Category: Nyheter

– Vi har kommit överens om utvecklingsåtgärder som klargör och gör det lättare att söka till en högskola. I allt högre grad kan man söka till en högskola på basis av enbart studentexamen eller grundläggande yrkesexamensbetyg, säger kanslichef Anita Lehikoinen.

På lång sikt förnyar högskolorna sina studerandeurval fram till år 2020 så att man inom alla områden, förutom inom kultur- och konstbranscherna, tar in en betydligt större andel studerande på basis av betyg. Av de platser där man använder betyg som urvalsmetod reserveras största delen för personer som söker sin första studieplats.

Förutom urval på basis av betyg ordnas även framöver urvalsprov då det inte går att göra urval på basis av betyg. Högskolorna slopar antagning på basis av totalpoäng, där antagningen grundar sig såväl på betyg som på urvalsprov.

Utvecklandet av studerandeurvalen är en del av regeringens spetsprojekt En snabbare övergång till arbetslivet.

Ministeriets vision kommenteras på ledarplats i Läraren nr 13/17, som utkommer den 24 augusti.

Luukkainen förklarar att uteblivna löneförhöjningar påverkar lönenivån i framtiden, men att slopa nedskärningarna av semesterpengarna gynnar bara arbetstagarna i två år.

De offentligt anställdas semesterpengar skärs ned med 30 procent åren 2017–2019 som en del av konkurrenskraftsavtalet.

Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL har ännu inte bestämt om löneförhöjningar är viktigare än att återställa semesterpengen. Minimikravet är att nedskärningen kompenseras.

– Vi har fått ett starkt budskap av våra medlemmar i sommar efter att nedskärningen genomförts att en kompensation nu måste fås, säger ordförande Päivi Niemi-Laine.

Ordförande Silja Paavola på vårdarfacket Super kan inte förstå varför den offentliga sektorn fortfarande ska utsättas för sparåtgärder trots att ekonomin växer.

Att regeringen genom sina skattebeslut skulle kunna kompensera för uteblivna lönehöjningar tror varken Luukkainen eller Paavola på. Paavola betonar att vårdarlönerna är så låga att skattekompensationerna i praktiken inte berör dem. (FNB)

Men alla är inte med på noterna. Svensk Ungdom kallar reformen riskabel och ogenomtänkt.

”Regeringens mål att minska på mellanåren och snabbt slussa studerande genom tredje stadiet är riskabelt och ogenomtänkt. Ungdomar, oberoende av yrkesskol- eller gymnasiebakgrund, kan inte förväntas veta vad de vill studera i vuxen ålder redan då de i högstadiet ska söka sig till en andra stadiets utbildning, konstaterar Christoffer Ingo, ordförande för Svenska folkpartiets ungdomsorganisation Svensk Ungdom.

SU tar avstånd för effektivitetstänkandet och försvarar ungdomarnas rätt att dra andan.

”Mellanår är ofta just vad en ung behöver för att utforska vad just hen vill utbilda sig till. Också personen som i gymnasiet eller yrkesskolan slarvade med läxläsningen måste i fortsättningen ges möjlighet att via ett inträdesprov visa sin lämplighet till en universitetsutbildning. Den möjligheten försöker nu undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen förgöra. Det är oerhört tragiskt”, anser Ingo.

Det är i synnerhet kostnaderna för läromaterial som utgör en bov i dramat. Själva studierna i gymnasier och yrkesläroanstalter är avgiftsfria, men studerandena förväntas själva anskaffa läromaterial och andra förnödenheter som behövs i studierna. De sammanlagda kostnaderna för åren i gymnasiet kan uppgå till 2 600 euro och examen inom vissa yrkesutbildningar kan bli ännu dyrare.

Problematiken har en socialpolitisk dimension. Omkring 15 procent av finländarna har inte avlagt en examen på andra stadiet vid en ålder om 25 år. Andelen är störst bland barn till mindre bemedlade familjer. Detta utgör ett problem eftersom det har visat sig att fattigdom tenderar att gå i arv. Utbildning utgör en central faktor med tanke på framtida framgång i livet.

– Det kan vara ett sätt att få fram fler lärare. Situationen i skolan är nu så akut att extra ordinära åtgärder kan övervägas, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén till tidskriften Skolvärlden.

I dag anställer rektorer personer för att arbeta som lärare utan att de är behöriga eller ens har en plan för att bli det.

– Det är helt orimligt! Alla som anställs som lärare i skolan ska så klart vara lärarutbildade eller åtminstone vara på väg att skaffa sig en sådan utbildning, säger Åsa Fahlén, som kan tänka sig en lösning, som innebär att obehöriga lärare kan bedriva studier på arbetstid.

– Jag tror att det skulle kunna vara en väg för personer som redan har en akademisk examen eller för utbildade lärare som behöver komplettera sin behörighet med ytterligare ett ämne. Situationen är så pass allvarlig att vi måste våga pröva många olika vägar för att få fram fler legitimerade och behöriga lärare, säger Fahlén.

Tidigare har Skolvärlden redovisat uppgifter, som visar att lärarbristen ytterligare eskalerar i Sverige.

Med de beviljade understöden ska man bland annat förbättra inlärningsresultaten, utveckla Nokias Bridge-program för en snabb utbildningsväg för invandrare med högskolebehörighet samt ordna utbildning som ger behörighet som ämneslärare och barnträdgårdslärare.

Finansiering beviljades bl.a. projekt som utvecklar den kommunala småbarnspedagogiken och utbildningen så att elever med invandrarbakgrund når bättre inlärningsresultat. Understöd beviljades också exempelvis till småbarnspedagogikens klubbverksamhet, undervisningen i finska/svenska som andraspråk, det fria bildningsarbetets utbildning som är riktad till invandrare samt till språkutbildningen för hemmaföräldrar.

Uppgifterna framgår ur Rapporten Lärarna och rektorerna i Finland 2016, som har beställts av undervisnings- och kulturministeriet.

Nybakade studenter har svårt att nå en studieplats till lärarutbildningen. År 2007 uppgick de nya studenternas andel av de antagna studerandena till 20 procent, medan andelen nya studenter har under de senaste åren uppgått till 15 procent.

Studiernas attraktionskraft ses också i hur stor andel av de godkända verkligen inleder sina klasslärarstudier. Under år 2015-16 mottog nästan alla, eller 99 procent sin studieplats.

Den svenskspråkiga klasslärarutbildningen, som fram till hösten 2016 endast skedde i Åbo Akademis regi, har också varit attraktiv. År 2008 var det dock förhållandevis lätt att nå en studieplats. Då godkändes ca 46 procent av ansökningarna. Därefter har andelen sjunkit till 23-26 procent.

Grovt taget kan man alltså säga att var fjärde ansökan har resulterat i en studieplats. Andelen studerande som på svenska sidan tar emot sin studieplats har under de senaste åren uppgått till ca 95 procent.

Kvinnorna dominerar stort. I fråga om den finska klasslärarutbildningen är i snitt 72 procent av sökandena kvinnor. Av de godkända studerandena är kvinnornas andel aningen större, eller 78 procent.

På svenska sidan är andelen kvinnor ett par procentenheter lägre.

Kvinnorna dominerar ännu mera inom barnträdgårdslärarutbildningen. Bilden är likartad på finska och svenska sidan. Knappt 90 procent av sökandena är kvinnor, medan kvinnornas andel av de godkända ansökningarna uppgår till drygt 90 procent.

– Krisen har nu gått så långt att det inte längre går att utbilda fram så många lärare som behövs, säger Fredrik Svensson, utredare på Universitetskanslerämbetet UKÄ.

Skolvärlden, som ges ut av Lärarnas riksförbund LR, har kartlagt bland annat ålder, bostadsort och ämnesbehörighet hos samtliga 158 523 personer med en svensk grund- eller gymnasielärar-legitimation.

Enligt regeringens bedömning kan det om två år saknas 60 000 behöriga lärare i Sverige.

– Lärarbristen kommer att förvärras och det gäller i princip hela landet. Vi får helt enkelt ställa in oss på att många elever även i framtiden kommer att undervisas av obehöriga lärare, säger Fredrik Svensson på UKÄ.

Svensson säger att om man vill tillgodose det framtida lärarbehovet med hjälp av utbildning måste en fjärdedel av alla som går ut gymnasieskolan med grundläggande högskolebehörighet påbörja lärarstudier.

– Det är fullständigt orimligt. Så stor del av en årskull är varken lämpad eller intresserad av att bli lärare. Dessutom finns det någon slags gräns för hur många man kan få igenom en så pass lång akademisk utbildning med bibehållen kvalitet, säger utredaren Fredrik Svensson

Vad är lösningen?

– Det finns inte en enkel lösning. Till att börja med behöver man locka tillbaka så många som möjligt av de 40 000 lärare som inte längre är verksamma i skolan. Rektorer och andra skolledare behöver också fundera över hur skolan är organiserad och hur lärarna egentligen används, säger Svensson till Skolvärlden.

Temat i år är “100 gånger vår skola – Rätt att drömma, rätt att vara den du är”. Var och en av oss kan påverka stämningen och atmosfären i skolan, betonas i skolfredsdeklarationen.

I en bra skola kan alla känna sig värdefulla och ha åsikter som man vågar uttrycka. Alla människor har rikedomar och spännande tankar som kan komma fram i en tillåtande omgivning. Vi kan alla vara uppmärksamma och se till att varenda en får vara med på sina egna villkor.

Skolfreden har utlysts varje år sedan år 1990. Skolfredsmodellen, som har skapats i Finland, är unik och den har spritts också till andra europeiska länder såsom Estland, Grekland, Spanien och Polen.

Skolfreden administreras av en nationell ledningsgrupp, som består av representanter för alla organisationer som är med om att genomföra programmet.

Utlysningsceremonin kommer att strömmas på www.skolfreden.fi.

I hela landet sökte 98,7 procent av grundskolans elever i åk 9 under våren och sommaren till vidare studier. Det handlar om yrkesutbildning, gymnasium, specialundervisning eller förberedande utbildning. Av dem som i vår gick ut grundskolan har 98,7 procent fått en studieplats via de egentliga ansökningarna eller via tilläggsansökningar.

En del av dem som inte har sökt eller de som inte har fått en studieplats, har sökt till utbildningar utanför gemensam ansökan, till exempel till folkhögskolornas linjer