Category: Nyheter

  • Pressklipp: Ta tag i mobbningen

    Vem är rikets ordförande?
    Finland fyller 100 år och många vill vara med om gratulationerna på något sätt. Posten – eller egentligen Posti – erbjuder oss möjlighet att på sin webbplats gratulera Finland genom en digital hälsning. Åbo Underrättelser citerar Posti: ”Låt oss arbeta tillsammans världsskala lyckönskan för Finland.” Visst går det att begripa, men särskilt elegant är det inte. Det tycker inte heller Timo Anttila som är kommunikationschef på Posten – eller egentligen Posti.
    Åbo Underrättelser påvisar att om den finska motsvarigheten till den ovanstående texten på webben översätts till svenska automatiskt med verktyg som tillhandahålls av Google, fås just detta resultat.
    Anttila lovar att åtgärda de språkliga grodorna. Vi får se hur det går. Kommer en eventuell gratulant också i fortsättningen att mötas av ”Ditt namn kommer att publiceras gratulations, som kommer att överlämnas till ordföranden i riket innan självständighetsdagen.”?
    På finska är det ”valtakunnan presidentti” (rikets president) som tar emot gratulationerna.

    Mobbningen måste ta slut
    I en debattartikel i Aftonbladet fäster Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén uppmärksamhet vid mobbningen som ett av vår tids största samhällsproblem. Det behövs krafttag för att kunna åstadkomma en förändring, skriver hon och hennes medförfattare Simon Sandström, lärare och grundare av den pinfärska Facebookgruppen Soldiers of Love som är ett upprop mot mobbning och näthat.
    ”Verkligheten är den att varje dag mobbas mer än 50 000 barn i skolan, i genomsnitt två barn i varje klass. Varje år tar 45 unga livet av sig, det motsvarar nästan ett barn i veckan”, noterar skribenterna.
    Det är dock inte lärarna som ska bära hela ansvaret för det förebyggande arbetet. Det krävs tydliga rutiner i arbetet mot mobbning och det förutsätter att kommunerna organiserar skolan på ett sådant sätt att detta blir möjligt. En elev ska aldrig känna att det råder oklarheter om vad man gör om man blir utsatt för mobbing och en lärare ska aldrig känna en osäkerhet i vem på skolan som ska agera mot mobbning, skriver Fahlén och Sandström.
    ”Ett stort problem som minskar möjligheten för lärare att ingripa mot mobbning är rädslan för att bli anmäld. Lärarnas Riksförbunds undersökning visar att 20 procent av lärarkåren har undvikit att ingripa i ett bråk mellan elever för att de är rädda för att bli anmälda.”
    Skollagen ger läraren rätt att ingripa i dessa situationer och därför måste skolledning och huvudman backa upp lärare som vågar agera och står upp för ett schysst klimat i skolan.
    ”Skollagen är tydlig med att det råder nolltolerans mot kränkningar och mobbning i skolan. Trots denna tydlighet i skollagen så förblir den bara tomma ord om ingenting görs.
    Det är huvudmannen som ansvarar för detta, det vill säga den som äger skolan. Med facit i hand kan vi konstatera att huvudmännen systematiskt har brustit i detta.”
    Staten kan inte acceptera att huvudmännen under lång tid åsidosatt sina skyldigheter i arbetet mot mobbning, sägs i debattartikeln som uppmanar till gemensamt ställningstagande.

  • STTK vill förlänga läroplikten

    STTK pekar på OECD:s uppgifter om att var fjärde finländsk man i åldern 20 till 24 år inte studerar, jobbar eller ens söker jobb. Andelen har dessutom ökat under de tio senaste åren. En svag utbildningsbakgrund ökar risken för utslagning.

    STTK vill stärka den grundläggande utbildningen, eftersom denna utgör en grund för lärandet och framtiden överlag.

    Prognosen för en ung man utan utbildning och arbetsplats är usel. Det handlar om korta jobb, låga löner och hälsoproblem, säger STTK:s ordförande Antti Palola.

    Läropliktsåldern bör höjas med ett år, resonerar STTK.

    En tillräckligt stor och betydande reform, som för all del kostar en del men som också betalar sig tillbaka i ett längre perspektiv. Utslagningen minskar. Målet bör vara att hela årskullen bör avlägga åtminstone en examen på andra stadiet, säger Palola.

    STTK efterlyser också utredningar om hur nedskärningar inom utbildningen drabbar könen.

    Nedskärningarna inom yrkesutbildningen försämrar tillgången till utbildningen i vissa delar av landet. Så är fallet åtminstone i östra och norra Finland. Pojkarnas resultat är sämst just i dessa regioner, säger Palola.

  • Enklare antagning vid FPV

    Lärarutbildningarna sållar sökande till intervjun via resultatet i studentexamens fyra obligatoriska prov. Avlagd studentexamen i matematik ger tilläggspoäng.

    Det här betyder alltså att urvalsprovet framöver består av endas en del, då den den skriftliga delen slopas.

    Beslutet har fattats i enlighet med Undervisnings- och kulturministeriets önskemål inför högskolornas gemensamma antagning 2018. Målet med förändringen är att skapa rättvisa och rationella villkor för sökande oavsett bakgrund.

    Lärarutbildningarna består av utbildningslinjerna för klasslärare, speciallärare, barnträdgårdslärare och ämneslärare i textil slöjd, teknisk slöjd samt huslig ekonomi.

  • Grönt ljus för lärcenter i Korsholm

    Fullmäktige tog tidigare ett beslut om att bygga lärcentret, men hade den 8 juni att ta ställning till en tilläggsfinansiering till bygget. De beräknade kostnaderna har nämligen ökat från knappa 9 miljoner till 11 miljoner euro.

    Förslaget om tilläggsfinansiering klubbades till sist igenom med rösterna 29 för och 13 emot. En ledamot avstod från att rösta. Beslutet har föregåtts av en synnerligen het diskussion, där bl.a. byskoleförespråkarna har ifrågasatt idén med en stor skola.

    Om allt går enligt planerna kommer arbetet med lärcentret i Kvevlax i gång i sommar, så att siktet är ställt på skolstarten hösten 2019

  • Joensuu får toppmodern övningsskola

    Arbetet med det nya skolhuset inleddes i maj i år och skolan torde tas i bruk 1.1.2019. Den nya skolan inrättas emellertid hösten 2018, men den fungerar i tillfälliga utrymmen tills dess att den nya fastigheten kan tas i bruk. Universitetet Itä-Suomen yliopisto utlovar att det nya skolhuset blir toppmodernt i alla avseenden. Verksamhetskulturen, lärmiljön och teknologin lär bli av högsta tänkbara kvalitet.

    Projektet har sin upprinnelse i att Itä-Suomen yliopisto, som förmedlar lärarutbildning, har beslutat dra in sitt campus i Nyslott år 2018. Universitetet koncentrerar lärarutbildningen till Joensuu, där volymerna alltså ökar. Därmed ökar också lärarstuderandenas behov av handledd praktik.

    Övningsskolor utgör en viktig och uppskattad del av lärarutbildningen i vårt land. På finlandssvenskt håll fungerar Vasa övningsskola som en del av lärarutbildningen vid Åbo Akademi.

    Den svenskspråkiga klasslärarutbildningen vid Helsingfors universitet saknar emellertid övningsskola. Lärarstuderandenas praktik är förlagd till en handfull partnerskolor i huvudstadsregionen.

    FSL har ifrågasatt lösningen och anser att den handledda praktiken bäst sköts vid en övningsskola.

  • OAJ försvarar svenskan och motar språkförsök

    OAJ har tillställt undervisnings- och kulturministeriet sitt utlåtande rörande regeringens föreslagna försöksverksamhet, som innebär att maximalt 2 200 elever i grundskolan kan välja bort studier i det andra inhemska språket. OAJ skjuter ner försöket och anser att regeringen inte bör avge lagpropositionen till riksdagen.

    Många ändringar har genomförts rörande språkundervisningen, inte minst tack vare läroplansreformen. Fokus borde vara på verkställandet och utvärderingen av dessa förändringar innan man går inför nya ändringar.

    Vidare intar OAJ en synnerligen kritisk hållning till att vissa ämnen stämplas som tvångsämnen. OAJ påminner om att alla gemensamma ämnen i grundskolan är obligatoriska för eleverna och därför är det ohemult att tala om ”tvångssvenska”. Liknande pejorativa benämningar stärker minsann inte elevernas studiemotivation.

    Valfrihet innebär ju faktiskt inte att studiemotivationen ökar, noterar OAJ. Engelskan utgör ett gott exempel på detta. Engelskan som i praktiken är ett obligatoriskt ämne för eleverna ligger i olika undersökningar i topp vad gäller elevernas studiemotivation.

    OAJ anser att studier i det andra inhemska språket är motiverade med tanke på Finlands tvåspråkighet, men också med tanke på allmänna språkfärdighetskrav.

  • Korsholm inför vägval

    Korsholm har idag ett tätt nät av byskolor. Men hur blir det i framtiden? Kommer fyra skolor att offras till formån för uppförandet av ett nytt lärcenter?

    – En liten skola innebär inte att lärmiljön är dålig. Det är lärarna, pedagogiken och verksamhetskulturen som gör lärmiljön. Men vi upplever att kommunen inte har lyssnat på lärarnas åsikter utan i stället har tjänstemän från andra sektorer fått diktera hur en lärmiljö ska se ut, säger Linda Felixson, klasslärare och förtroendeman i Korsholm.

    Fullmäktige i Korsholm beslutar den 8 juni om huruvida Korsholm uppför ett nytt lärcenter i Kvevlax. Om så sker innebär detta med stor sannolikhet att fyra byskolor dras in. Lärcentret beräknas enligt de senaste uppgifterna kosta ca 11 miljoner euro.

    Mera om Korsholms planer i Läraren nr 11/17, som utkommer den 8 juni.

  • Lindström fick toppjobb vid Kulturfonden

    Berndt-Johan Lindström, 45, jobbar idag som direktör för det svenskspråkiga resultatområdet vid bildningsväsendet i Vanda. Tidigare har han bland annat varit undervisningschef i Raseborg och bildningschef i Karis.

    Som Kulturfondens utbildningsombudsman är Lindström medlem av ledningsgruppen och bär det övergripande utvecklingsansvaret för fondens uppdrag inom utbildning och forskning. Utbildningsombudsmannen leder också fondens utbildningsteam.

    Lindström fick ett jobb, som var mycket eftertraktat. Antalet sökande uppgick till hela 56 personer. Kulturfonden uppger att bland sökandena fanns många meriterade personer med bred erfarenhet av utbildningssektorn.

  • Bonns rektor i Korsholm

    Bonns jobbar som bäst som affärsutvecklare vid KSF Media. Från år 2005 till 2015 var han anställd vid Tidningarnas förbund, där han bl.a. var engagerad i projektet Tidningen i skolan.

    Före det mediala engagemanget jobbade han vid  gymnasiet Lärkan i Helsingfors, där han fungerade som lärare i historia, samhällslära och filosofi.

  • Lönerna glider uppåt i Sverige

    Under de tre första månaderna ökade lönerna på hela arbetsmarknaden med 2,4 procent, enligt statliga Medlingsinstitutets preliminära beräkningar.

    I näringslivet ökade lönerna med två procent, medan ökningen uppgick till 3,7 procent i kommunerna.

    Ünder år 2016 uppgick löneökningarna till 2,4 procent för arbetsmarknaden i genomsnitt, enligt Medlingsinstitutets beräkningar.

    Det kan jämföras med att lönerna för de kommunalt anställda lärarna i genomsnitt ökade med mellan fem och sex procent under förra året, enligt Lärarförbundets uppskattning.

    Lärarnas stora löneökningar i fjol förklaras av regeringens lärarlönelyft och karriärtjänsterna, men också av fortsatta kommunala satsningar och på att löneglidningen – lönepåslag vid till exempel byte av jobb och arbetsuppgifter – i lärarbristens spår är förhållandevis hög.