. (FNB)

Tidigare har talats om svag skoltrivsel för Finlands del. Nu omtalas att 45 procent av eleverna är mycket nöjda med sitt liv. Därmed ligger vi långt över OECD-genomsnittet om 34 procent.

Andelen ungdomar som är missnöjda med sitt liv är sex procent i Finland mot hela 12 procent i OECD i genomsnitt. Endast i Nederländerna är andelen missnöjda elever (3 procent) mindre än i vårt land.

Smått överraskande är att pojkarna är mera nöjda än flickorna. Över hälften (52 procent) av pojkarna är mycket nöjda, medan flickornas andel är 36 procent.

Det är speciellt glädjande att pojkarna är så pass nöjda trots att de kunskapsmässigt ligger långt efter flickorna, säger professor Jouni Välijärvi, som fungerar som Pisa-koordinator i Finland.

Pisa 2015-undersökningen visar att känslan av att vara nöjd hänger ihop med känslan av samhörighet och gemenskap i skolsamfundet, motion på fritiden, andelen mobbning och hur eleverna upplever sig bli behandlade av lärarna.

– Vi har tidigare fått indikationer om att skoltrivseln och motivationen inte är den bästa möjliga i de finländska skolorna. Nu har vi svart på vitt: resultaten i själva verket är rätt tillfredsställande, säger förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström vid Finlands svenska lärarförbund FSL.

Han är positivt överraskad av resultaten, men pekar på svårigheterna att jämföra situationen i olika länder.

– Samhällets värderingar avspeglas självfallet också i skolorna. Inte endast i lärandet utan också i stämningen överlag. Vi bör alltså inte stirra oss blinda på internationella jämförelser, utan fokusera på de egna förhållandena.

Wikström säger att resultaten ligger i linje med de diskussioner som förs i lärarrummen och på fackliga möten. Trots att resultaten nu är rätt goda varnar han för att vila på lagrarna.

– Undersökningen visar att det definitivt är värt att satsa på känslan av gemenskap i skolorna. När lärarna mår bra mår också eleverna bra. Färska undersökningar berättar om att lärarna är trötta just nu. Den nya läroplanen påverkar förstås, men lärarna lyfter också fram den allt ökande dokumentationen som slukar både tid och energi. Blanketten har blivit ett svärord bland lärarna, säger Jan-Mikael Wikström.

Dokumentationen är idag massiv, men Wikström säger att lärarna och skolledarnas fokus är trots allt på att människorna är långt viktigare än dokumenten. Arbetsmoralen bland lärare och skolledare är i skick. Eleverna och lärarna upplever att de drar åt samma håll, även om omständigheterna inte är optimala.

– Vi väntar alltjämt på bättre tider för skolorna. Sparhyveln har alltför länge använts inom utbildningssektorn. Bristen på pengar ses överallt i skolvärlden. Den ses i form av mögel- och inneluftproblem och ofta också i form av allt för stora undervisningsgrupper och vikarieförbud, säger Wikström.

Studentexamen omfattar idag minst fyra prov. Examinanderna skall avlägga provet i modersmål och litteratur samt enligt eget val tre prov av en grupp som består av provet i det andra inhemska språket, provet i ett främmande språk, provet i matematik och provet i realämnena. Utöver dessa prov kan examinanderna delta i ett eller flera frivilliga extra prov.

Arbetsgruppen vill reformera strukturen såtillvida att examinanden framgent avlägger två prov i realämnen eller ett prov i ett realämne jämte ett prov i ett främmande språk.

Arbetsgruppen motiverar sitt förslag med att skulle sporra studeranden till mångsidiga studier i språk och realämnen. Förslaget sägs också fungera som motivationsfaktor gällande avläggandet av studentprov i matematik och det första främmande språket.

Prov i muntliga kunskaper skulle introduceras i studentproven i främmande språk och det andra inhemska språket. Här skulle utnyttjas teknik av modernt snitt.

Provtiden skulle förkortas till fyra timmar och provet i modersmålet skulle omfatta en dag i stället för två dagar. Förkortningen av provtiden förutsätter dock att provens struktur, innehåll och omfattning ses över. Arbetsgruppen motiverar förkortningen med att proven digitaliseras. Dessutom syftar ändringen till att minska på den stress som examinanderna upplever.

Arbetsgruppen vill ytterligare öka flexibiliteten. Icke-godkända prov kunde framgent tas om tre gångar (idag två gånger) och godkända prov kunde tas om två gånger mot dagens en gång.

Arbetsgruppens förslag sänds på remiss till alla berörda parter. Olavi Arra, specialsakkunnig vid OAJ, har medverkat i gruppen, som har ministeriets kanslichef Anita Lehikoinen som ordförande.

I Norge dryftar socialdemokratiska Arbeiderpartiet, som är ett oppositionsparti, frågan på sitt landsmöte helgen efter påsken. Partistyrelsen vill att man inför en norm för lärartätheten på kommunnivå för de yngsta eleverna.

Det är inte nog, säger Steffen Handal, ordförande för lärarfacket Utdanningsforbundet till NTB.

Han pekar på att liknande reform kunde leda till att kommunerna flyttar lärartjänster från de högre årskurserna till åk 1-4.

Handal säger också att en norm på kommunnivå kan innebära att det i en och samma kommun finns skolor med låg och hög lärartäthet. Alltså bör normen gälla på skolnivå, resonerar lärarfacket.

I sammanhanget har nämnts gränser om 15 elever per lärare i de lägre årskurserna och 20 elever per lärare i åk 5-10.

OAJ föreslog nyligen att man i lagstiftningen inför normer för lärartätheten. Relationstalet skulle vara 1:18 i grundskolans nybörjarundervisning och 1:20 från åk 3. Alltså en lärare per 18 elever i åk 1-2 och en lärare per 20 elever i grundskolan i övrigt.

Så resonerar Timo Kujala vid Andningsförbundet, när han ser på den smått tröstlösa situationen. Kommunförbundet räknar med att det finns ca 1 000 mögelskolor och -daghem plus några hundra byggnader som dras med inneluftproblem.

Kauppalehti har synat problematiken i flera artiklar. Kujala lyfter fram ventilationen, eller snarare sagt frånvaron av densamma, som en central orsak till problemen.

Kommunerna sparar på elektriciteten. Ventilationen är planerad så att den borde vara påslagen i klassrummen varannan timme, men ofta sätts den på endast på matrasten eller kanske i en timmes tid efter skoldagen, säger Kujala.

Han pekar på att fukten som människor avger blir kvar i klassrummen och i väggarna. Mikroberna får på detta sätt en god grogrund.

En annan bov i dramat är kommunernas ovilja att underhålla och förnya byggnaderna. Då talar han bl.a. om fönster, dörrar, värme- och rörsystem jämte luftfilter.

Allt föråldras och bör förnyas. Men kommunerna har dragit ner på underhållet av offentliga byggnader, eftersom barn och åldringar inte protesterar, lyder Kujala smått cyniska slutsats.

Men också nya skolbyggnader dras med inneluftproblem. Här sätter Kujala ljuset på den alltför drastiska konkurrensutsättningen. Allt ska göras så billigt som möjligt och tidtabellerna är allt mera pressade. Det ses i offerterna.

Betong behöver tid för att torka. När fuktig betong ytbeläggs är materialen fuktiga redan från början, säger Kujala och pekar på att detta är mums-mums för mikroberna.

Kommunerna höjde i genomsnitt lärarnas löner med 3,1 procent i de lokala översynerna under 2016, visar Lärarförbundets preliminära uppgifter. Det är ungefär samma nivå som de tre föregående åren.

Men det är bara en del av lärarnas löneökningar. Till detta kommer pengar i det statliga lärarlönelyftet och i karriärtjänstreformen, samt lokal löneglidning, när man till exempel byter jobb och får upp lönen.

— Vår bedömning är att de totala löneökningarna för lärarna i genomsnitt hamnar på minst 5 procent, kanske uppemot 6 procent, säger Lärarförbundets förhandlingschef Mathias Åström.

Detta kan jämföras med att lönerna på hela arbetsmarknaden under 2016 i genomsnitt ökade med 2,4 procent, enligt Medlingsinstitutets senaste beräkning.

Vid sidan av lärarlönelyftet ser Mathias Åström lärarbristen och marknadskrafterna som förklaring till lärarnas goda löneökningar.

— Många kommunpolitiker har insett att de måste fortsätta att satsa för att inte stå utan lärare. Men det handlar också om att lärare hotar med att säga upp sig och att en allt större del av löneökningen sker vid sidan av den årliga löneöversynen.

Påtryckningsåtgärderna, som enligt varslet kan inledas den 2 maj, syftar till att få till stånd kollektivavtal för de högre tjänstemännen inom handeln. Rent konkret vill YTN få arbetsgivarna till förhandlingsbordet.

YTN har tidigare till arbetsgivarorganisationen Finsk Handel överlämnat ett förslag till kollektivavtal. Förslaget skulle innebära stora möjligheter till lokala avtal mellan arbetsgivare och förtroendemän. I vissa fall t.o.m. med enskilda arbetstagare. Finsk Handel har avvisat inviten.

YTN säger att frånvaron av kollektivavtal innebär bl.a. att många tjänstemän inte får betalt för övertid och resetid.

Påtryckningsåtgärderna innebär i första hand ett förbud mot övertid och arbetsresor på egen tid. Förbudet, som gäller bl.a. Kesko, SOK och Stockmann, är i kraft 2.5.-8.5. 2017.

Arbetsnedläggelser planeras för den 2 och 5 maj.

Akava har uttryckt sitt stöd för påtryckningsåtgärderna och kräver att de högre tjänstemännen inom olika områden också får kollektivavtal.