Category: Nyheter

  • Delade åsikter om årsarbetstid

    Arbetsbördan upplevs som ohemult stor av de flesta medlemmarna. Kanske detta ligger som grund för att över en tredjedel av medlemmarna talar för ett paradigmskifte?

    Enkäten visar att 36 procent av medlemmarna anser att FSL bör arbeta för att slopa undervisningsskyldigheterna till förmån för ett system som bygger på årsarbetstid. Dock så att all arbetstid uttryckligen inte är bunden till arbetsplatsen.

    Hela 35 procent är osäkra, medan 29 procent inte är intresserade av årsarbetstid.

    Mera om bl.a. dessa och andra enkätsvar i Läraren nr 10/17, som utkommer den 18 maj. Här berättas bl.a. om hur medlemmarna ställer sig till försök med årsarbetstid.

  • Barnträdgårdslärare suktar efter ukta

    Barnträdgårdslärarna trivs inte i det allmänna kommunala avtalsområdet (akta), utan blickar mot det kommunala undervisningsområdet (ukta). Redan när Barnträdsgårdslärarförbundet BTLF anslöt sig till lärarfacket OAJ låg en övergång till ukta högt på dagordningen.

    Frågan har inte fått någon lösning och styrelsen för BTLF yrkar på åtgärder från OAJ:s sida i en motion, som har riktats till OAJ:s fullmäktige som sammanträder i Helsingfors den 11-12 maj. I motionen yrkas på åtgärder, som möjliggör att undervisningspersonal, sakkunniga och chefer inom småbarnsfostran överförs till undervisningssektorns avtal. Primärt handlar det om kommunala ukta, men också inom den privata sidan efterlyses en liknande operation. I motiveringarna anges bl.a. de avtalsförändringar som är aktuella med anledning av den kommande vård- och landskapsreformen. Till fullmäktige har inkommit två motioner. I den andra motionen yrkar fyra regionföreningar inom OAJ på klarlägganden rörande bl.a. finansieringen av regionföreningarnas ordförandes verksamhet. Föreningar vill också har klarlägganden rörande ordförandenas arbetsbild.

  • Ljusare utsikter för akademiker

    I mars i år gick 1 593 personer med forskarutbildning arbetslösa, vilket är långt färre än ett år tidigare.

    Men det finns stora skillnader mellan branscherna. Speciellt positiv var utvecklingen för ingenjörerna. Antalet arbetslösa ingenjörer minskade under ett år med 11,1 procent. Situationen var likartad för diplomingenjörer, där minskningen uppgick till 11,0 procent.

    Socionomer och personer med yrkeshögskolexamen inom det sociala området noterade däremot en ökning av arbetslösheten med hela 10,7 procent.

    Också för pedagogie magistrar noterades en negativ utveckling, så att antalet arbetslösa ökade med 3,2 procent. I mars i år gick 1 087 pedagogie magistrar arbetslösa.

    Sysselsättningsläget är däremot gott för barnträdgårdslärare. 308 barnträdgårdslärare var arbetslösa i mars.

    Allra bästa sysselsättningsläget har tandläkarna, av vilka 27 var arbetslösa i mars.

  • Kvinnor mera mobila än män

    Det visar resultaten från den färska undersökningen Eurostudent.

    Mest mobila är vanligen handelsstuderande eller humanister. Utbytesstuderandena använde olika sätt att finansiera sina studier. De två vanligaste sätten var studiestöd eller –lån från hemlandet samt tidigare inkomster eller besparingar.

    Resultaten av Eurostudent VI -enkäten visar att personer som studerat utomlands i allt högre grad får sina utländska studiepoäng till godo i sin examen. På basis av enkäten fick 76 procent av de studerande som ansökte sina studiepoäng till godo helt och hållet och 12 procent till en del.

    Nio miljoner européer har använt sig av Erasmus+ -programmet, av dem 235 000 finländare, under totalt 30 år.

  • Medicin och juridik lockar

    Särskilt de svenska linjerna i medicin och odontologi ökade i popularitet bland de svenskspråkiga sökandena. Antalet sökande till medicin och odontologi ökade med sammanlagt nio procent jämfört med i fjol.

    Om man ser till medicinen finns det 38 studieplatser, medan antalet sökande uppgår till 311. Inom juridiken finns det 22 studieplatser och 170 sökande.

    Intresset för klasslärarutbildningen minskade jämfört med i fjol, då man för första gången kunde söka till utbildningen. 164 sökande konkurrerar om 40 studieplatser.

    Patrik Scheinin, som är dekan vid pedagogiska fakulteten, tror att det är en naturlig minskning efter fjolårets stora ansökningsintresse för den nya utbildningen.

    – Årets antal ansökningar ligger troligtvis närmare det vi kan anta för ett normalt år. I fjol fick utbildningen så många ansökningar att en minskning i år var att vänta.

    Konkurrensen är inte direkt mördande för personer, som lockas av studier i nordiska språk och nordisk litteratur. Sökandena är 28 till antalet, medan det finns 20 studieplatser.

    Det nya samhällsvetenskapliga utbildningsprogrammet vid Social- och kommunalhögskolan lockade nästflest svenskspråkiga sökande. 245 sökande är intresserade av 80 studieplatser.

  • Allvarliga mögelproblem i S:t Karins

    Putus ser en klar koppling mellan de symptom som elever och lärare uppvisar och de allvarliga inneluftsproblemen i byggnaden.

    I rapporten räknar Putus dessutom upp en lång rad problem och fuktskador som byggnaden har drabbats av sedan huset byggdes i början av 1980-talet.

    S:t Karins svenska skola har 170 elever och Hovirinnan koulu drygt 200 elever.

    – Läget är allvarligt och elever och lärare bör genast flyttas till andra utrymmen, skriver Putus bland annat i sin rapport.

    Den 1 maj undersökte mögelhundar byggnaden och hittade mögel på hela 54 platser

    Föräldrarna kräver att undervisningen sköts i modulhus i höst och vill att staden river det nuvarande skolhuset och bygger nytt. Frågan tas upp till behandling i stadsstyrelsen den 8 maj och går efter det vidare till fullmäktige.

  • Tungt fondjobb lockar många

    Kulturfondens utbildningsombudsman är medlem av ledningsgruppen och bär det övergripande utvecklingsansvaret för fondens uppdrag inom utbildning och forskning. Utbildningsombudsmannen leder också fondens utbildningsteam.

    Beslutet om den nya utbildningsombudsmannen tas i början av juni.

    Den nya utbildningsombudsmannen efterträder Veronica Granö-Suomalainen som avgår med pension hösten 2017. Hon har jobbat på Kulturfonden sedan år 2003.

  • Skolan viktig arena för arbetet mot utanförskap

     

    – Världen är mer föränderlig och dynamisk än på länge, och det är viktigt att vi ger de barn som kommer hit den bästa möjliga starten, säger Norges kunskapsminister Torbjørn Røe Isaksen.

    Norge handhar ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2017, och kunskapsministern var värd för ministermötet i Oslo den 4 maj.

    –I en tid när utanförskap och extremism hotar är det viktigare än någonsin att främja demokrati, jämlikhet och jämställdhet, säger Røe Isaksen,

    Internationella organisationer och forskningsinstitutioner (bl.a. Unesco, EU, Europarådet och OECD) arbetar i dag för att stärka kunskapsunderlaget för utbildningens roll i att motverka radikalisering, våldsbejakande extremism och polarisering i samhället. Ett antal länder, inom och utanför Norden, är angelägna om att stärka utbildningens roll i att främja demokrati och delaktighet, elevernas förmåga till reflektion och kritiskt tänkande samt skolans bildningsuppdrag.

    – Händelsen i Stockholm i april gjorde ett djupt intryck. Även på Åland är vi angelägna om att förhindra terror genom inkludering. Bland det viktigaste för oss är att satsa på språkundervisning. Åland har under 30 000 invånare, men de kommer från över 100 länder och talar 60 olika språk. Vi prioriterar både modersmålsundervisning och svenskundervisning, säger Ålands undervisnings- och kulturminister Tony Asumaa.

  • Silja Borgarsdóttir Sandelin ordförande för UT

     Silja Borgarsdóttir Sandelin har valts till ny ordförande för Unga Teatern.

    – För Finlands kulturidentitet är det viktigt att det även för barn och unga finns professionell teater på landets båda nationalspråk. Unga Teaterns verksamhet i skolor och daghem, men även på fasta scener i Finland, är enastående, mångsidig och det finns en uttalad vilja att gå i bräschen för även nya former av barnteater, säger Unga Teaterns nyvalda ordförande Silja Borgarsdóttir Sandelin.

    – Jag är född och uppvuxen i en familj där teater och kultur varit en naturlig del av vardagen. Jag är därför väldigt ärad att få vara delaktig i Unga Teaterns verksamhet, en verksamhet som ser att barnen och unga är framtiden och att även de yngsta har rätt till högklassiga teaterupplevelser.

    Silja Borgarsdóttir Sandelin arbetar inom politiken och är nyligen invald i Helsingfors stadsfullmäktige. Unga Teatern är Finlands äldsta professionella teater för barn och unga. Teatern förbereder bland annat världsurpremiär i höst för föreställningen Mördarens Apa, som baserar sig på Jakob Wegelius prisbelönta ungdomsroman.

    Borgarsdóttir Sandelin efterträder Veronica Hertzberg som ordförande för Unga Teatern.

  • Förlag söker fadderförskolor

    Förra läsåret hade förlaget Schildts & Söderströms två stycken fadderförskolor, och det lyckade projektet får fortsättning även nästa läsår. För att gynna barns läsning sökes nu två nya fadderförskolor, som får friexemplar av alla årets barnböcker (ett ex av varje bok) och alla familjer som har barn i förskolan beviljas en 25 procents rabatt på barnböcker i förlagets nätbutik. Dessutom får skolan besök av en författare eller illustratör och en klassuppsättning av läromedlet Fikonfnatt och tips om hur man kan använda det i undervisningen. Fritt formulerade ansökningar skickas till info(at)sets.fi senast den 15 maj. Tillsammans med läsambassadören Katarina von Numers-Ekman väljs två vinnare som kungörs inom maj månad. Projektet kör igång efter sommarlovet.