Henrika Andersson är magister i scenkonst och författare. Amanda Audas-Kass är modersmålslärare och bekant som kolumnist i tidningen Läraren.
Läsambassadör x 2 bygger vidare på projektet ”Den finlandssvenska läsambassadören” som avslutade 2017.
Läsambassadörerna kommer i första hand att rikta in sig på läsfrämjande verksamhet för två målgrupper: barn som ännu inte läser själva och barn vars första läsiver riskerar att avta.
Projektet är treåigt och är initierat av Sydkustens landskapsförbund.
– Eleven är på skolans ansvar under skoldagen. Ansvaret kan inte överföras på någon annan, sade Erkki Mustonen.
Då ansvarsfrågan blir en rättssak är det ofta övervakningen, eller rättare sagt en försummad övervakning, som man tvistar om i rätten. Och då vilar ansvaret tungt på skolans rektor. Den slutsatsen kan man dra utgående från rättsfall som Mustonen beskrev.
Case. En elev i åk 8 skadade sin hand i en cirkelsåg. Eleven sågade på egen hand utan lov trots att hen var medveten om att det inte var tillåtet att såga utan att läraren var närvarande.
Åtal. I undervisningsutrymmet hade en avbrytare inte installerats så läraren kunde inte stänga av eltillförseln till maskinen. Rektorn hade inte heller meddelat regionförvaltningsverket om olyckan. Läraren åtalades för brott mot tjänsteplikt. Han hade försummat att se till att eleven inte kan starta sågen på egen hand.
Dom. Åtalen mot läraren förkastades. Men rektorns ansågs ändå skyldig till arbetarskyddsförseelse då hen inte tillräckligt snabbt meddelat till arbetarskyddsmyndigheterna om olyckan. Helsingfors hovrätt dömde rektorn till 10 dagsböter, sammanlagt 530 euro.
Case. En rektor gav läraren tillstånd att ta några lågstadieelever till hjälp för att rengöra och flytta möbler. Ingen skyddsutrustning användes och några elever drabbades av huvudvärk och illamående. En elev fick en kraftig astmaattack och tvingades tillbringa fyra dygn på sjukhus.
Åtal. Både läraren och rektorn åtalades för brott mot tjänsteplikt samt vållande av personskada.
Dom. Läraren dömdes till 15 dagsböter och rektorn till 30 dagsböter för brott mot tjänsteplikt. Åtalet för vållandet av skada, samt skadeståndskraven förkastades. Rätten motiverade domen med att man inte hade säkerställt att eleverna inte hade några medicinska orsaker till att de inte kunde vara med om att rengöra möblerna.
Case. Gymnastiklektion med åk 8. Klassen hade delats in i två grupper. Några elever åkte skridskor och några åkte pulka intill skridskobanan. Läraren förde ut skridskoåkarna på isen och lät pukaåkarna börja på egen hand. Läraren hade varnat för en gupp i slutet av backen. Då läraren kom till pulkabacken började hen märka ut en trygg rutt för eleverna att åka i backen. Samtidigt skadade en elev allvarligt ryggen i guppen. Eleven hade trots förbud åkt på knä i pulkan.
Åtal. Läraren åtalades för brott mot tjänsteplikt, då hen inte i tillräckligt hög grad varnat och övervakat eleverna. Rektorn, som ansvarar för att skolmiljön är trygg, åtalades för bristfällig handledning och för att riskfaktorer i backen inte hade avlägsnats.
Dom. Åtalet mot läraren förkastades. Hen hade gett tillräckliga anvisningar om hur man skall åka i backen och också övervakat eleverna. Rektorn dömdes dock till 20 dagsböter på sammanlagt 680 euro. En bidragande orsak till den fällande domen var att rätten ansåg att rektorn hade försummat att informera den nya gymnastikläraren om en olycka som hade skett i backen några år tidigare.
– Det var en ganska hård dom, konstaterar Erkki Mustonen.
Mustonen hade gärna sett att fallet prövats i hovrätten. Det skedde aldrig då rektorn inte var OAJ-medlem. Den som är fackansluten har en rättsskyddsförsäkring som täcker exempelvis rättegångskostnader. Försäkringen träder i kraft 6 månader efter att man anslutit sig till facket.
– Inte kan man ta en brandförsäkring efter att huset brunnit heller, säger Erkki Mustonen.
Petra Blomqvist, tf rektor vid Ekenäs gymnasium
– Det är ett enormt ansvar som sätts på rektorerna. Vi ser fall där rektorer blivit åtalade även om de på inget sätt varit inblandade i själva händelsen. Börjar man riktigt fundera på vad allt som kan gå snett så vågar man knappast arbeta som rektor. För gymnasiets del tyckte jag ganska många saker är lite vaga i lagstiftningen, eftersom våra studerande är nästan vuxna eller blir myndiga och man kan förhoppningsvis anta att de skall kunna ta ansvar för sina handlingar på ett annat sätt än inom den grundläggande utbildningen.
Andreas Hollsten, rektor vid Karis svenska högstadium
– Det här var en reality check på hur viktigt det är att skolans utrustning är i skick och om den inte är det så skall den definitivt inte användas. Intressant men samtidigt oroväckande att rektorn allt som oftast är den som måste stå till svars. En öppen kommunikation är oftast en bra förebyggande lösning. Gör vi allt med en tanke på att det skall vara juridiskt hållbart så får vi en väldigt statisk och oflexibel skola.
Ann-Britt Bonns, rektor för Grundskolan Norsen, Helsingfors
– Man inte kan gå omkring och oroa sig. Man måste fatta beslut utgående från de uppgifter man har just då. Ibland snabba beslut som man i efterskott tänker att borde gjorts på något annat sätt. Det viktiga här är att inte bli nonchalant och gå omkring och tro att inget händer eller att allt fixar sig. Jag sover gott om nätterna men kommer nog att vara alert. Att tro att jag skulle kunna ha koll på allt och förutse allt som kan hända är inte möjligt. Det handlar ju också om att lita på sina medarbetare – att de har koll på sina uppgifter.
Esbjörn Hägerstedt, tf rektor vid Karis-Billnäs gymnasium
– Bilden av att rektorn ansvarar för skolan i sin helhet förstärktes. Hen bär det yttersta ansvaret. Utmaningen här är ju givetvis var man drar gränsen mellan delat ledarskap jämfört med att ha koll på detaljerna, inte bara helheten. Hur skall man exempelvis kunna veta vad som händer och sker på ”alla” gymnastiktimmar. Sedan känns det tryggt att höra till facket med tillgång till rättshjälp också som rektor.
Mona Enlund, rektor för högstadiet i Petalax
– Det gäller att ha stenkoll till en nivå som är omöjlig. Ungdomar är ungdomar och vad kan de inte råka ut för under en orientering, en förflyttning någonstans eller under en vanlig dag vid skolan? Man kan ändå inte bli hispig. Det gäller att följa sin magkänsla, göra sitt bästa utifrån rådande situation och se till att ansvarsförsäkringen är i skick.
Varför ville du bli rektor för ÅA?
– Jag har jobbat som rektor tidigare och med ledningsuppgifter inom universitetsvärlden. Jag tycker om det. Och jag tänkte att jag att jag kan bidra med något då jag har jobbat internationellt.
Vad kan du bidra med?
– Mina erfarenheter ger infallsvinklar som är annorlunda. Det är viktigt att det kommer in ett nytt perspektiv. Det kan bryta upp traditioner och bli en liten murbräcka för att skapa nya möjligheter för personer att träda fram.
Moira von Wright är för tillfället professor i Människan i välfärdssamhället vid Ersta Sköndal Bräcke högskola i Sverige. Erfarenhet av att leda en högskola har hon bland annat från Södertörns högskola, där hon var rektor åren 2010-2016.
von Wright har sin bakgrund inom pedagogiken och har bland annat varit professor i pedagogik vid Örebro universitet. Sin pedagogiska grund har hon ändå fått i Finland. Hon är nämligen utbildad klasslärare från Helsingfors universitets finska klasslärarutbildning.
– Jag hade planer på att bli statsvetare, men jag fick lunginflammation när det var inträdesförhör. Jag hade också lagt in pappren till klasslärarutbildningen. Det var min pappa som talade för det, han var nämligen orolig för att jag inte skulle få ett yrke.
Och på den av pappan utstakade vägen blev det. Att bli klasslärare på finska öppnade dörren till den finska kulturen för von Wright. Men samtidigt innebar det hårt jobb för att klara sig på ett nytt språk.
– Jag smygjobbade så att vännerna inte skulle tycka att jag var tråkig. På en fest gick jag och gömde mig för jag skulle plugga till en tent, minns von Wright.
Varför valde du den finska utbildningen?
– Jag ville lära mig något nytt. Och jag var inte säker på att jag ville bli lärare. Det var inte läraryrket som var drivkraften utan möjligheten att erövra kunskapen om ett nytt fält och samtidigt få ett jobb. Världen blev större då jag lärde mig ett nytt språk.
Men visst blev det lärarjobb, i närmare 12 år. Först på finska i Helsingfors och sedan på svenska i Iniö i den åboländska skärgården.
– Jag kände mig mer hemma i den svenska skolan. Därför bytte jag. Då var jag tvungen att åka till Vasa och bevisa att jag kan svenska, skrattar Moira von Wright.
– Det var jätteroligt att vara lärare. Det hör till de mest givande yrket man kan ha.
Hur ser du på den finlandssvenska lärarutbildningen?
– Jag är övertygad om att den är alldeles utmärkt med tanke på att det finns så många bra lärare. Det är för tidigt för mig att säga vad man kan göra mera där. Som rektor går jag inte in och petar i enskilda utbildningar.
Men i vilken riktning vill du styra lärarutbildningen?
– Jag ser lärarutbildningen som en del av helheten. Jag vill i större utsträckning ta hänsyn till studenternas utgångspunkt då man utvecklar verksamheten. Jag har varit i England en del och sett vad som blir möjligt när man tar med studenterna. Den traditionen har vi inte.
– Samverkan är viktig. Hur samarbetar vi med det omgivande samhället? Det är något som är viktigt för klasslärarutbildningen. Det är där man sätter grunden för våra framtida medborgare, det är där man fostrar till delaktighet, demokrati och acceptans.
Är den finlandssvenska lärarutbildning tillräckligt bra?
– Jag tror att den finlandssvenska lärarutbildningen är bra. Men jag tror inte att någonting är färdigt. En bra utbildning förändras hela tiden i förhållande till ny kunskap. Den skall inte bara vara följsam utan också proaktiv.
Hur kommer det att påverka ÅA att du har en bakgrund inom pedagogiken?
– Det speciella med pedagogiken är att man arbetar med levande materia och förändring. Lärarens roll är inte att vara i centrum. Lärarens uppgift är att se till att eleverna och verksamheten växer. Samma sak gäller för ÅA:s rektor. Hur får man folk att växa? Det intresserar mig. Vilka är villkoren för förändring eller för att något nytt skall kunna ske?
Vilken är den bästa grogrunden för förändring?
– Människor skall mötas. Man skall tala med varandra. Man skall lyssna. Man skall vara kommunikativ, inte ha en agenda. Man måste vara beredd på att också förändras själv. Det är ofta den stora utmaningen.
– Men jag är inte någon förändringsagent som tycker att allt skall förändras. Jag är ganska konservativ. Med åren har jag blivit lugnare. Som yngre ville jag ändra på allt.
Vad vill du förändra inom ÅA?
– Där vill jag använda ordet utveckla. Jag vill utveckla berättelsen om ÅA, som Finlands svenska universitet.
Hur vill du utveckla den berättelsen?
– Jag är ganska övertygad om att vi behöver en ny berättelse. Men jag sitter inte inne med svaret på hur den berättelsen skall bli. Jag vet inte vad som är det ultimata rätta svaret, det får framtiden utvisa. Däremot kan jag säga något om vägen dit, processen.
Hur ser den ut?
– Det viktiga är att få igång ett samtal om Åbo Akademi.
Varför finns det ett behov att förnya berättelsen om ÅA?
– Därför att vi behöver attrahera inhemska studenter från båda språkgrupperna.
Åbo Akademi har sin särprägel genom att det är det svenska universitetet i Finland och därmed har en viktig funktion sett ur ett minoritetsperspektiv. Samtidigt väger språkliga och finlandssvenska förtecken lätt i den internationella akademiska världen. Frågan är om det går att kombinera toppforskning och samtidigt fylla det finlandssvenska behovet?
– Uppdraget med det svenska språket är viktigt. Vi måste göra båda sakerna, och det gör det lite svårt
Går det att kombinera?
– Man får leva med dubbelheten. Jag tror att det går att kombinera.
Vilka utmaningar finns inom ÅA?
– På ett mer allmänt plan är en stor utmaning är att så många välutbildade, svenskspråkiga unga flyttar till Sverige. Vi behöver öppna upp så att flera finlandssvenskar känner sig bekväma i det finska. En mer ÅA-specifik utmaning är en få flera studerande till vissa delar av utbildningarna. Att få medarbetare som vill stanna och vill utvecklas.
Hur gör man det?
– Man måste tänka stort. Man måste sänka kraven på vad som är perfekt. Man får inte vara perfektionist. Perfektionismen är ett hot. Perfektionism och kvalitet är inte samma sak.
Ekonomin har blivit en mer påtaglig utmaning för universiteten. Allt snävare anslag har präglat verksamheten den senaste åren.
– Långsiktigt är illa för Finland. Finland har gjort sig ett namn som kunskapsnation. Att skära just i den ändan är helt fel tänkt. Den internationella konkurrensen är enorm när det gäller forskning och utbildning. Det är viktigt för ett litet land som Finland att ligga i framkanten. Jag hoppas att nästa regering tar sitt förnuft tillfånga.
Vad står på din ”to do lista” 1.8.2019?
– Träffa studerade och de som jobbar vid ÅA. Lära känna miljön. Lyssna in förväntningar. Tänka.
Utbildningsprofil: Moira von Wright
Tidningen Lärarens intervjuserie med utbildningsprofiler:
Olli-Pekka Heinonen: “De svenska nätverken är ett föredöme”
Sanni Grahn-Laasonen: “Ge lärarna tid att undervisa”
Olli Luukkainen: “Olli vill ange takten vid löneförhandlingarna”
Pasi Sahlberg: “Utbildningsvärldens Iphone kommer inte från Finland”
”Lillhonga använder sig av nya digitala verktyg för att eleverna skall vara väl förberedda inför såväl de digitala studentproven men också inför studier på tredje stadiet och för ett kommande arbetsliv i vår digitaliserade värld.”
Henna Lillhonga har flera år jobbat med en digital matematikbok. Med hjälp av materialet har hon utvecklat undervisningen till att vara mera engagerande där alla elever i gruppen aktiveras och inkluderas. Den digitala matematikboken möjliggör att läraren kontinuerligt följer med elevernas aktivitet och kan kommentera och ge beröm för lösningar samt notera var det behövs stöd och hjälp. Arbetssättet har erhållit positiv respons av både elever och deras vårdnadshavare samt har spridits till andra lärare i regionen.
I kemiundervisningen har Lillhonga parallellt med läroplanens nationella kurser skapat en tillämpad kurs som samarbetar nära med biologin. Inom denna kurs samarbetar läraren och eleverna med yrkeshögskolan Novia och Vasa universitet. De som är på kursen gör studiebesök och bekantar sig med forskningsprojekt som kräver kunskap i naturvetenskapliga ämnen.
Lillhonga har inlett samarbete med Vaasan lyseon lukio då det gäller kemilaborationer. Eleverna från de två skolorna erbjuds möjligheten att delta i laborativa kurser på två språk. Ordlistor för att överbrygga eventuella språkproblem finns till allas hjälp men de unga löser oftast språkproblemen själva genom att förklara och prata sig framåt i arbetet.
Prissumman på 6000 euro fördelas så att läraren erhåller 4000 euro medan skolan får 2000 euro att användas för undervisningen i skolan.
Bristfälligheterna i den finlandssvenska läromedelsproduktionen var något som engagerade då FSL:s fullmäktige samlades till vårmöte 24-25.4 i Tammerfors.
Karleby svenska lärarförening yrkade i en motion till fullmäktige att FSL är aktivt i frågan och trycker på så att undervisningsmaterial översätts snabbare och i större omfattning än nu.
FSL:s styrelse konstaterade att problematiken ingalunda är ny. Förbundet har tidigare påtalat orättvisan och den ojämlika situation som de båda språkgruppernas lärare befinner sig i. Detta gäller främst gymnasiet, men också den grundläggande utbildningen. Ett problem är att förlagen står på bromsen så fort det drar ihop sig till läroplansarbete.
– Risken är att förlagen säger att inget nytt material produceras innan vi har fått en ny läroplan, sade Jeanette Lindroos från Väståbolands lärarförening.
Karleby svenska lärarförening vill också att FSL vänder sig till de finlandssvenska fonderna i frågan.
– Man kunde använda fondpengar också till att översätta, inte bara till att producera nytt, sade förbundsordförande Christer Holmlund.
– Det är svårt att hitta lärare som översätter läromedel, sade Pernilla Granlund från Borgå lärarförening. Rik blir man nog inte på det.
I fullmäktigesalen höjdes också röster för att det inte nödvändigtvis måste vara en lärare som sköter översättningen, men nog att sakgranskningen bör ske av en lärare. Petra Örn, Åbo lärarförening lät sig inte övertygas.
– Jag har översatt professionella översättares översättningar, sade Örn. I studentskrivningarna kan det gå riktigt på tok av bara ett litet fel.
Korsholms svenska lärarförening vill å sin sida att FSL skall jobba för att det finns mentorer som hjälper nya lärare. Det är viktigt att en ny lärare får en bra introduktion till läraryrket och FSL borde jobba för att synliggöra behovet.
– Det här är lärarutbildningens akilleshäl, sade Anna Nylund från Korsholms svenska lärarförening.
FSL:s styrelse lovade utreda vilka program för mentorskap som finns i skolorna och kommunerna.
– Jag hoppas att arbetsgivarna skulle se nyttan med detta. Det kan till exempel avlasta rektorerna, sade Linda Felixson, vice ordförande i styrelsen.
– En bra motion, sade Julia Liewendahl, som representerar Finlands svenska lärarstuderandes förening (FSLF) i fullmäktige.
Sune Alén, mångårig åländsk styrelseledamot, höjde ändå ett varnande fackligt finger.
– Vi är ett fackförbund. Vi bör också se till att mentorerna får ersättning.
FSL:s fullmäktige godkände båda motionerna.
Utanför de egentliga möteshandlingarna togs även fullmäktigeledamöterna på pulsen vad gäller lärarnas undervisningsskyldighet. På basis av några påståenden kan man bland annat utläsa att en klar majoritet av FSL:s fullmäktigemedlemmar anser att tilläggsuppgifter borde ersättas på samma grund oavsett usk. Utgående från snabbenkäten anser också en majoritet att undersviningsskyldigheten borde harmoniseras till 21h/vecka för alla lärarkategorier.
Ta ställning till påståendena.
Är du beredd att avstå från löneförhöjningar för att sänka usken för de som har högre usk än dig?
Läs också:
Christer Holmlund: “Vakna ur törnrosasömnen”
FSL:s uttalande från fullmäktigemötet: “Bristen på läromedel på svenska skapar ojämlikhet inom skolan”
Tidningen Lärarens ledare nr 8/2019 tangerar även problematiken med att läromedelsproduktionen släpar efter på finlandssvenskt håll: “Medel för läromedel”
Orsaken till helomvändningen var att Socialdemokraterna, Vänsterförbundet och Samlingspartiet i Pargas gjorde gemensam sak och anklagade SFP för att låta eleverna agera valreklamskanaler till hemmen. Något som SFP:s partisekreterare Fredrik Guseff avfärdade. SFP:s kandidater har varken diskuterat partipolitik eller delat ut valreklam till eleverna, sade Guseff.
De upprörda politiska känslorna fick utbildningschef Ulrika Lundberg att reagera och hon uppmanade skolorna att inte arrangera lärarskuggningar med hänvisning till att tidpunkten var olycklig. Hon säger att situationen inför valet var annorlunda, då SFP undantagsvis gick till val på egen lista och inte i valförbund så som i tidigare riksdagsval. Det resulterade i en intensiv valkampanj med många kandidater från orten.
– Det är en strålande idé att skugga lärare. Jag är inte alls emot det. Men med den situation vi har lokalt, så blev det fel. Det motverkade det goda syftet. Det blev upprörda känslor och jag blåste av det då jag märkte vart det barkade, säger Lundberg. Alla är välkomna att skugga, men inte inför ett val.
Skulle det inte just inför ett val vara relevant?
– Ja och nej. Det är i huvudsak de som ska verka på Arkadiabacken som behöver veta hur det är att jobba som lärare. Alla är välkomna efter valet.
Men skolan är ju öppen och undervisningen offentlig?
– Skolan är öppen men tidpunkten var inte lämplig. Vi har inte förbjudit lärarskuggningar. Inte kan vi neka någon att komma till skolan.
Är det inte precis det som har skett?
– Om jag märker att hela syftet äventyras och det ställer till med motsättningar och misstro så reagerar jag. Det har väl inte varit någons avsikt att skapa upprörda känslor?
FSL:s ordförande Christer Holmlund framhåller att lärarskuggningarna inte har några politiska förtecken. Samtliga partier har fått inbjudan att medverka.
– FSL har välkomnat alla, oberoende av partitillhörighet, att bekanta sig med skolvardagen. Men vi har uppmanat kandidaterna att lämna valbroschyrerna hemma, säger Holmlund.
– Frågan som riktades till mig var om man får föra kampanj i skolan, och nej, det får man inte, säger Lundberg.
Det var ju inte fråga om att göra kampanj utan att bekanta sig med skolan?
– Det uppfattades som kampanj. Och om det uppfattas att man för politik i skolan så säger vi nej, säger Lundberg.
– Det var lite harmset, säger Mikael Holmberg. Vi var alla lite fundersamma. Den enda förklaringen som jag fick var att det inte skall vara politik i skolan, men inte hade jag tänkt politisera. Men vad kan man göra? Om man inte är välkommen så är man inte välkommen. Då blir man utanför. Synd att det slutade innan det hann börja.
Läs också:
Sean Bergenheim miljölöfte till åk1 i Vindängen: “Jag kan använda mindre plast”
Fakta
– Jag hoppas jag verkligen att våra nya riksdagsledamöter vaknar ur sin törnrosasömn och lyfter vår skola ur den misär som den hamnat i.
Det sade förbundsordförande Christer Holmlund då han öppnade FSL:s vårfullmäktige den 24.4.2019 i Tammerfors. Holmlund konstaterade att de partier som fört fram utbildningen under valkampanjen också fått de största framgångarna i riksdagsvalet. Det bör rimligtvis också återspeglas i regeringsprogrammet.
– Vi skall vara ett förbund som med hög svansföring för fram saker som gör att vår skola återfår sin plats som den mest uppskattade utbildningen i världen, sade Holmlund.
Christer Holmlund betonade också att man bör se längre än en valperiod då man har skolans bästa för ögonen.
– Vi behöver en samsyn om att vi inte kan ändra på läroplanerna under de kommande åren. Vi kan inte lägga till ytterligare ansvar på rektorer eller lärare. Utveckling skall vi inte säga nej till men nu är det viktigt att lyssna på de som jobbar i skolan. Vi behöver ge dem lugn och ro.
Med den knappa segermarginalen är utgångsläget är inte tacksamt för Rinne, men det troliga är en SDP-ledd regering. Och ser man på det program som partiet gick till val men är utbildningen högt i kurs.
Valsegraren De Gröna är en sannolik regeringskumpan. Partiet är om man granskar valprogrammen det kanske mest utbildningsvänliga partiet. I synnerhet under Ville Niinistös partiledarskap profilerade man sig som en ettrig försvarare av bildningen. Också efterträdaren Pekka Haavisto har i valrörelsen lyft fram utbildningens betydelse. ”Jag lovar göra allt för att mera pengar satsas på utbildning på alla stadier” sade Haavisto i tidningen Läraren. Och mycket riktigt lovar De Gröna i sitt valprogram mera pengar till utbildningen över hela linjen.
Det är inte osökt att Rinne i sitt sonderande söker stöd på vänsterflanken. Vänsterförbundets ordförande Li Andersson har varit De Grönas vapendragare när det gäller att kritisera regeringens utbildningsnedskärningar. ”Jag lovar att vi inte kommer att fortsätta på nedskärningslinjen” var Anderssons entydiga budskap i Läraren inför valet.
Så är guld och gröna skogar att vänta? Så enkelt är det knappast. Rinne behöver också något av de stora partierna. Centern som fick storstryk får troligen slicka såren i opposition. Sannfinländarna är troligen inte intresserade av regeringsansvar. Då återstår Samlingspartiet. Partiet har inte gjort sig känt som särdeles utbildningsvänligt. Samtliga regeringspartier har medverkat till de senaste åtta årens nedskärningarna inom utbildningen, men Samlingspartiet är det enda partiet som suttit med i de två senaste regeringarna. Och en blick i partiets valprogram ger vid handen att ingen tilläggsfinansiering är att vänta.
I de kommande regeringsförhandlingarna kommer Samlingspartiet sannolikt att tala för en strikt finanspolitik. Behovet att strama till den offentliga ekonomin kommer att driva fram kompromisser. Flera av partiernas vallöften är dessutom förknippade med att sysselsättningsgraden stiger. Om det inte lyckas är löftena svåra att infria. De Gröna har satt mycket prestige i att profilera sig i utbildningsfrågor. Hur mycket är de beredda att kompromissa för att nå regeringsmakten?
SFP kan mycket väl komma att behövas i följande regering. Partiets har sällat sig till kritikerna när det gäller nedskärningarna inom utbildningen. Att se till det finlandssvenska utbildningsväsendets särbehov är en viktig nisch för SFP i regeringen. Mikaela Nylander trillade på målrakan ut ur riksdagen. Hon har under åren profilerat sig i utbildningsfrågor. Vem i den svenska riksdagsgruppen fyller det tomrummet?
Mattias Fagerholm
chefredaktör
Tidningen Läraren
Finland har inte råd att låta bli att stärka jämlikheten i utbildningen och höja utbildningsnivån, menar SDP.
– Socialdemokraterna vill återinföra den subjektiva rätten till småbarnbarnspedagogik, minska gruppstorlekarna och stegvis göra den avgiftsfri, säger Antti Rinne.
Han vill också skapa en flexibel skoldag med hobbyverksamhet. Tanken är att utveckla morgon- och eftermiddagsverksamheten så att den blir en flexibel del av skoldagen.
Avgiftsfri småbarnspedagogik ca 20 timmar i veckan för alla 5 och 6 åringar. Där är Samlingspartiets och Petteri Orpos utbildningslöfte. Då skulle, enligt Samlingspartiet, övergången från förskolan till grundskolan bli mer jämlik.
– Småbarnspedagogiken är grunden i det finländska utbildningsväsendet och den förstärker jämlikheten mellan barnen, säger Orpo.
Läs tidningen Lärarens intervju med undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml.)
Grundskolan är en framgångshistoria, ett kännetecken för den finländska likvärdigheten. Men den är nu hotad, menar man inom Centern.
– Centern föreslår en modell där förskoleundervisningen och nybörjarundervisningen bildar en helhet, säger Juha Sipilä. Det skall garantera att barnet får de färdigheter som behövs för att gå vidare på skolstigen.
Finlands framgång har alltid kunnat stöda sig på en jämlik utbildning. Nedskärningarna inom utbildningen har haft stora negativa konsekvenser för utbildningen inom alla stadier.
– Vi bör återinföra ambitionen inom utbildningen, säger Pekka Haavisto.
De allvarliga problemen inom yrkesutbildningen inverkar på livet för tusentals ungdomar som befinner sig i riskzonen att marginaliseras, menar Halla-aho.
– Läranderesultaten blir allt sämre och alla känner till den allt djupare indelningen i bättre och sämre skolor, säger Jussi Halla-aho.
Vänsterförbundet anklagar regeringen att ha skurit i utbildningen samtidigt som man har gjort skattelättnader för en och en halv miljard.
– Jag kan lova att vi inte kommer att fortsätta på nedskärningslinjen, säger Li Andersson.
SFP anser att det behövs jämlika förutsättningar för alla barn oberoende av bakgrund, en god utbildningsnivå och en trivsam inlärningsmiljö. Vi har satsningar på hela utbildningstiden, från småbarnspedagogik till högskolorna.
– I den grundläggande utbildningen vill vi garantera tillgången till god elevvård och mångsidigt stöd längs hela inlärningsstigen. Gruppstorleken ska alltid beakta gruppens sammansättning, så att alla barns rätt till inlärning tryggas. Behörig personal på alla utbildningsnivåer ska vara en grundrättighet och lärarnas välmående måste beaktas bättre, säger Anna-Maja Henriksson.
Det är viktigt att satsa på utbildningen på alla utbildningsnivåer. Kristdemokraterna vill satsa mer på utbildning, forskning och utveckling.
– Arbetslivet förändras i snabb takt och i framtiden är det ännu viktigare att utveckla sig själv. Därför är det viktigt att satsa på det livslånga lärandet och försöka utveckla kunskapsnivån även under arbetslivet, säger Sari Essayah.
Blå framtid vill främja läroavtalsutbildningen och modellen med gesäll-mästare i samarbete med företagare eftersom utbildning på arbetsplatsen för många är det attraktivaste och effektivaste sättet att lära sig ett yrke.
– Arbetslivet och samhället förändras kontinuerligt varför mängden kompletterande utbildning och examensinriktad fortbildning bör ökas, säger Sampo Terho.
Partiledarna fördjupar sina svar i tidningen Läraren nr 6/2019.
Skolverket i Sverige gör vartannat år prognoser över hur stort lärarbehovet kommer att vara. Den färskaste prognosen från december 2017 förutspår att skolor och förskolor de närmaste fem åren behöver rekrytera motsvarande 77.000 heltidstjänster. Det innebär en ökning med 7.000 tjänster sedan föregående prognos.
Om antalet studerande som inleder lärarstudier förblir oförändrat beräknas omkring 80.000 lärare saknas om 15 år. Följande prognos av Skolverket publiceras i slutet av detta år.
– Att fler väljer läraryrket är en ödesfråga, inte bara för skolan utan för hela samhället, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson i ett pressmeddelande.
En alldeles färsk rapport från Skolverket visar dessutom att lärarbehörigheten minskar i den svenska grundskolan. Andelen behöriga lärare är 70,5% jämfört med 71,4% förra året.
I gymnasiet ser det dock bättre ut. Där har behörighetsgraden stigit från 80,6% i fjol till 81,4% i år.
Under senare år har många finlandssvenskar flyttat till Sverige. År 2016 var ett toppår i utflyttningen då ca 1500 svenskspråkiga flyttade till Sverige. Och trenden håller i sig, visar tankesmedjan Magmas färska rapport Hjärnflykt eller inte?
Magma går inte i detalj in i de finlandssvenska lärarnas flyttrörelse, men konstaterar att det inte rör sig om någon massflytt. År 2016 och 2017 flyttade 43 personer med pedagogisk och lärarutbildning till Sverige. Men i rapporten konstateras att trenden är på uppåtgående och med tanke på betydelsen av de svenskspråkiga lärarna för det svenska i Finland gäller det att följa med utvecklingen.
En enkät som Finlands svenska lärarstuderandes förening FSLF gjorde år 2017 visade att de studerande inte är främmande för tanken att åka västerut. Över 70% uppgav att de kan tänka sig att flytta till Sverige för att jobba som lärare. Enkäten besvarades av 171 klasslärar-, ämneslärar-, och speciallärarstuderande vid Åbo Akademi.
Det var Jutta Maunula stod bakom enkäten. Hon noterade en handfull orsaker till intresset för jobb i Sverige.
– Högre lön och fler lediga tjänster. Det finns en stor oro bland lärarstuderande att tjänsterna i Finland inte räcker till, säger Maunula. Dessutom upplevs språkklimatet som som positivare i Sverige. Nya erfarenheter och upplevelser lockar också.
Läs också: Rekordmånga sökande till de finlandssvenska klasslärarutbildningarna
I Läraren nr 6/2019 kan du läsa om hur rikssvenska kommuner försöker rekrytera finlandssvenska lärare.