Category: Nyheter

Söktrycket till de finlandssvenska klasslärarutbildningarna är stort. När vårens ansökningstid gick ut (3.4.2019) stod det klart att den svenska klasslärarutbildningen vid Helsingfors universitet har lockat 200 sökande. Det är en ökning med 4,7% jämfört med 2018. 40 studerande antas till utbildningen.

– Kunskapen om den svenska klasslärarutbildningen i Helsingfors har börjat sprida sig. Det börjar finnas kunskap om utbildningen också i gymnasier och bland studiehandledare. Siffran vittnar också om att lärarutbildningen fortsättningsvis åtnjuter uppskattning i vårt samhälle och att läraryrket är ett attraktivt yrke för många, säger Erika Löfström, som ansvarar för den svenska klasslärarutbildningen vid Helsingfors universitet.

Också Åbo Akademis klasslärarutbildning är populär. Utbildningen lockade 239 sökande vilket är en ökning med 6% jämfört med 2018. Adderar man ytterligare de 61 ansökningarna till att bli språkbadsklasslärare vid ÅA till detta landar vi på totalt 300 sökande år 2019. 70 studerande antas. Ca 15 platser är öronmärkta för språkbadsklasslärare.

Ser man till både HU och ÅA lockade de båda universiteten totalt 500 ansökningar.

– Det är rekord, säger Fritjof Sahlström, professor i pedagogik och dekanus för fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi. Så här många sökande har det inte varit under den tid som det fanns en svenskspråkig klasslärarutbildning och inte heller under den tid som det funnits två.

– Siffrorna visar tydligt att det finns ett starkt intresse bland de unga att bli klasslärare. Det tycker jag att är väldigt glädjande.

Varför lockar utbildningen?

– Det är en tydlig professionsutbildning. Yrket upplevt som intressant, roligt och spännande. Det har ett anseende i samhället som känns attraktivt när man är i 18-års åldern och funderar vad man ska ta sig till i livet. Det är inte krångligare än så, säger Sahlström.

Svalare intresse på finskt håll – ändå extremt populär utbildning

En intressant detalj i sammanhanget är att intresset för den finska klasslärarutbildningen vid Helsingfors universitet har svalnat en aning. I år hade man 1127 ansökningar jämför med 1366 år 2018. En minskning på 17,5%. Det är en trend fortgått i några år. Samtidigt är det skäl att påminna att det rör som om 120 studieplatser, vilket gör att söktrycket fortfarande är enormt.

– Där har man väldigt många sökande i förhållande till platserna. Det är fortfarande en väldigt attraktiv utbildning, säger Fritjof Sahlström.

 

Läs också:

Åbo Akademi: ”Ämnesmässigt kunniga lärare är vår juttu”

Helsingfors universitet: ” Klasslärarutbildningen är här för att stanna”

Ledaren: “Slå vakt om attraktionskraften”

Eleverna står i en ring ute på skolans sportplan. Johanna Pipping-Arrakoski låter ett garnnystan gå fram och tillbaka i ringen. Den som får nystanet får komma med ett förslag som främjar miljön.

– Ingen ska röka, tycker en elev.

– Man ska inte köra så mycket bil, vidhåller en annan.

– Man skall spara på vattnet, tycker en tredje.

 

Sean Bergenheims miljölöfte?

Det som också skiljer den här skoldagen från andra dagar är att tidigare ishockeyspelaren och riksdagskandidaten Sean Bergenheim finns med i ringen. Han har hakat på FSL:s kampanj ”Skugga en lärare”. Tanken är att följa en lärare under några lektioner för att få en uppfattning om hur skolvardagen ser ut.

Pipping-Arrakoski låter garnnystanet gå vidare. Spindelnätet blir bara större.

– Vad kan du själv göra för att jorden inte skall vara så smutsig? frågar hon.

Svaren kommer utan att Pipping-Arrakoski behöver lirka speciellt mycket.

– Jag kan cykla mera.

– Jag ska inte spotta mitt tuggummi i snön.

– Jag kan äta upp all mat jag tar.

– Jag kan använda mindre plast, säger Sean Bergenheim när nystanet når honom.

 

Tillbaka i sin lågstadieskola

Det är första gången som han står på Vindängens skolas sportplan i snöslasket och funderar på miljögärningar med ett garnnystan i handen. Med skolan är långt ifrån obekant för honom. Han började nämligen lågstadiet 1991 just här. Har är imponerad av elevernas miljömedvetenhet.

– När jag gick i skola talade man om att man inte skall skräpa ner, men de här eleverna har tagit miljötänket till ”next level”, säger Bergenheim.

Följande undervisningsmoment är redan igång. Johanna delar ut små lappar till eleverna. Ett djur, en växt eller en person är skriven på lappen. Uppgiften är att klura ut om det/den som står på lappen har rätt att vara i skogen.

– Häng upp lappen på staketet, instruerar Pipping-Arrakoski. Om ni tycker att den har stor rätt att vara i skogen lägger ni lappen högt upp på staketet. Om den inte har så stor rätt att vara i skogen kommer lappen lite lägre ner.

Av en slump hamnar Sean Bergenheim i en grupp där det står ”politiker” på lappen. Vet ni vad en politiker är? frågar han de övriga medlemmarna i gruppen och möts av ett näää.

– En politiker kan besluta hur rent vårt land skall vara, förklarar Bergenheim.

Efter en stunds förhandlingar kommer gruppen till att politiker nog har rätt att vara i skogen och politikerlappen fästs ganska högt upp på staketet. Men en bra bit under lappen där det står ”myggor”.

– Miljön är viktig för mig. Jag vill vara med och besluta om framtiden för de här, säger Bergenheim och sveper med handen över eleverna.

 

Från NHL till riksdagen?

Sean Bergenheim är känd för den finska publiken som ishockeyspelare efter en proffskarriär som varade i 17 år. Han debuterade i FM-serien som 17-åring och har spelat över 500 matcher i NHL. 2018 avslutade han karriären i svenska Frölunda. En orsak till att han slutade var en svår hjärnskakning. Han tror att han kan ha nytta av erfarenheten som hockeyproffs i politiken.

– Jag har lärt mig att man måste jobba hårt för att nå framgång. Det samma gäller i politiken. Man måste ha tålamod.

– Skolan har topprioritet för mig, säger Bergenheim då han talar om sina politiska tyngdpunktsområden. Barn, skola, idrott, miljö och familjepolitik.

 

Vad är en Kahoot?

Skoldagen fortsätter tillsammans med Ida Ala-Heikkilä som är klasslärare för årskurs 5. Massmediernas roll och funktion står på programmet. Eleverna svarar på en Kahoot. 13 av 15 tycker att det är viktigt att veta vad som händer i samhället.

Vad har ni för regler när det gäller mobiltelefonen? undrar Sean Bergenheim.

– Den är i ryggsäcken under skoldagen och tas bara fram om jag ger lov. Det har inte varit några problem, säger Ida Ala-Heikkilä.

En fråga som också engagerar en riksdagsvalskandidat är de omtalade nedskärningarna inom utbildningssektorn. Hur syns det hos er? frågar Bergenheim.

– Vi har klarat det relativt bra i Esbo. Det märks i den timresurs som jag får till skolan, alltså i gruppstorlekarna, förklarar rektor Pamela Böhme. Vi har utmanande elever och det skulle vara bra om vi kunde dela grupperna.

Då vi lämnar Vindängens skola är Johanna Pipping-Arrakoski inne i ett resonemang om amöbor och om hur människan blev till. Sean Bergenheim tackar för miljöråden han fick.

– Det här var helt super. Eleverna var väldigt duktiga.

 

 

 

Fakta – lärarskuggning

• FSL erbjuder kandidaterna i riksdagsvalet att skugga en lärare.
• Tanken är att ge en inblick i hur skolvardagen.
• Samtliga partier har erbjudits möjligheten att medverka.

 När Helsingfors universitet startade sin klasslärarutbildning 2016 var det något av en ketchupeffekt vad gäller ansökningar. Man fick då över 180 ansökningar till de 40 studieplatserna. Fortsättningsvis antas varje år 40 nya studerande men nu har ansökningsmängden normaliserats, och ca 25-30% av de sökande får en studieplats.

– Vi kan förvänta oss ett liknade söktryck i framtiden, tror Erika Löfström, professor i pedagogik och ansvarig för den svenska klasslärarutbildningen vid Helsingfors universitet.

Nu är Pedagogiska fakulteten vid HU uppe i totalt 120 klasslärarstuderande och när maskineriet är i full gång har man 200 blivande lärare i omlopp. Ännu har inga nya lärare nått arbetsmarknaden och det är med andra ord lite tidigt att sia om vilken effekten blir på den omtalade lärarbristen i södra Finland.

– Jag tror inte att det blir ett överutbud av lärare, säger Löfström. Jag ser inte den risken.

När HU startade sin utbildning sades det att Svenskfinland är för litet för två lärarutbildningar och att man borde koncentrera resurserna.

Hur ser du på det idag?

– Situationen var inte tillfredställande så som det var. Då hade vi ett för litet utbud av behöriga lärare. Helsingfors universitet har visat på en lyhördhet för samhällets behov. Vi har byggt upp ett fungerade program.

Den svenska klasslärarutbildningen vid HU är rätt ny, med någon novis inom pedagogikens område är universitetet inte. Pedagogiska fakulteten har ca 400 lärare och forskare och magistersprogrammet i pedagogik har 8 studieinriktningar, två på svenska och sex på finska.

– Pedagogiken vid HU är nummer 30 på världsrankingen. Det är en ”hujsig” prestation, säger Erika Löfström. Det finns en otrolig expertis i huset. Den här fakulteten kan erbjuda de studerande en givande studie- och forskningsmiljö.

Ingen övningsskola

En punkt där den svenska klasslärarutbildningen vid HU skiljer sig från ÅA är avsaknaden av en övningsskola. I stället har man etablerat samarbete med fem partnerskolor i Helsingforsregionen. Studenterna gör en praktik på 7 veckor under kandidatstudierna och ytterligare en under magistersstudierna.

– Man kan också göra en valbar praktik till exempel utomlands. Vi kommer att skicka studerande till Stockholm i maj och de kommer att vara där i en månad, säger Emilia Juslin, utbildningsplanerare med ansvar för praktiken.

De lärare vid partnerskolorna som handleder de studerande har fått en utbildning omfattande 5 studiepoäng. Nu skall fler handledare utbildas. Det kommer att ske i samarbete med E-norssi, som är det nationella nätverket för övningsskolorna.

Varför har ni inte en övningsskola så som den finska lärarutbildningen vid HU?

– Det har inte varit befogat att starta en skola med de volymer som vi har. Det finns inte ett mervärde i det. Man skall ha stora volymer för att det skall vara ekonomiskt hållbart att driva en övningsskola. Partnerskolorna erbjuder studenterna möjligheter att möta varierande skolmiljöer, säger Erika Löfström.

Hur har det fungerat?

– Skolorna är ivriga. Jag tycker att vi har ett bra samarbete. Vi har också ett forskningssamarbete med en del av våra skolor och det är ytterst viktigt.

 

Ett tvåspråkigt universitet

Man kan studera till klasslärare helt och hållet på svenska vid HU. Alla obligatoriska kurser finns på svenska. Det är också möjligt att läsa samtliga ämnen som så kallat långt biämne (60 studiepoäng) och erhålla dubbel behörighet. Men dessa studier ges bara ”delvis på svenska”.

Vad betyder ”delvis på svenska”?

– Den som vill studera ett valfritt ämne upp till 60 studiepoäng kan ofta avlägga grundstudierna på svenska, men när det gäller ämnesstudier kan några kurser vara på svenska och några på finska. Det beror på om det finns tillräckligt med studerande, säger utbildningsplanerare Christa Koski. Vi är ett tvåspråkigt universitet och de studerande kan avlägga sina examensarbeten på svenska också om undervisningen är på finska.

– Vi utbildar lärare med tanke på det finlandssvenska behovet, så visst är svenskan viktig, betonar Erika Löfström.

När det gäller konst- och färdighetsämnena kan HU inte erbjuda hela paketet på 60 studiepoäng. Grundstudierna får man nog men fortsatta studier sker för gymnastikens del i samarbete med Jyväskylä universitet, bildkonsten vid Aalto och musiken vid Sibeliusakademin.

 

Spets eller bredd?

Precis som vid ÅA lyfter man vid HU fram vikten av bredd, inte nödvändigtvis spetskompetens bland de blivande klasslärarna. Därför pågår nu ett arbete med att sy ihop fördjupande ämneshelheter.

– Vi har cirka 400 kurser på svenska vid HU som de studerande kan välja inom ramen för de valfria studierna. Det är bra, men det kan vara svårt för de studerande att hitta och greppa möjligheterna. Därför kommer vi att skapa färdigt ihop-pusslade ämnesblock.

 

Profil: flerspråkighet

Mångfald, flerspråkighet och social rättvisa. Det är ledorden för HU:s klasslärarutbildning. Profilen syns inte som ett separat block i studieprogrammet utan genomsyrar alla kurser.

– Samhället blir all mer mångfaldigt och det är viktigt att våra studerande är beredda att jobba i en skola med en stor mångfald, säger Löfström.

– Helsingforsregionen är två- eller till och med flerspråkig, säger Koski.

– Därför är det viktigt för lärarna att kunna bemöta flerspråkiga elever, tillägger Löfström.

 

Inga åskmoln

Vid HU betonar man att den svenska klasslärarutbildningen är permanent. Det finns inga åskmoln vid horisonten. Och att det nu uppstått en konkurrenssituation i Svenskfinland om hugade studerande ser man som något positivt.

– Konkurrens är bra om parterna sparrar varandra till att bli bättre, säger Erika Löfström.

 

Fakta – klasslärarutbildningen vid HU

• Utbildningen inleddes 2016
• 40 studieplatser
• Ansvarig professor: Erika Löfström
• 5 partnerskolor (Dickursby skola, Mattlidens skola, Granhultsskolan, Botby grundskola, Winellskoa skolan)
• Pedagogiska fakulteten utbildar också ämneslärare på svenska

Ansökningstid: 20.3-3.4.2019.

 

Läs också:

Åbo Akademi: “Ämnesmässigt mångkunniga lärare är vår juttu”

Tidningen Lärarens ledare: “Slå vakt om attraktionskraften”

 

 Åbo Akademi i Vasa har ca 70 studieplatser för klasslärare. Av dessa blir ca 50-55 så att säga ”vanliga” klasslärare medan 15-20 platser är öronmärkta för språkbadsklasslärare. ÅA fattade nämligen år 2017 beslutet att starta en egen språkbadsutbildning för klasslärare. Och hösten 2018 påbörjade de 15 första studerandena sina studier.

Målsättningen är alltså att förse arbetsmarknaden med ca 70 lärare per år.

– Så som det ser ut nu finns det ingenting som tyder på att det skulle finnas ett minskat behov av lärare, säger Fritjof Sahlström, professor i pedagogik och dekanus för fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier.

Också intresset för lärarstudier är stabilt. År 2018 fick fakulteten 282 ansökningar till klasslärarutbildningen.

– På finskt håll finns det en ganska betydande förändring i intresset för klasslärarutbildningen. Det har dalat de senaste åren, säger Sahlström. Det som är glädjande ur ett svenskspråkigt perspektiv är att vi inte ser någon omedelbar effekt av den nationella minskningen eller av utbildningen i Helsingfors. Det verkar finns tillräckligt många goda sökande.

 

Åbo Akademi vs Helsingfors universitet

Klasslärarutbildningen är en het potatis i Svenskfinland. Den mångåriga lärarbristen i södra Finland fick diskussionens vågor gick höga och resultatet blev att Helsingfors universitet år 2016 startade en egen svenskspråkig klasslärarutbildning. En intressant detalj är att Fritjof Sahlström då satt vid andra sidan av förhandlingsbordet och företrädde HU.

– Inga broar brändes trots att många stora frågor kom att ställas på sin spets. Nu har vi två alternativ som ser lite olika ut för de studerande, säger Sahlström. Och de som vill doktorera i pedagogik och satsa på en forskarkarriär har nu två potentiella arbetsplatser. Fördelen är att vi får en lite större dynamik. Jag tror att det kommer att höja nivån på pedagogik på svenska i Finland.

Sahlström får medhåll av kollegan Ria Heilä-Ylikallio, professor i modersmålets didaktik.

– Forskningen är alltid internationell. Den skall inte vara regional. En god lärarutbildning baseras på internationell forskning, säger hon.

– Kan lilla Svenskfinland bära två lärarutbildningar? Är det verkligen rimligt? Det finns goda argument för och emot och de kvarstår. Men vi kan konstatera att som det är nu så finns det tillräckligt många som vill börja studera och det finns ett sug efter de som blir klara, säger Sahlström.

 

Fördjupning eller bredd?

Finlands svenska lärarstuderandes förening FSLF har uttryckt sin oro för att möjligheten att studera så kallade långa biämnen (60 studiepoäng) begränsas både vid ÅA och HU. Det långa biämnet ger ämneslärarbehörighet och därmed också ett lönelyft.

– Alla ämnen, en del i Åbo andra i Vasa, finns tillgängliga för våra studerande. Alla kan bli ämneslärare om man så vill, säger Fritjof Sahlström.

Vilka ämnen kan man läsa som långt biämne?

– Vid Åbo Akademi kan man läsa allt utom geografi.

Men i Vasa?

– Åbo Akademi är ett universitet med två campus. Alla 60 studiepoäng kan man kanske inte avlägga i Vasa men vi har smidiga lösningar. I exempelvis ämnet finska har vi ett gott och utvecklat samarbete där en del av studierna ges här i Vasa och en del i Åbo.

Men det har funnits problem med att kurser som avlagts i Vasa inte godkänts i Åbo?

– Det har funnits problem och kommer säkert att finnas i framtiden också. Men vi har ett starkt gemensamt intresse att få det att fungera.

– En av våra styrkor är att vi har möjlighet till ett ganska brett utbud av kurser för de som vill bli lärare på svenska. Och vi jobbar med att generalistkompetensen skall bli ännu bättre. Det är inte fråga om ämnesstudier, det här är en klasslärarutbildning. Vi behöver klasslärare som är specialiserade på bredden, säger Fritjof Sahlström.

– En klasslärare kan också vara specialiserad på att vara klasslärare, säger Ria Heilä-Ylikallio.

 

Större flexibilitet

Vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier pågår arbetet med att utveckla klasslärarutbildningen. I och för sig inget märkvärdigt, det handlar om ett kontinuerligt arbete.

– Utbildningen är hela tiden i förändring och så skall det vara. En utbildning som skall förbereda för ett samhälle som är i snabb förändring, ja om den utbildningen inte hela tiden förändras är det något fel på den, menar Sahlström.

Vad förändras 2019?

– Klasslärarutbildningen har haft en ganska tung struktur. Det har varit för mycket obligatoriska studier. Det skall bli tydligare studiestigar för de studerande och mer flexibilitet.Klasslärarstuderande har exempelvis haft svårt att vara utomlands en termin eller ett år, och den möjligheten vill vi skapa, säger Ria Heilä-Ylikallio.

– Det skall vara lätt att studera här. Man skall kunna se möjligheterna. Det har ibland varit utmanande men vi är nu på väg åt rätt håll, säger Fritjof Sahlström. Här kan man välja att bli många olika sorters lärare. Det vill vi göra tydligare.

Och möjligheter finns det för de som utbildar sig till lärare säger man vid ÅA. Då lyfter de blicken förbi Svenskfinland och syftar på den enorma arbetsmarknad som Norden utgör för svenskspråkiga lärare.

– Varenda studerande som börjar här hos oss eller som börjar i Helsingfors kan vara bombsäker på att få jobb, säger Sahlström.

 

Fakta – klasslärarutbildningen vid ÅA i Vasa

• Pedagogiska fakulteten (Peffan) grundades 1974
• Numera fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier.
• Dekanus: Fritjof Sahlström
• Ca 70 studieplatser (varav ca 20 för språkbadsklasslärare)

Ansökningstid: 20.3-3.4.2019.

 

Läs också tidningen Lärarens ledartext i anslutning till detta: “Slå vakt om attraktionskraften”

 – Det är så många som säger: ”Det kan inte vara sant”. Samarbetet med lärarorganisationen som de talar om kan inte vara sant. Det kan inte stämma att den bästa skolan är den närmaste skolan. Det kan vara sant att en finsk lärare ibland undervisar 4 timmar per dag och sedan kan ägna resten av tiden åt att samarbeta och till förberedelser. Det kan inte stämma att lärarna har magistersexamnen. Det kan inte vara sant. Men allt är sant, säger David Edwards.

Om man ser till Pisa-resultat har Finland visserligen tappat terräng. Men på ISTP2019 var den finska skolan högt i kurs.

– Vi inser inte här i Finland hur mycket man respekterar vårt utbildningssystem internationellt, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen och drar sig till minnes USA:s tidigare undervisningsminister Arne Duncan som personligen brukade representera USA på ISTP -konferensen under sin ministerperiod.

– Han kom under kaffepausen och frågade i detalj hur det är möjligt att vi klarar oss så bra.

Vad kan vi lära av andra länder?

– I Shanghai har lärarna ett mycket tätt samarbete. Det har skapat strukturer för det och är på den punkten ett föregångsland. Lärarna utvecklar skolan tillsammans, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen

– Singapore hör till de länder där utbildningen utvecklas snabbast just nu. De har långt utvecklade modeller för det livslånga lärandet.

Länderna som deltar i ISTP-mötena utarbetar årligen en förbindelse om sina fokusområden för nästa år. Finlands förbindelser för året är att stärka stödet för elevens lärande, småbarnspedagogikens kvalitet samt lärarnas grundutbildning och fortbildning.

 

Läs också: ”Suomi mainittu”

 

Finland, med undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen och OAJ-basen Olli Luukkainen i spetsen, står som värd för ISTP2019 (International Summit on the Teaching Profession). Konferensen arrangeras av den globala lärarorganisationen EI (Education International) och OECD.

21 undervisningsministrar och lika många ordföranden för en lärarorganisation har bland annat diskuterat ledarskap och småbarnspedagogik. Totalt lockade evenemanget ca 280 deltagare från 27 olika länder.

ISTP är ett internationellt möte för de länder som toppar PISA-statistiken eller gjort märkbara framsteg inom utbildningssektorn. För fösta gången någonsin stod Finland som arrangör för evenemanget. Och lovorden för de finska värdarna och den finska skolan avlöste varandra.

I Finland når man toppresultat trots att man i förhållande till många andra länder inte sitter på skolbänken så många timmar. Produktiviteten är av världsklass. I Finland är närskolan den bästa skolan. Där några poänger som lyftes fram av Andreas Schliecher, som är utbildningsdirektör vid OECD.

Men inte är Finland bäst i klassen i alla kategorier. När det gäller småbarnspedagogiken kommer Schliecher med kritik. I ett nordiskt perspektiv deltar få finska 3-5 åringar i småbanspedagogisk verksamhet. Finland ligger på den punkten under OECD medeltalet.