Category: Nyheter

  • 20 jobb räddades i Jyväskylä

    Sagda lärare förväntades göra sitt val inom loppet av ett par dar. Lärarna fick ingen information om varför just de utsattes för detta olustiga ultimatum.

    OAJ kritiserade processen häftigt och OAJ:s regionförening i mellersta Finland anhängiggjorde ärendet i förvaltningsdomstolen.

    I mars beslöt fullmäktige i Jyväskylä skjuta till extra pengar (370 000 euro) till samkommunen. Summan motsvarade den summa som samkommunen hade ålagts att spara in.

    Alltså beslöt styrelsen för samkommunen i mitten av maj 2017 att återta beslutet om att dra in 20 gymnasietjänster.

    Ett positivt beslut i en synnerligen svår situation, säger Juha Paananen, ordförande för regionföreningen i en kommentar till oaj.fi

    Uppsägningarna skulle ha trätt i kraft i augusti.

    Slutet gott – allting gott? Nej, säger Paananen.

    – Lektorerna delades i en A-kategori och en B-kategori, alltså lärare som behöll sina tjänster och lärare som miste sina jobb. Uppdelningen har påverkat lärarna och arbetsgemenskaperna kraftigt, säger Juha Paananen.

    Han befarar att denna olustiga uppdelning kommer att prägla kollegierna länge.

    All utbildning på andra stadiet i Jyväskyläregionen hanteras av sagda samkommun.

  • Kristinestad i topp

    Kristinestads gymnasium placerade sig för all del också väl i rankingen, som baserar sig på resultaten i de obligatoriska ämnena i studentskrivningarna. I denna ranking brukar topplaceringarna i regel gå till gymnasier med höga inträdeskrav. I vissa finska gymnasier krävs för inträde vitsordsgenomsnitt om över nio i grundskolans avgångsbetyg.

    Så icke i lilla Kristinestads gymnasium, där tröskeln för inträde är låg. Det samma gäller för Kotka svenska samskola som är tvåa i den nationella rankingen, medan Sibbo gymnasium ligger på en fjärde plats.

    Hangö gymnasium, som tidigare har legat i topp i FNB-rankingen, ligger nu på en 37:e plats.

  • Stabil sjukfrånvaro

    – Skillnaderna mellan olika yrkesgrupper har varit tämligen oförändrade under hela 2000-talet. Däremot har skillnaderna mellan åldersgrupperna minskat, säger Tuula Oksanen, ledande expert vid Arbetshälsoinstitutet.

    – De som var 50 år eller äldre var sjukskrivna i genomsnitt 21 dagar år 2000, mot 14 dagar för dem som var yngre än 40 år. I fjol hade skillnaden mellan dessa åldersgrupper halverats. De som var 50 år eller äldre var sjukskrivna i genomsnitt 18 dagar och de som var yngre än 40 år var sjukskrivna 15 dagar i snitt.

    Arbetshälsoinstitutets Kommun10-undersökning är Finlands största undersökning för uppföljning av kommunanställdas hälsa. I undersökningen medverkar Helsingfors, Esbo, Vanda, Åbo, Tammerfors, Uleåborg, Reso, Nådendal, Nokia, Valkeakoski och Virdois. Med hjälp av arbetsgivarnas personalregister följs över 90 000 kommunanställdas årliga sjukfrånvaro, beräknat på ett enhetligt sätt som antalet sjukdagar i proportion till antalet utförda årsverken.

  • Industrifacket föddes

    Metallarbetarförbundets ordförande Riku Aalto har valts till det nya Industrifackets ordförande.
    Industrifacket bildades då Metallarbetarförbundet, Träfacket och Industrifacket TEAM slogs ihop.
    Riku Aalto, 52, har varit Metalls ordförande sedan 2008. Förbundets socialdemokratiska grupp föreslog enhälligt Aalto för posten som ordförande för Industrifacket.
    – Vårt största misstag skulle vara att tro att jobbet nu är gjort. Det är nu jobbet börjar på allvar, sade Aalto vid Metallarbetarförbundets extra kongress då det nya förbundet bildades.
    Tekniskt går sammanslagningen till så att medlemmarna i Träfacket och TEAM senast i november blir medlemmar i Metallarbetarförbundet som nu bytt namn. Pappersförbundet står utanför fusionen.

  • Föräldrar och kön styr yrkesval

    Det är Ekonomiska informationsbyrån (TAT), som huvudsakligen finansieras av Finlands näringsliv EK, som har undersökt vad som rör sig i unga huvuden. Undersökningen Kun koulu loppuu ( När skolan tar slut) besvarades tidigare i år av omkring 7 700 ungdomar.

    Framtiden är osäker och det visar sig att många unga tyr sig till vuxna, alltså föräldrar, släktingar och vänner, när de gör sina val rörande studier och framtida yrkesval. I själva verket har de vuxnas inflytande vuxit under de två senaste åren.

    – Släktingarnas och vännernas råd är värdefulla för en ung person, men t.ex. föräldrarnas uppfattningar om arbetslivet kan vara föråldrade. Råden kan därmed leda till mera skada än nytta, analyserar direktör Liisa Tenhunen-Ruotsalainen vid TAT.

    Endast 30 procent av flickorna och 41 procent av pojkarna i högstadiet bedömer att de har fått tillräckligt med handledning för sina karriärval under tiden i högstadiet.

    TAT förfasar sig över den bristfälliga handledningen och anger att dessa brister i gymnasiet leder till ett stort intresse för ett mellanår efter slutförda gymnasiestudier. 29 procent av gymnasisterna uppger att de siktar in sig på ett mellanår.

  • Enbart grundskola ger stympad karriär

    De som har nöjt sig med bara grundskola får i snitt räkna med att vara arbetslösa i nästan åtta år. En examen från yrkeshögskola eller universitet halverar tiden, konstaterar FFC.

    – Bland dem som har bara grundskola bakom sig följs tre år av arbete grovt räknat av ett års arbetslöshet. Det är svårt att komma bort från arbetslösheten om man bara har en grundskoleexamen, konstaterar Mikko Koskinen som är chef för utbildningsfrågor vid FFC.

    Skillnaden till andra examina är stora. En examen på andra stadiet förlänger den förväntade arbetskarriären till klart över 30 år och bland dem som har avlagt en examen i en högskola är den över 35 år.

    FFC påminner om att det i Finland finns över 600 000 människor i arbetsför ålder som inte har någon annan utbildning än grundskola. (FNB)

  • Ekenäsvän skrev fin uppsats

    – Det är jättehäftigt att få erkännande för sitt arbete och jag är lycklig över det, säger han.

    På andra plats kom Eveliina Ahola från Kempeleen lukio i Kempele och Samuli Jussila från Uudenkaupungin lukio i Nystad tilldelades tredje priset.

    Tävlingen ordnades i år för elfte gången. Skribenterna kunde välja mellan två rubriker för sin uppsats: “Svenska för livet” eller “Svenskans betydelse för det hundraåriga Finland”. Nieminen valde det första rubrikalternativet.

    – Jag skrev om hur jag ska ha nytta av språket i framtiden. Min plan är att bli läkare och jag vill ge service till var och en på deras eget modersmål. Det är jätteviktigt.

    Idén till att delta fick Nieminen av sin lärare, men han säger att svenskan varit närvarande i hans liv redan länge.

    – Min gudfar är finlandssvensk och min familj har rest mycket till Åland och Ekenäs. De är de vackraste ställena i Finland. Jag har jag lärt mig att se alla de nyttiga och fina sidor som svenskan har att erbjuda oss finländare.

    Gymnasiernas svensklärare valde skolans bästa bidrag som de skickade vidare till representanter från Svensklärarna i Finland som utsåg finaltexterna. I finalen valde Paula Rossi, professor i nordisk filologi vid Uleåborgs universitet, de tre bästa uppsatserna.

    Första priset är ett stipendium på 2 000 euro. Vinnaren kan använda stipendiet till att finansiera studier vid ett svenskspråkigt universitet eller en svenskspråkig högskola eller resa till en nordisk stad. (FNB)

  • Pressklipp: Färdigt skalade grönsaker

    Dessa komponenter kan vara råa, färdigt tillredda eller delvis tillredda. Alla grönsaker som inkommer till centralköket skall vara färdigt skalade eftersom det inte får komma in mull i köket, berättar kostservicechef Birgitta Creutziger. Också stora mängder skal är ett problem. Rätten broiler i currysås skall tillredas så att kalla ingredienser blandas samman i centralköket och kokas först i serveringsköken i t.ex. skolorna. De anläggningar som inte kan tillreda maten själv får sina varma portioner från ett annat serveringskök.

    Vörå idrottsgymnasium vill ha två grenar till i sitt sortiment, berättar Vasabladet. Nu önskar man ägna sig också åt ishockey och simning, två grenar som finns vid Vasa gymnasiums idrottsprofilering. Ett samarbete mellan dessa skolor kunde innebära att elever som är inskrivna vid Vörå idrottsgymnasium får sin undervisning och träning i dessa grenar vid Vasa gymnasium. Orsaken till detta arrangemang är att Vörå idrottsgymnasium skall söka nytt permanent tillstånd och önskar stärka sin position med flera grenar.

    Aalto-universitetets rektor Tuula Teeri får inget straff för att hon har sagt upp en förtroendeman, meddelar svenska.yle.fi. Det här slog Helsingfors hovrätt fast på måndagen. Hovrätten dömde henne ändå för kränkning av arbetstagarrepresentants rättigheter. Esbo tingsrätt dömde i november 2015 Teeri till dagsböter på 3 120 euro men hovrätten anser att Teeri kan förlåtas eftersom hon sade upp förtroendemannen för att skydda de anställda, vilket också kan ses som hennes skyldighet. Hovrätten ansåg ändå att hon gjort sig skyldig till kränkning av arbetstagarrepresentants rättigheter, berättar svenska.yle.fi. Fallet har också behandlats i arbetsdomstolen som i mars 2015 dömde arbetsgivaren till över 100 000 euro i skadestånd. Hovrättens dom har inte vunnit laga kraft utan kan överklagas till högsta domstolen. Tuula Teeri meddelade i februari att hon lämnar posten som rektor för Aalto-universitetet för att bli verkställande direktör för Kungliga Ingenjörsakademien i Stockholm.

    Under Stafettkarnevalen i Alberga i Esbo kommande veckoslut den 19–20 maj är Finlands svenska lärarförbund också med. I FSL:s tält bjuds det på traditionsenligt kaffe och alla lärare får sig en kopp. Också öronproppar finns tillgängliga under detta evenemang och apparatur som ger nackmassage ställs till lärarnas förfogande. Ta en paus under de hektiska dagarna och besök FSL:s tält för litet avkoppling. Nästa år ordnas stafettkarnevalen i Åbo den 18–19 maj.

  • Svårt läge i S:t Karins

    Stadsstyrelsen i S:t Karins diskuterade tillfälliga undervisningsutrymmen för eleverna i S:t Karins svenska skola och Hovirinnan koulu på sitt möte 15 maj. Alternativa utrymmen ska tas i bruk för åtminstone vissa klassrum men eventuellt för hela skolan, omtalar svenska.yle.fi.

    Staden söker nu efter lediga utrymmen men överväger också möjligheten att bygga baracker, för vilka det finns bygglov på Hovirintaskolans tomt.

    Föräldrarna har krävt att skolbyggnaden rivs och ersätts av en ny skola.

    Stadsstyrelsen torde den 29 maj besluta om vilka lokaler som Hovirinnan koulu och S:t Karins svenska skola ska använda sig av i höst.

    S:t Karins svenska skola har i dagens läge 170 elever och Hovirinnan koulu drygt 200 elever.

  • Trångt värre i Kottby

    Svenska Yle berättar den 15 maj om planerna.

    Orsaken till flytten är att det är trångt i huvudbyggnaden. Elevantalet i Kottbyområdet ökar och staden befarar att alla inte ryms i samma byggnad. Redan nu har Kottby också en kvarterskola i Arabiastranden med 16 elever i åk 1 och 2.

    Kottbyföräldrar är upprörda över att de delvis har fått läsa om planerna i medier.

    – Föräldrarna borde utan vidare ha fått veta om förslaget utan att läsa om det i medier, säger Magdalena Lindberg, direktionsordförande vid Kottby lågstadieskola.

    I år har Kottby lågstadieskola 156 elever. I höst är antalet enligt preliminära siffror uppe i nästan 180 elever och antalet kommer enligt staden att fortsätta att öka med 10-20 elever under de kommande åren.