Category: Nyheter

Folktinget sammanträdde nu för första gången i sin nya sammansättning efter kommunalvalet nyligen. Riksdagsledamot Thomas Blomqvist (SFP) omvaldes som ordförande.

Överlag intar Folktinget en kritisk hållning gentemot regeringen och anser att den medvetet försämrar svenskans ställning.

Åländska frågor är också finlandssvenska frågor. Folktinget kräver att regeringen uppfyller sina förpliktelser gentemot Åland och ärligt beaktar Ålands självstyrelse och särställning. Folktinget är oroligt över att relationerna mellan Finland och Åland utvecklats i negativ riktning och i dagsläget är sämre än de har varit på mycket länge.

Jourreformen innebär att svenskspråkiga personers rätt till akut sjukvård i Österbotten försämras på ett oacceptabelt sätt. Folktinget förutsätter att man beaktar republikens president Sauli Niinistös uttalande i samband med stadfästande av hälso-och sjukvårdslagen

Folktinget anser att utbildningspolitiken i alla lägen är viktig och går inte med på att man nedmonterar svenskundervisningen i Finland. Folktinget påpekar att regeringen inte ska undervärdera de finländska ungdomarnas kunskap och vilja att lära sig svenska.

I höstens avtalsrörelse förhandlas sannolikt på förbundsnivå. Den offentliga sektorn, där lärarna och barnträdgårdslärarna utgör betydande grupper, går in för att trygga löneutvecklingen i ett läge där de offentliga lönerna släpar efter. Löneförhöjningarna har legat nära noll procent, semesterpenningarna besvärs och de lokala förhandlingarna har inte gett just något i motsats till den privata sektorn, sade Luukkainen.

Han säger att ingångslönen för alla, som har sin examen på magisternivå, inte borde underskrida 3 000 euro.

Han efterlyser ett löneutvecklingsprogram för de offentligt anställda.

Mera om OAJ-fullmäktiges sammanträde i Läraren nr 10/17, som utkommer den 18 maj.

Inom gymnasieutbildningen och den grundläggande yrkesutbildningen har utvecklingen av verksamhet som främjar hälsa och välfärd gått framåt mellan åren 2012 och 2016, meddelar Utbildningsstyrelsen (UBS) och Institutet för hälsa och välfärd (THL). Tillgången till psykolog- och kuratorstjänster har ökat och de studerande får allt oftare delta i planeringen av läroanstaltens gemensamma praxis.

Hälsovårdarnas arbetsinsats i förhållande till antalet studerande har minskat inom gymnasieutbildningen, men ökat inom den grundläggande yrkesutbildningen. Även om studerandevårdstjänsterna har ökat vid yrkesläroanstalterna erbjuds de fortfarande inte vid alla verksamhetsställen. Tillgången till tjänster i förhållande till antalet studerande är ännu bristfällig på sina håll. Vid gymnasierna har de studerande bättre tillgång till studerandevårdstjänster än tidigare, men tjänsterna erbjuds fortfarande inte vid alla gymnasier. Av gymnasierna saknar 12 procent psykolog- och läkartjänster, fem procent saknar kuratorstjänster. Alla gymnasier har haft tillgång till hälsovårdartjänster under uppföljningsperioden på åtta år. Läkartjänster är tillgängliga i 88 procent av gymnasierna.

Ingripande vid problem

Vid gymnasierna ingriper man utifrån gemensamt överenskomna skriftliga förfaranden. Ingripandena gäller oftast frånvaro (85 procent), mobbning (81 procent) och användning av droger och rusmedel (79 procent och 75 procent). Studerande som riskerar att avbryta studierna stöds med gemensamt överenskomna åtgärder vid 68 procent av gymnasierna, men endast 50 procent av gymnasierna följer upp orsaken till avbrottet.Inom den grundläggande yrkesutbildningen ingriper man i alkohol- och drogbruk ännu oftare än vid gymnasierna. Av verksamhetsställena har 97 procent regler för ingripande i missbruk och 95 procent regler för hänvisning till vård. Cirka 90 procent av verksamhetsställena har också gemensamt överenskomna skriftliga förfaranden för att förebygga frånvaro och studieavbrott. I skollagstiftningen betonas de studerandes möjligheter att delta i beredningen av läroplanen och de planer som hänför sig till den. Vid nästan alla gymnasier (93 procent) deltar de studerande i arbetet med att utarbeta och uppdatera läroplanen. Vid många gymnasier har de studerandes delaktighet utvecklats i en positiv riktning.

Mat på bordet

År 2016 följde 83 procent av gymnasierna rekommendationen för skolbespisningen, år 2012 var andelen 74 procent. Inom yrkesutbildningen följde 89 procent av verksamhetsställena rekommendationen.
UBS och THL har sedan 2008 samlat information om främjandet av hälsa och välfärd i gymnasierna och yrkesläroanstalterna. De färska uppgifterna om situationen år 2016 har samlats in från 336 gymnasier och 317 verksamhetsställen inom yrkesutbildningen. Inom den grundläggande yrkesutbildningen samlade man nu för första gången in uppgifter från de enskilda verksamhetsställena.

Finska Vetenskaps-Societeten har i sedvanlig ordning utdelat två lärarpris vid sin årshögtid den 28 april.

Societeten har i flera år delat ut två pris åt framstående gymnasielärare, som genom sin lärargärning har inspirerat sina studerande till högre studier inom området.

Kerstin Björkas, lektor vid Gymnasiet i Petalax i Malax mottog det ena priset. Hon undervisar i biologi, geografi, hälsokunskap och kemi.

På finska sidan tillföll lärarpriset Heidi Repo, lektor i svenska vid Helsingin suomalainen yhteiskoulu

Prissumman är 5 000 € till lärarna och 2 000 € till respektive skola.

Lärarprisen betyder mycket för skolorna som ofta får bra publicitet på de orter där pristagarna verkar.

Finska Vetenskaps-Societeten är en nationell vetenskapsakademi, grundad 1838 för att främja vetenskaplig diskussion och publicering inom naturvetenskaperna och humaniora.

Enligt Statistikcentralen ökade utbildningens driftsutgifter med 0,4 procent år 2015 jämfört med året innan. Driftsutgifterna för utbildning var totalt 12,2 miljarder euro år 2015.

Den största andelen av driftsutgifterna för utbildningen utgörs av kostnader för den grundläggande undervisningen. År 2015 användes 4,6 miljarder euro för den grundläggande undervisningen. De näst största andelarna hade universitetsutbildningen och -forskningen, dvs. 2,3 miljarder euro, och yrkesutbildningen, för vilken man använde 1,8 miljarder euro.

Gymnasieutbildningen är långt billigare än yrkesutbildningen. År 2015 användes för gymnasieutbildning 736 miljoner. Detta motsvara 6,0 procent av totalutgifterna, medan yrkesutbildningens andel är 14,8 procent.

För att fira Finlands 100-årsjubileum har Föreningen för Drama Och Teater (DOT) tillsammans med Svenska odlingens vänner i Helsinge, Helsingfors kulturcentral och Helsingfors stadsmuseum denna vår arrangerat historiska tidsvandringar förlagda till Hertonäs gård med omnejd. Handlingen är placerad till dagarna under storstrejken i storfurstendömet Finland i november 1917.

Tidsvandringarna vill belysa hur samhällssituationen i Finland år 1917 påverkade människor; deras liv, åsikter och beslut, genom att tidsresenärerna möter och interagerar med fiktiva och historiska karaktärer från 1917 med olika bakgrund, samhällsklass och övertygelse. Under vandringarna möter de deltagande eleverna skådespelare som gestaltar människor från forna dagar.
Vandringen sker en gång till på hösten med program för åk 8, preliminärt vecka 36 i september. Anmälningar tas redan nu emot på www.dotdot.fi.

Kommunförbundets verkställande direktör Jari Koskinen varnar för de konsekvenser som överföringen kan innebära för den kommunala ekonomin. Här handlar det bl.a. om fastigheter.

– En överföring av egendom utan ersättning inverkar negativt på kommunernas riskklassificering och kreditbetyg och kan höja priset på deras lånefinansiering i framtiden. Egendomsarrangemangen kan också försämra kommunernas möjligheter att finansiera de tjänster som kvarstår hos dem efter 2019, säger Koskinen. Alltså bl.a. fostran och utbildningen som blir centrala områden för kommunerna framgent.

Koskinen talade i Karleby onsdagen den 10 maj.

Kommunförbundet har krävt att kommunerna ska få full kompensation för de ekonomiska konsekvenserna av egendomsarrangemangen, till exempel i form av riktade understöd.

Genomsnittslönen inom den kommunala sektorn uppgick i oktober 2016 till 3 137 euro i månaden, utvisar Kommunalarbetsgivarna KT:s färska uppgifter.

Skillnaderna mellan de olika sektorerna är stora, liksom även behörighetskraven och arbetets svårighetsgrad förstås. Inom undervisningssektorns avtal var snittlönen 3 807 euro i månaden, medan läkarna låg i topp med snittlönen 7 440 euro.

Inom den allmänna kommunala sektorn, som inkluderar bl.a. barnträdgårdslärarna, var snittlönen 2 767 euro i månaden. Inom teknikens avtalsområde var snittlönen 3 233 euro månaden.

Inkomsterna steg synnerligen måttfullt under perioden oktober 2015-oktober 2016. Inkomsten för regelbunden arbetstid ökade med 0,6 procent, medan totala månadslönen ökade i genomsnitt med 0,8 procent.

Hennes arbete genomsyras av uppfattningen om att barnet erövrar världen genom språket. Under dagvårdstiden förvärvar barnet den språkliga kompetens som behövs i skolan.

Daghemmets personal är i nyckelposition och som stöd för arbetet behövs en målmedveten språkstrategi för daghemmet.

Det här var utgångspunkten när Lillemor Gammelgård utformade skriften Språkstrategi för dagvården som blev en succé. Efter tio upplagor har språkstrategin uppdaterats och den heter numera Tänk språk.

Gammelgårds enklaste tips för daghemmen är: ”Skaffa en soffa och läs sagor för barnen i soffan.”

Kulturfondens stora kulturpris om 20 000 tillfaller författaren Maria Turtschaninoff. Hon har skapat världar där naturens sånger, världarnas andar och flickors starka röster vävs samman till storslagna berättelser om det uråldriga och tidlösa.

Maria Turtschaninoff har sedan debuten år 2007 utkommit med sex fantasyromaner och ett läromedel i historia. År 2014 tilldelades hon Finlandia Junior-priset för romanen Maresi – Krönikor från Röda klostret. Romanen har sålts till 18 länder, utkommit i lättläst version och ska eventuellt även filmatiseras.

Bland pristagarna finns även journalisten Tom Kankkonen, musikaliska mångsysslaren Marianne Maans samt teatermannen och musikern Tom Ridberg. Dessa får pris om 10 000 e.

Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) anser staten också borde stöda yrkeshögskolornas medelinsamling, skriver Keskisuomalainen.

Ministern anser att statens motfinansieringsprogram borde utvidgas så att även yrkeshögskolorna omfattas av det.

Modellen med motfinansiering lanserades för universitetens del år 2014. I grova drag innebär modellen att staten ger tre euro för varje euro som universiteten lyckats samla in under perioden som inleddes i november 2014 och som slutar vid utgången av juni i år.

Enligt tidningen har universiteten lyckats samla in över 110 miljoner euro hittills.

I början av april trädde en lagändring i kraft som möjliggör att även yrkeshögskolor får samla in donationer. (FNB)