Category: Nyheter

Den dåliga inomhusluften gör att 10 av skolans 50 lärare inte klarar av att undervisa i Oxhamnsbyggnaden. De är i stället hänvisade till den smockfulla Rådmansfastigheten.

Byggnaden är från 1980 och eftersom ingen grundlig renovering har gjorts är ventilationssystemet fortfarande i ursprungligt skick.

Dessutom vistas fler elever i klassrummen än ventilationen är dimensionerad för. Tillförseln av frisk luft är därmed inte tillräcklig.

För att öka lufttillförseln är ventilationen maximalt uppskruvad. Följden är att den orsakar en påfallande hög ljudnivå i klassrummen.

En förbättring av ventilationssystemet ingår inte i stadens ekonomiplan.

Bildningsdirektör Jan Levander har svårt att sätta tummen på hur stort problemet i Oxhamns skola egentligen är.

– En del människor reagerar på dålig inomhusluft, medan andra inte märker något alls, säger Levander till ÖT.

För någon vecka sedan sysselsatte olika narkotikabrott polisen på Åland i stor utsträckning.
Det brukas mycket tyngre droger på Åland, säger polisen Kristian Eriksson i Nya Åland och tillägger att det nuförtiden går snabbare att övergå från hasch till de tyngre drogerna, såsom t.ex. kokain, metamfetamin och ecstasy. Han säger också att det är otroligt alarmerande att ungdomarnas syn på droger blir allt mer liberal.
– Men vi funderar alla dagar på hur vi kan jobba förebyggande och få ungdomar att förstå hur farligt det är.
Trots ökningen av bruket av tunga droger sköter de allra flesta ungdomarna sig bra, poängterar polisen på Åland.

Vad är bra och vad kan utvecklas?
I Österbottens tidning berättar journalisten Ann-Sofi Berger denna vecka om hur hennes barn inte alla gånger uppskattar skolmaten.
”Jag uppmanar dem att berätta för kökspersonalen vad de tycker. Det är inte gnäll att ge konstruktiv kritik, hävdar jag. Kanske tycker många likadant. Men hur ger man feedback i lågstadiet när köket finns någon helt annanstans?
Det förekommer också lärare som tar mat med sig hemifrån i stället för att äta skolmaten, menar Berger och oroar sig för att det skaps en trend att det är finare att inte äta än att äta.
Men sist och slutligen – vi äter för att leva och den som inte klarar av att äta vår – trots allt – näringsrika skolmat, är inte så bra utrustad för vare sig skola eller livet. Kunde vi kanske vända på det hela och se skollunchen som en positiv sak som går att utveckla i stället för att håna den?”

Petri Salo lämnar posten som dekanus
FPV, fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid ÅA i Vasa mister sin dekanus Petri Salo, som dock fortsätter sin professur inom vuxenpedagogik. Personliga orsaker sägs stå bakom, skriver Vasabladet.
– Det har varit utmanande tider, i synnerhet ekonomiskt, säger Salo i Vbl.
– Det påverkar arbetet som dekanus genom att det kräver ständig uppföljning av finansieringen. Regeringens linje för högskolepolitik ställer höga krav på universiteten.
Salo har varit dekanus sedan början av 2015.
Det innebär en utmaning att fakulteten står utan dekanus, säger professorn i pedagogik vid ÅA, Fritjof Sahlström, men meddelar att det för hans del inte blir aktuellt att söka tjänsten som dekanus.
– Jag är rätt ny på min post och har många andra projekt på gång.

Avhoppet sker mitt i en turbulent process, där studentexamen digitaliseras stegvis.  Digitaliseringen utgör emellertid inte ett motiv för Vähähyyppäs avgång. Hon är förargad på den förvaltningsreform, som regeringen genomdriver och som kan leda till att SEN blir en del av Utbildningsstyrelsen.

Undervisnings- och kulturministeriet vill att Studentexamensnämnden och Nationella centret för utbildningsvärdering (Karvi) sammanslås med Utbildningsstyrelsen från årsskiftet.

Sammanslagningen skulle medföra betydande problem för bedömningens oberoende ställning och trovärdighet, säger Vähähyyppä i en kommentar till Yle.

Hon säger att Studentexamensnämnden och dess kansli har haft händerna fulla med digitaliseringen av examen. Att dessutom planera och hantera en byråkratisk process, som kan leda till att SEN mister sin oberoende ställning, blev helt enkelt för mycket för Vähähyyppä.

Hon befarar att brådskan kan leda till problem i höstens studentskrivningar.

– Situationen är synnerligen utmanande. Vi försöker förstås se till att förvaltningsprocessen inte påverkar studentproven. Vi har ständigt tagit sikte på ett prov i gången, men nu känns det som om tiden inte vill räcka till, säger Vähähyyppä till Yle.

Utbildningsanordnarna beslutar om när höstterminen inleds. Men datum för avslutandet av vårterminen är däremot fastslagen i lag.

SLL pekar på att de första gymnasierna slog upp sina dörrar redan den 8 augusti, medan de sista gymnasierna inleder arbetet först den 16 augusti. SLL vill rucka på sommarlovet och pekar att ännu på 1960-talet återupptogs skolarbetet först i början av september.

Junivädret är ofta kyligt, medan augusti ofta är en rätt varm månad konstaterar SLL

– Studiemotivation uppstår knappast i ett kvavt klassrum under sensommars varma dagar, säger Pietu Heiskanen, ordförande för SLL.

En omfattande utredning rörande konsekvenserna av att flytta sommarlovet genomfördes senast år 2005. Utbildningsstyrelsen synade frågan och landade i ett slutsats om att det inte är värt att rucka på det gällande systemet.

– Då föräldrar tillsammans med klassens lärare aktivt jobbar för att alla ska trivas och må bra är det mindre sannolikt att någon av eleverna far illa, dessutom är det roligt att göra saker tillsammans, säger verksamhetsledare Micaela Romantschuk.

För att klassföräldraverksamheten ska fungera som det är tänkt är det viktigt att skolans rektor och lärare signalerar att klassföräldrar är viktiga och behövs för att bidra till ett gott socialt klimat i skolan. Det finns ett värde i att klassens föräldrar och elever umgås också under mindre formella omständigheter. I de lägre klasserna handlar det i första hand om att skapa trygga strukturer och nätverk för barnen. I de högre klasserna är det om möjligt ännu viktigare för föräldrar att känna varandra och varandras barn då det sker en hel del förändringar i barnets liv.

HoS har skapat ett nytt material för klassföräldrar som skickas ut till skolorna.

Han säger att rektorerna överlag upplever att utvecklingen i skolorna går i rätt riktning. Dock känner skolledarna bekymmer för att barn och unga inte erbjuds stöd i tillräckligt stor omfattning.

– Vi behöver inte fler oroade inlägg om risken för utslagning och den växande ojämlikheten mellan skolorna. Skolfolket känner minsann till detta utgående från det egna arbetet. I stället behövs långsiktig verksamhet som stoppar den negativa utvecklingen, säger Ikonen.

Ikonen har noterat att redan denna höst har framlagts olika och i vissa fall motstridiga förslag om hur utmaningarna ska bemötas.

– Nu behövs tålamod och konsekvens. Skolproffsens röst bör höras redan när idéer lanseras, eftersom varaktiga resultat förutsätter att alla är delaktiga, säger Ikonen.

Så var det dags igen. Olli-Poika Parviainen, riksdagsledamot för De Gröna, vill flytta skolornas sommaruppehåll. I ett skriftligt spörsmål, som har tillställts undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen föreslår Parviainen att sommarlovet flyttas så att skolorna stänger vid midsommar och öppnar igen i månadsskiftet augusti-september.

– Augusti är en allmän semestermånad i Europa, men i ökande grad också i vårt land, motiverar Olli-Poika Parviainen sitt förslag.

Parvainen säger att en flytt av sommarlovet skulle förlänga turismsäsongen i vårt land.

– Regeringen kunde utreda ändringens inverkan på sysselsättningen och ekonomin exempelvis genom ett försök, anför Parviainen.

Frågan om att rucka på skolornas arbetstider plägar dyka upp i de samhälleliga diskussionerna med ojämna intervaller.

Brunila och Kallioniemi anför att utbildningen producerar omedvetet ojämlikhet samtidigt som fostran och utbildningen syftar till att främja likvärdighet.

• Ett tydligt exempel är utbildningssystemets exceptionellt starka könsindelning i vårt land. EU har i flera repriser anmärkt om detta. Praxis inom utbildningen, allt från småbarnspedagogiken upp till vuxenutbildningen, är alltjämt starkt könsindelad, anför professorsduon.

I sin nyligen publicerade artikel Equality Work and Questioning the Persistency of Heteronormativity in Teacher Education tar Brunila och Kallioniemi upp lärarstuderandes reflektioner kring en kurs om social rättvisa och likvärdighet, som de hade deltagit i.

Heteronormativiteten var i fokus i studerandenas respons. Studerandena förde fram att heteronormen borde ägnas uppmärksamhet i lärarutbildningen. Inte endast inom ramen för en kurs, utan överhuvudtaget i utbildningen. Det samma gäller social rättvisa och likvärdighet.

OAJ för ett utvecklingsprogram som sträcker sig över upp till tio år.  Jämlikheten utgör ett nyckelord i OAJ:s resonemang. Alla barn och unga bör tryggas likvärdiga utbildningsmöjligheter, oavsett hemort och sociala omständigheter.

I dag skiljer sig kommunernas satsningar på fostran och undervisning från varandra på ett uppseendeväckande stort sätt. Detta gäller t.ex. utbildningens volym, storleken på undervisningsgrupperna och tillgången på stöd- och specialundervisning.

• Om utvecklingen går vidare i samma riktning befarar jag att det uppstår krav om privata alternativ till de kommunala skolorna.

Luukkainen säger att lärarfackets budskap inte riktas till endast beslutsfattare på nationell nivå.

• Vi vill väcka de lokala politikerna, så att de inser vikten av de egna satsningarna håller måttet, säger Luukkainen.

Det är ingen slump att just grundskolan är i fokus för lärarfackets budskap. Grunden för vidare studier läggs uttryckligen i grundskolan.

• Vår grundskola är i världsklass, men den kräver underhåll och service i tid. Skador som uppstår, bl.a. i form av utslagna unga, blir betydligt dyrare att reparera, resonerar Olli Luukkainen.

Men avtal kan ändras och nedskärningen, som alltså inte drabbar andra än offentligt anställda, har väckt mycket förbittring.

• Jag kan självfallet inte lova att denna detalj försvinner, men jag utgår från att semesterpenningens öde dyker upp vid förhandlingsborden, sade Olli Luukkainen på en presskonferens inför skolstarten den 3 augusti.

Offentliga sektorn avvaktar och följer med avtalssituationen i höst. Skogs- och teknologiindustrin är först ute i avtalspåren, eftersom avtalen utlöper i höst. T.ex. inom skogsindustrin upphör avtalen att gälla i månadsskiftet september-oktober.

Den kommunala sektorns avtal går ut i slutet av januari 2018. Luukkainen säger att förhandlarna inom den offentliga sektorn självfallet noga följer med på vilken nivå avtalen sluts inom andra branscher.

• Löntagarna inom den offentliga sektorn förväntar sig löneförhöjningar i höstens förhandlingar. För första gången på länge förhandlas nu på förbundsnivå. Detta öppnar för att också dryfta löneutvecklingen på sikt för bl.a. lärarna, säger Luukkainen.

Olli Luukkainen säger att man omöjligen kan låta den offentliga sektorn sacka efter den allmänna inkomstutvecklingen på arbetsmarknaden.

– Lärarna och de andra utbildade inom offentliga sektorn har ett krävande arbete som samhället uppskattar. Exempelvis inom utbildningen är arbetet av toppkvalitet, effektivt och produktivt. Det kan inte säljas billigt, utan det ovillkorliga målet är att förbättra köpkraften. Löneförhöjningar kan i det här läget inte heller egentligen ersättas med skattelättnader, eftersom dessa naggar på den redan underdimensionerade finansieringen av de offentliga tjänsterna, påpekar Luukkainen.

Han säger att regeringen självfallet bör hålla fast vid de utfästelser om lindrad inkomstskatt som har getts.

• Men det är otänkbart att tänka sig en lösning där löneförhöjningar uteblir och kompenseras helt av skattelindringar.