Category: Nyheter

Det nya Folktinget utsågs för två veckor sedan utgående från resultatet i kommunalvalet. Två av tre ledamöter är nya.

Folktinget har 75 ledamöter. SFP har 40 ledamöter, Socialdemokraterna elva, Vänsterförbundet sex, De gröna och Samlingspartiet fyra var, Kristdemokraterna två och Centern en. Sju ledamöter har utsetts av Ålands lagting.

I motionen, som berör behovet av ett klarläggande ifråga om kunskapsläget och strategierna när det gäller tvåspråkiga skollösningar, yrkar tidigare folktingsledamoten Thomas Rosenberg på att Folktinget måtte ta ett initiativ till att bl.a. främja en öppen diskussion utgående från förefintlig forskningsevidens om undervisning på två, ett eller flera språk.

Utgående från detta måtte Folktinget dra slutsatser rörande den fortsatta strategin vad gäller språkliga lösningar i främst grundskolan.

Rosenberg anför att det inte är särskilt välbetänkt att finlandssvenskarna själva frivilligt börjar rasera ett fungerande skolsystem.

Den förestående vård- och landskapsreformen gör att förhandlingsorganisationen FOSU förlänger de kommunala huvudförtroendemännens, förtroendemännens och vice förtroendemännens mandatperiod med ett år.

Eftersom en del av FOSU-förtroendemännen övergår till landskapen från början av år 2019 upplever FOSU det som vettigt att förlänga kommunernas och samkommunernas förtroendemäns mandatperiod med ett år. Bl.a. övergår läkarna från kommunernas tjänst till landskapen. Övergången blir knappast helt odramatisk, varför det finns skäl att förlänga förtroendemännens period.

Förtroendemännens nya mandatperiod inleds alltså 1.8.2019 i stället för ursprungliga datumet 1.8.2018. Mandatperioden omfattar tre år också i fortsättningen.

Vårdnadshavarna till de barn, som deltar i försöket, bör vara medvetna om hurudana följder deras beslut har. De barn och unga, som deltar i försöket, får inte hamna i en sådan situation, att deras kompetens för fortsatta studier eller arbetssökande sätts i fara på grund av att de saknar de språkstudier som krävs.

Sukols ordförande Sanna Karppanen säger att det finns många obesvarade frågor.

Vilken gruppstorlek behövs för försöket? Kan eleven påbörja studier i ett annat språk endast vid vissa etappmål eller när helst hen vill? Hur garanterar man i små skolor att språkgrupperna förverkligas? Vilka språk vill man och kan man erbjuda i stället för det andra inhemska? Måste alla välja samma övrigt främmande språk?

Sukol är ingen vän av försöket, utan fastslår att den finländska grundskolans styrka är uttryckligen att alla erbjuds jämlika möjligheter och det bör man hålla fast vid.

Förbundet ser kunskaper i det andra inhemska språket också som en del av den allmänbildning, som tillhör alla invånare i ett tvåspråkigt land.

Påtryckningsåtgärderna syftar till att få till stånd kollektivavtal för de högre tjänstemännen inom handeln. Rent konkret vill YTN få arbetsgivarna till förhandlingsbordet. Idag råder närmast en vilda västern-situationen för de högre tjänstemännen.

YTN har till arbetsgivarorganisationen Finsk Handel överlämnat ett förslag till kollektivavtal. Förslaget skulle innebära stora möjligheter till lokala avtal mellan arbetsgivare och förtroendemän. I vissa fall t.o.m. med enskilda arbetstagare. Finsk Handel har dock avvisat inviten.

YTN säger att frånvaron av kollektivavtal innebär bl.a. att många tjänstemän inte får betalt för övertid och resetid.

Påtryckningsåtgärderna innebär också ett förbud mot övertid och arbetsresor på egen tid. Förbudet, som gäller bl.a. Kesko, SOK och Stockmann, är i kraft 2.5.-8.5.2017.

Akava har uttryckt sitt stöd för påtryckningsåtgärderna och kräver att de högre tjänstemännen inom olika områden också får kollektivavtal.

– Huvudet blir inte fullt av att lära sig en viss mängd språk. Tvärtom stöder det inlärningen av nya språk, om man fått bra undervisning i det andra inhemska.” konstaterar Bicca Olin, som nyligen valdes till ordförande för FFF.

– Ingen vinner på segregation, medan tvåspråkighet är en rikedom, säger Olin.

FSS vill se en förnyad och förbättrad språkundervisning, framför allt inom det andra inhemska. Undervisningen ska fokusera på muntlig kommunikation och att kunna göra sig förstådd, samt att våga prata språket. Språkundervisning får gärna införas i undervisningen tidigare, och komma med i form av lek och spel, samt genom samarbete över språkgränserna skolor emellan.

Målet med språkundervisningen ska vara ett ökat intresse för det andra inhemska, samt förmågan att förstå andra. Däremot ska det andra inhemska vara frivilligt i studentexamen, så att språkkunskaperna inte avgör valet av studier på andra stadiet.

Kjell Herberts vid Institutet för samhällsforskning kunde berätta om en medlemskår, som till många delar är rätt nöjd med sitt förbund. Herberts är inte ny i sammanhanget, utan han var spindeln i nätet också åren 2007 och 2011 då liknande enkäter genomfördes.

Dock speglades nu för första gången hela medlemskårens åsikter. Resultaten år 2007 och 2011 baserade sig på sampel, som innebar att 50 resp. 25 procent av medlemmarna kunde delta. Årets enkät genomfördes helt och hållet digitalt. Responsen var skäligen god, så att sammanlagt inflöt 1 677 svar. Det motsvarar ca 42 procent av medlemskåren.

Resultaten från de tre enkäterna är inte till alla delar jämförbara, eftersom frågor har tillkommit och försvunnit i takt med att verksamhetsomgivningen har ändrats.

Det finns orsak att vara försiktig om man jämför de tre enkäterna med varandra, sade Herberts.

I årets upplaga hade t.ex. lyfts in frågor rörande hur pass nöjda medlemmarna är med sitt yrkesval. Det visar sig att nio procent har ångrat sitt yrkesval, medan hela 91 procent uttalar ett nej på denna fråga.

80 procent är beredda att rekommendera läraryrket åt andra, medan 20 procent inte vill rekommendera yrket. Var och en kan begrunda varför bilden ser ut så här.

De som inte vill rekommendera yrket tänker måhända på arbetsbördan, som obestridligen har ökat. Andra undersökningar har tidigare berättat om att lärarnas arbetsmängd har ökat och enkäten berättar att så verkligen är fallet.

57 procent av lärarna och rektorerna anger att arbetsmängden har ökat mycket under de senaste åren, medan 28 procent anger att den har ökat litet. Om man slår samman dessa två kategorier upplever alltså hela 85 procent att arbetsmängden har ökat.

Mera om undersökningen och fullmäktiges sammanträde i Läraren nr 9/17 som utkommer den 4 maj.

Målet är att yrkesutbildningen snabbare än för närvarande ska kunna svara på förändringar i arbetslivet och framtidens kompetensbehov. Individuella studievägar skapas för såväl unga som vuxna som redan är i arbetslivet. Lärandet på arbetsplatser ökas och en ny utbildningsavtalsmodell införs. Med en ny finansieringsmodell sporrar man till att minska avbrotten i studierna och till bättre genomslag för utbildningen.

De nuvarande lagarna om grundläggande yrkesutbildning och yrkesinriktad vuxenutbildning upphävs. Enligt förslaget samlas bestämmelserna om yrkesutbildningen till en sammanhängande helhet i en enda lag.

Reformen av yrkesutbildningen är den största utbildningsreformen på två decennier. Reformen har gjorts i ett svårt ekonomiskt läge, men den är väntad och nödvändig och stärker yrkeskompetensen i Finland, säger undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen (saml).

För alla studerande görs en personlig utvecklingsplan för kunnandet som utreder och erkänner kunnande som den studerande förvärvat tidigare. Vidare planeras vilket kunnande den studerande behöver samt hur kunnandet förvärvas i olika inlärningsmiljöer. Samtidigt planerar man de stödåtgärder som behövs. Planen utarbetas av studeranden tillsammans med läraren eller studiehandledaren.

Antalet examina minskar från nuvarande 360 till 150 examina. Enligt förslaget får den studerande större valfrihet att specialisera sig inom examen. Behörigheten för fortsatta studier i högskolor bevaras även framöver.

De individuella studievägarna innebär att handledningen och stödet till de studerande är viktigare än tidigare. Lärarna är pedagogiska sakkunniga som tillsammans och i samarbete med arbetslivet skapar motiverande vägar för de studerande. Läraren är allt oftare aktiv på arbetsplatserna och handleder de studerande i andra inlärningsmiljöer än i läroanstalter.

Lagpaketet säkerställer studerandenas rätt till undervisning, utvärdering och studiehandledning, som förmedlas av lärare. Detta bidrar till att trygga studerandenas likvärdighet också med tanke på fortsatta studier, säger Olli Luukkainen, ordförande för OAJ.

Tidigare har bl.a. Bildningsarbetsgivarna talat för att minska lärarnas roll t.ex. i fråga om utvärderingen av studerandenas kunskaper. I arbetsgivarlägret har man talat för huvudmännens maximala beslutsrätt rörande lärarnas arbete. Lagförslaget innehåller nu klara formuleringar om studerandens rätt till lärarledd undervisning och utvärdering.

C-E Rusk

Speciellt vill SUKOL betona att testandet av muntlig språkfärdighet inte får ske enbart digitalt via en dator. ”Utvärderingen av färdigheter i kultur och växelverkan kräver ett äkta möte, eftersom endast en liten del av kommunikationen är ord. Dessutom är de språkkunniga finländska ungdomarnas kunskaper på så hög nivå och de kan uttrycka sig så mångsidigt att en automatisk bedömning är mycket problemfylld”, konstaterar SUKOLs ordförande Sanna Karppanen.

Att utnyttja teknologi i utveckling i testandet är befogat, men inte på bekostnad av färdigheter i växelverkan och social förmåga.

SUKOL påminner också om att man bör få extra poäng för språkstudier då man söker vidare, så som undervisnings- och kulturministeriets arbetsgrupp föreslagit. Att ha studerat många främmande språk är också ett tecken på uthållighet och mångsidiga studiefärdigheter, som behövs i högskolestudier.

HoS anger att frågan äger stor dignitet.

I många kommuner handlar det om att bli aktivare redan i det skedet när upphandlingen för ett nytt bygge görs. Hurdana kriterier ställer man redan i början av byggprocessen? Från kommunernas sida så måste man våga välja alternativ baserade på kvalitet, inte på det billigaste priset. I sorgligt många kommuner finns exempel på redan från början dåligt byggda skolhus som bristfälligt underhållna blivit mögelskolor. På många håll måste man nu fatta svåra beslut om att riva en gammal byggnad istället för att försöka lappa den här och där.

HoS fastslår att det bör finnas en person som långsiktigt ansvarar för skolbyggnaden och har ett helhetsansvar.

Har skolor t.ex. en gårdskarl som ser till att byggnaden blir omskött och som slår larm genast då reparationer behövs?, frågar styrelsen för Hem och skola.

Du har väl inte missat att följa oss på sociala medier? Där delar vi dagligen förbundets senaste uttalanden, aktuella nyheter och intressanta kommentarer (och kanske en och annan bild från våra tillställningar också…!). 

Klicka dig vidare till våra konton på Facebook, Instagram och Twitter.