Undervisnings- och kulturministeriet har offentliggjort sina riktlinjer rörande antagningen till högskolorna.
Riktlinjerna har utarbetats tillsammans med högskolorna. Syftet är att minska antalet onödiga mellanår och för att tidigarelägga inledandet av studierna. Högskolorna förväntas i framtiden i första hand anta nya studerande utgående från dessas studentbetyg.
Att ersätta lönehöjningar genom att slopa beslutet om nedskärningar i semesterpenningarna duger inte. Det här säger Olli Luukkainen som är ordförande för lärarfacket OAJ.
– Även om regeringen skulle slopa beslutet att skära i semesterpenningarna de två följande åren kompenserar det inte för uteblivna lönehöjningar.
Undervisnings- och kulturministeriet vill att universiteten ska slopa de dyra och tidskrävande urvalsproven. Studentbetyget ska ges större vikt i urvalsprocessen. Avsikten är i första hand att effektivera högskolestudierna. Eventuellt genomdrivs reformen redan i vårens antagning.
Penningbrist utgör en bidragande orsak till att studier på andra stadiet avbryts. Speciellt inom yrkesutbildningen avbryter många sina studier. Av dem som avbryter nämner en fjärdedel bristen på pengar som en bidragande orsak, omtalar organisationen Rädda Barnen.
Halva tiden jobb och halva tiden studier. Det kan fungera som ett sätt att få bukt med bristen på behöriga lärare i Sverige. Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas riksförbund LR, kan tänka sig att obehöriga lärare med akademisk examen ges en möjlighet att skaffa sig behörighet på arbetstid.
Invandrares väg till utbildningen och arbetslivet ska utjämnas. Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) har beviljat 5,5 miljoner euro till utveckling av utbildningsvägarna för invandrarelever och -studerande samt till åtgärder som främjar integrationen.
I Sverige är lärarbristen stor och intresset för lärarstudier lamt. Så ser det inte ut hos oss, åtminstone inte ifråga om klasslärarna.
I motsats till de flesta andra europeiska länder är lärarstudier hos oss ett synnerligen attraktivt förstahandsval för ungdomar.
Intresset för lärarstudier har inte stagnerat, utan tvärtom ökat. År 2008 noterades till den finska klasslärarutbildningen 5 695 ansökningar, medan antalet var uppe i 8 345 ansökningar år 2013.
Dagens kris är bara början. Bristen på legitimerade och behöriga lärare kommer att öka dramatiskt, visar tidskriften Skolvärldens granskning av Sveriges 158 523 legitimerade grund- och gymnasielärare.
Risken är stor att flera områden i Sverige om några år helt kommer att sakna behöriga lärare i centrala ämnen.
Skolfred för alla skolor i Finland utlyses i Helsingfors 24.8.2017 kl 9.30-10.15. Evenemanget ordnas årligen på olika ställen runt om i Finland. Senaste år upplästes deklarationen i Seinäjoki och nu står alltså H:fors i tur.
I hela landet sökte 98,7 procent av grundskolans elever i åk 9 under våren och sommaren till vidare studier. Det handlar om yrkesutbildning, gymnasium, specialundervisning eller förberedande utbildning. Av dem som i vår gick ut grundskolan har 98,7 procent fått en studieplats via de egentliga ansökningarna eller via tilläggsansökningar.
En del av dem som inte har sökt eller de som inte har fått en studieplats, har sökt till utbildningar utanför gemensam ansökan, till exempel till folkhögskolornas linjer