Category: Nyheter

I våras togs beslut om tillfälliga undervisningsutrymmen, som var tänkta att finnas på plats då höstterminens arbete inleds.

I slutet av juli kom emellertid beskedet om att barackerna, eller paviljongerna, försenas. Alltså gällde det att finna alternativa lösningen.

– Orsaken till förseningen är att grundarbetet har tagit betydligt längre tid än beräknat. Som exempel kan nämnas att markgrunden var mjukare än vi hade förutsett, omtalar Kari Kyytsönen, byggmästare på Kyrkslätt kommun, i en kommentar till svenska Yle.

Någon exakt tidtabell för när de ersättande utrymmen finns på plats finns inte. 

De extraordinära omständigheterna leder bl.a. till att gymnastiksalarna och en del av biblioteket tas i bruk för undervisningsändamål.

På Winellska skolans hemsida anges att åk 4 och 5 inleder läsåret i den fuktskadade B-byggnaden. Sex klassrum i byggnaden rengörs grundligt och klassrummen förses med flera luftrenare.

• Situationen är utmanande för hela skolans personal och jag önskar tålamod och förståelse av alla berörda, antecknar rektor Kristiina Koli på skolans hemsida.

Målet är att öka utbildningsexportens omsättning med en tredjedel före utgången av 2018

År 2014 uppgick omsättningen till cirka 260 miljoner euro. Målet i regeringsprogrammet är att omsättningen ökar till 350 miljoner euro före utgången av 2018.

– Finland har goda förutsättningar att bli ett ledande land i fråga om utbildningsexport. Vårt utbildningssystem har ett gott anseende i världen och det finns efterfrågan på finländsk utbildningskompetens. Jämfört med många andra länder är vi i Finland sent ute då vi först nu tar de första stegen inom utbildningsexport. För framgång krävs långsiktigt arbete med att utveckla en handlingsmodell som passar oss bäst och som skiljer sig från konkurrenternas, konstaterar Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen.

Klasslärarutbildningen inleds i höst i röriga tecken i universitetet Itä-Suomen yliopisto. Hur många inleder egentligen sina studier vid enheten i Joensuu ? Handlar det om 80 nya studerande eller blir de fler?

Universitetet trampade i klaveret i somras, då 71 obehöriga sökande mottog besked om att de hade fått studieplats. Universitetet korrigerade misstaget snabbt och meddelade att det handlade om ett mänskligt misstag.

Medierna har emellertid rapporterat om missnöjda sökande, som redan hade hunnit säga upp sina jobb och skaffa studiebostad innan de mottog det nya negativa beskedet.

Men hur står det egentligen till med rättsskyddet för de presumtiva studerandena, som blev dragna vid näsan? Finlands studentkårers förbund FSF anser att dessa sökande de facto kan ha rätt till en studieplats.

Alltså uppmanar FSF de berörda sökandena att vända sig till förvaltningsdomstolen. Domstolen måtte utreda huruvida en rätt till studieplats uppstod i och med universitetets första besked om antagning. FSF önskar att ärendet behandlas likvärdigt och lagenligt på alla sökandes vägnar.

FSF har också uppmanat sökandena att rikta rättelseyrkanden till universitetet. Inom utsatt tid inflöt 31 sådana yrkanden, meddelar universitetet.

Ett avgörande i frågan väntas den 30 augusti 2017.

Hälften av understödet går till pilotprojekt inom utvecklingen av lärarnas yrkeskompetens. Under tre års tid riktas 60 miljoner euro till att förbättra lärarnas och lärarutbildarnas kompetens. I år uppgår understödsbeloppet till 15 miljoner. Utvecklandet av lärarutbildningen är en del av regeringens spetsprojekt Den nya grundskolan med målet att förnya grundskolan, inlärningsmiljöerna och lärarnas kompetens.
46 ansökningar inflöt under våren till ministeriet, som nu har valt ut 19 stycken. Några högskolor får understöd för flera projekt. 400 000 euro går till Åbo Akademi som vill ”utveckla lärarutbildningens och skolornas verksamhetskultur genom konkreta kollaborativa aktioner med digitaliseringen i fokus.”
– Specialunderstödet, som nu delas ut för första gången, ger förnyandet av lärarutbildningen en puff framåt. Meningen är att man genom de projekt som nu kör igång kan få till stånd permanenta förändringar för att stärka de finländska lärarnas kunnande. En lärarutbildning av hög kvalitet garanterar att de finländska lärarna har de bästa pedagogiska metoderna – och eleverna de bästa lärarna – också i framtiden, säger undervisningsminister Grahn-Laasonen.

Ifjol var motsvarande siffror 3400 sökande och 3350 antagna. Till finskspråkig utbildning sökte i år 73 500 studerande, antalet antagna är 66 600.
Till den svenskspråkiga utbildningen på andra stadiet kunde 97,8 procent av förstahandssökandena antas till utbildning. I fjol var andelen som fick studieplats ännu större, hela 98,5 procent.
Drygt 90 procent av de finskspråkiga sökandena fick en studieplats.
Cirka 97 procent av dem som gick ut grundskolan i vår fick i detta skede studieplats via gemensam ansökan. I gemensam ansökan sökte cirka 56 400 grundskoleelever, av vilka 54 900 antogs. Fördelningen var 24 700 godkända till yrkesutbildning och 30 200 godkända till gymnasieutbildning.
Till svenskspråkig utbildning sökte 2 957 direkt från grundskolan, av vilka 1 890 sökte i första hand till gymnasium och 1 067 till yrkesutbildning.
Sökande som blev utan studieplats kan ännu söka till tionde klassen, handledande utbildning för grundläggande yrkesutbildning eller till utbildning som förbereder invandrare och personer med ett främmande språk för gymnasieutbildning.

Inslagen ingår i en kurs som heter Multimodalt kraftpaket för lärare som anordnas av CLL, centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi. Multimodalt arbete i en ämnesövergripande verksamhetskultur är ett forsknings- och utvecklingsprojekt där verksamma lärare utvecklar kunskap och praxis i dialog med andra lärare, experter och forska¬e vid Åbo Akademi. Kursen är uppdelad i fem moduler varav Läromedelsväktarna är modul 3. De två sista modulerna sätter i gång på hösten.
Syftet är att sprida kunskap om läromedel och att stärka lärarnas kritiska blick i förhållande till läromedel –såväl förlagsproducerade tryckta och digitala läromedel som självtillverkade läromedel, säger professor Ria Heilä-Ylikallio i den första filmsnutten, som alltså finns till allmänt beskådande på nätet.
I det första inslaget som publicerades redan i slutet av april diskuterar lärarutbildartrion Anders Westerlund, Caroline Doktar och Heilä-Ylikallio (som bildar gruppen läromedelsväktarna) och funderar på vad läromedel är (”Det kan vara vad som helst”, säger Westerlund) och vad grammatik och språklig medvetenhet innebär i förhållande till läromedel.
Väktarna kommenterar t.ex. läromedlet Mer om Moa och Mille, ett paket tryckta läromedel som producerats i Sverige. Läromedlet går mot konventionerna och presenterar pojkar och flickor i atypiska roller och för också fram ett multikulturellt perspektiv, noterar Doktar.
I program 2 som nyligen publicerats granskas det finlandssvenska läromedlet Busfarfar och det sverigesvenska Qnoddarnas värld (svenska och matematik för åk 1–3).
Det första programmet finns tillgängligt på https://youtu.be/yzCcPU3lUx0 och läromedlet om qnoddarna rannsakas på https://www.youtube.com/watch?v=eQEFGRtF8fE

I fråga om det intensifierade stödet handlar det om en ökning med 0,6 procentenheter jämfört med året innan. Antalet elever som fick särskilt stöd ökade med 0,2 procentenheter.

Pojkarna är i majoritet. Av eleverna med intensifierat stöd var 65 procent pojkar och 35 procent flickor. Om man ser till eleverna med särskilt stöd var pojkarnas andel 70 procent.

De regionala skillnaderna är stora. Andelen elever med intensifierat eller särskilt stöd var störst i Kymmenedalen. Här handlade det om ca 22 procent av alla elever.

Motsvarande andel i Kajanaland och Lappland var drygt 12 procent.

Lärarfacket OAJ och FSL undersökte i början av året hur lärarna och rektorerna ser på det så kallade trestegsstödet och dess förverkligande.

Endast tre procent av rektorerna och lärarna uppgav att resurserna för trestegsstödet är tillräckliga

För att trestegsstödet ska kunna förverkligas måste först och främst grundfinansieringen ökas, anser FSL och OAJ.

– Det räcker inte med olika statliga projektpengar. De är kortsiktiga och innebär en hel del pappersarbete, sade Christer Holmlund, förbundsordförande för FSL, i samband med att undersökningens resultat offentliggjordes.

Långt ifrån alla skolor kan garantera tillräckliga stödformer för eleverna.

– Rätten till stöd får inte hänga på var eleverna bor. Undersökningen visar att lagen inte uppfylls överallt, sade Holmlund.

Bl.a. föreslås att prov i muntliga kunskaper introduceras i studentproven i främmande språk och det andra inhemska språket. Här skulle utnyttjas teknik av modernt snitt.

Provtiden skulle förkortas till fyra timmar och provet i modersmålet skulle omfatta en dag mot dagens två dagar. Förkortningen av provtiden förutsätter dock att provens struktur, innehåll och omfattning ses över. Arbetsgruppen motiverar förkortningen med att proven digitaliseras. Dessutom syftar ändringen till att minska på den stress som examinanderna upplever.

Arbetsgruppen vill ytterligare öka flexibiliteten. Icke-godkända prov kunde framgent tas om tre gångar (idag två gånger) och godkända prov kunde tas om två gånger mot dagens en gång.

Arbetsgruppen vill också öka tempot, så att vilodagarna mellan proven minskas.

Lärarfacket OAJ omfattar många förslag, men anser att beslutet om provtidens längd bör tas först efter digitaliseringen av examen. Det gäller också förslaget om att komprimera provet i modersmålet.

Olavi Arra, specialsakkunnig vid OAJ, anser att frågan om provtiden bör avgöras först när det finns vetskap om hur de digitala proven kommer att se ut och vilken tid de tar i anspråk.

Arra fäster också uppmärksamheten vid att det kan visa sig att proven i de olika ämnen kan visa sig vara väldigt olika i fråga om tidsanvändningen. Därför är det just nu viktigt att dryfta pedagogiken, eftersom digitaliseringen av studentexamen ändrar proven under alla omständigheter.

– Största orsaken till förändringen är att höja kvaliteten på vår handledning och vägledning, säger rektor Lena Johansson.

Alla Axxells grundexamensstuderande (ca 1 480 personer), såväl unga som vuxna, tilldelas en egen examenshandledare. Det här innebär att examenshandledarna kommer att finnas på Axxells enheter i Åbo, Pargas, Kimito, Karis och Ekenäs.

Examenshandledarna kommer att jobba på sina egna enheter, men bildar också ett team som jobbar tillsammans. De kompletterar varandra i de olika kunskapsområdena. Det handlar om ett mångprofessionellt team: fyra är lärare, en studiehandledare, en pedagogie magister och en är blivande socionom, säger Lena Johansson.

Samtliga sju examenshandledare har rekryterats internt.

Till examenshandledarnas uppgifter hör bl.a. uppgörande av personlig studieplan, karriärplanering, studieteknik, förebyggande studerandevård och handledning til högre studier.

Niku Tuomisto fungerar som utvecklingschef vid OAJ. Han har bl.a. ansvar för skolledarfrågor. Tuomisto betonar att ledarnas arbetsförhållanden påverkar i stor grad hela skolsamfundets verksamhet.

Det är dags att sätta punkt för minskandet av resurserna för undervisningen och ledarskapet som har pågått redan länge, säger Tuomisto.

Han lyfter fram tre smärtpunkter rörande skolledarnas ork.

Högst 20 underordnade

En ledare bör ha högst 20 underordnade och varje verksamhetsenhet behöver en fungerande ledare. I dag har finländska skolledare, vid sidan av eleverna och studerandena i skolan, i typiska fall 31-40 underordnade. I vissa fall kan det handla om 50-80 underordnade. Om det är fråga om en stor läroanstalt bör biträdande rektorer anställas för ledaruppgifter.

Dela på uppgifterna

Rektorerna belastas speciellt av uppgifter, som måste ses som sekundära i relation till den lagstadgade och krävande kärnan i arbetet. Sådana uppgifter berör personal- och allmän förvaltning, sekreterarskap, utrymmes- och fastighetsfrågor med mera. En rektor bör ansvara för skolans verksamhet och inte belastas av överloppsuppgifter.

Arbetsro

Den årliga osäkerheten och de allt njuggare verksamhetsresurserna utmattar såväl lärare som rektorer. Verksamhetsresurserna börjar på många ställen bli svaga och skolan förmår inte erbjuda alla elever lagstadgade tjänster. Personalen, som är hängiven sitt arbete, upplever skuld och personalen skuldbeläggs också lätt, även den yttersta orsaken är bristfälliga resurser. Rektorer tvingas mot sin vilja klä skott för den orättmätiga behandlingen av personalen.