Category: Nyheter

Lärarförbundets stadgar möjliggör uteslutning av en medlem som grovt har brutit mot stadgarna. Vid sitt senaste möte beslöt Lärarförbundets styrelse att en medlem skall uteslutas. Förbundssekreterare Anders Åhlin vill inte avslöja vad medlemmen har gjort sig skyldig till, men berättar att det handlar om ett brott mot förbundets grundläggande värderingarna som omfattar mänskliga rättigheter, jämställdhet, likvärdig utbildning, solidaritet, partipolitiskt obundet (gällande förbundets verksamhet) samt demokrati.
Enligt Anders Åhlin är uteslutning en exceptionell åtgärd inom Lärarförbundet.
– Det här är kanske andra eller tredje gången den metoden tillämpas på under de drygt 25 år förbundet har funnits.
Både medlemmen och den aktuella lokalavdelningen har fått yttra sig om uteslutningsärendet, men Lärarförbundet vill inte uppge hur de har ställt sig till uteslutningsfrågan. Inte heller om medlemmen är lärare, förskollärare, fritidspedagog eller skolledare.
2014 uteslöt Lärarförbundet en lärare och högt uppsatt Sverigedemokrat sedan hon på hemsidan Avpixlat skrivit ”Hoppas de svälter sig till döds!” om ensamkommande flyktingbarn.
Avpixlat lades ner i slutet av augusti 2017. Kort därefter uppstod webbplatsen Samhällsnytt, en hatsajt med liknande högerextremt och främlingsfientligt innehåll.

Professor Fritjof Sahlström har av rektorn för Åbo akademi, Mikko Hupa, utsetts till ny dekanus för fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi, berättar svenska.yle.fi.
Sahlström, som är professor i pedagogik, företrädesvis tillämpad pedagogik, vid ÅA efterträder nuvarande dekanus Petri Salo från och med den 9 oktober. Mandattiden sträcker sig till den 31 juli 2019.

– Modellen med tutorlärare erbjuder en fin möjlighet att stödja införandet av de nya läroplanerna med hjälp av kollegialt stöd. Alla lärare i Finland ska kunna få stöd för att utveckla sitt arbete. Därför är understödet i år avsett särskilt för att utvidga tutorlärarverksamheten så mycket som möjligt. Vi vill ha alla skolor med, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen.
Med tutorlärare avses en lärare som handleder övriga lärare i att förändra skolkulturen, i att förverkliga den nya pedagogiken samt i att på ett ändamålsenligt sätt utnyttja digitaliseringen.
Statsunderstöd beviljas för att utveckla tutorlärarnas kompetens och för att utveckla och sprida tutorverksamheten. Tutorverksamheten främjar digitaliseringen och utvecklingen av en verksamhetskultur som präglas av gemenskap samt spridningen av kunskap i regionerna så att alla i hela landet erbjuds jämlika möjligheter.
Specialunderstödet gör det möjligt för utbildningsanordnarna att bredda och stärka den tutorlärarverksamhet som inleddes hösten 2016. Avsikten är också att öka antalet kommuner som deltar i verksamheten. I det andra skedet är syftet med understödet att främja och utveckla tutorverksamheten på regional nivå.
Understöd för att sprida tutorlärarverksamhet till de finländska skolorna beviljas åren 2016–2018 till ett belopp av sammanlagt 23 miljoner euro. År 2016 delades 7,5 miljoner euro ut i understöd till ca 250 kommuner och 40 andra utbildningsanordnare. Nästan 80 procent av kommunerna kom med i verksamheten redan i det första skedet.
Ansökningstiden för det statliga specialunderstödet pågår fram till den 13 oktober.

Yrkeshögskolan Arcada får 20 000 euro för att utveckla bedömningen av studerandes färdigheter i finska. Till Hämeen ammattikorkeakoulu utbetalas ett bidrag på 35 000 euro för ett motsvarande projekt kring bedömning av färdigheter i svenska.
Kriterierna som universitetens och yrkeshögskolornas svensk- och finsklärare använder i bedömningen bör bättre motsvara dagens sätt att kommunicera. Universiteten och yrkeshögskolorna har stor autonomi, men när det gäller det andra inhemska språket reglerar lagen de kunskaper som alla studerande måste ha.
– Det här gör svenskans och finskans ställning i studierna speciell och ställer samtidigt krav på bedömningen. Ett nationellt samarbete gör bedömningen enhetlig, utvecklar undervisningen och bidrar i bästa fall till att studerande blir bättre på praktisk finska och svenska, säger utbildningsombudsman Veronica Granö-Suomalainen vid Svenska kulturfonden.

Undervisningen i grundskolan och på andra stadiet är avgiftsfri, men i gymnasier och yrkesinriktade läroanstalter är studeranden skyldiga att själva skaffa läroböckerna, arbetsredskap och arbetsmaterial som behövs vid undervisningen och ansvara för examensavgifterna. Studeranden ska ha lika möjligheter att studera på andra stadiet.
Alla unga har inte lika möjligheter till utbildning efter grundskolan, även om Finlands lagstiftning förutsätter det. En avgiftsfri grundläggande utbildning allena garanterar inte sysselsättning. Dagens arbetsmarknad förutsätter åtminstone en examen på andra stadiet.
Kostnaderna för gymnasie- och yrkesinriktad utbildning är höga: till exempel de totala kostnaderna för att avlägga en gymnasieexamen uppgår till 2 600 euro och kostnaderna för vissa yrkesinriktade examen kan, beroende på bransch och läroinrättning, uppgå till flera tusen euro. Detta ställer unga i en sinsemellan ojämlik ställning och belastar mindre bemedlade familjers utkomst.
En genuint avgiftsfri studieväg från småbarnspedagogiken till högskolenivå skapar förutsättningar för att utnyttja Finlands kompetenspotential i dess helhet samt öka jämlikheten mellan familjer.
Initiativtagare är bl.a. Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS, Rädda Barnen, Finlands Gymnasistförbund och Finlands Föräldraförbund.
I Läraren nr 15 publiceras en intervju med FSS:s ordförande Bicca Olin.

Ökningen av antalet nybörjarplatser syftar enligt undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (saml) till att stärka småbarnspedagogikens kvalitet och stärka småbarnspedagogikens koppling till utbildningssystemet.

– Den viktigaste garantin för småbarnspedagogikens höga kvalitet är en kompetent dagispersonal. Dagens småbarnspedagogik är ett planenligt, målinriktat och pedagogiskt arbete som utförs av yrkeskunniga inom tre branscher tillsammans: pedagogie kandidater, socionomer och barnskötare. Allas kunnande behövs, säger Grahn -Laasonen.

Lärarfacket OAJ har länge drivit på en utökning av antalet studieplatser.

– Småbarnsfostran stampade i flera avseenden på stället under förra decennier. Man fäste inte tillräcklig uppmärksamhet vid antagningens volym. Nu känns det som om betydelsen av småbarnspedagogik av god kvalitet äntligen har insetts, säger Ritva Semi, specialsakkunnig vid OAJ.

I utredningen speglas hur kostnaderna har utvecklas samtidigt som man ser på hur det digitala utbudet förväntas påverka kostnaderna. Samtidigt utreds vilka stödformer, som finns tillgängliga.  Ministern vill att ingen ung person ska tvingas avbryta sina studier av ekonomiska orsaker.

I rapporten Eväitä Elämälle 2016 (ung. Vägkost för livet) omtalades tidigare i höst att speciellt ensamförsörjande föräldrars barn riskerar att gå miste om studier efter grundskolan.

Det är Rädda Barnen r.f. som har beställt rapporten. Rädda Barnen är en politiskt och religiöst obunden medborgarorganisation, som stöder särskilt barn som lever i svåra förhållanden.

Rädda Barnen känner oro för att alla unga inte har möjligheter till gymnasie- eller yrkesstudier p.g.a. att familjen inte har råd med läroböcker och -material. I princip är studierna på andra stadiet avgiftsfria, men Rädda Barnen uppskattar att gymnasiestudier de facto har en slutnota om upp till 2 600 euro.

Utredningen ska vara klar 15.1.2018.

C-E Rusk

Smärre tilläggssatsningar på forskning, kunnande och utbildning är att vänta under 2018. Tilläggsfinansieringen riktas till att stärka grundskolans jämlikhet, ett försök med avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar, sänkta klientavgifter inom småbarnspedagogiken och  till att motarbeta arbetslöshet bland ungdomar. Satsningar görs också på grundforskning samt på yrkeshögskolornas forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet.

Regeringen kör under 2018-2019 tillsammans med intresserade kommuner igång ett omfattande försök med avgiftsfri småbarnspedagogisk verksamhet för femåringar. 5 miljoner euro i statsfinansiering används för försöket.

Regeringen ökar finansieringen för att stärka grundskolans jämlikhet med 25 miljoner euro. Jämlikhetsfinansieringen, som riktas till grundskolor i utmanande områden, fördubblas. Det är en ökning på 15 miljoner.

Regeringen riktar ny tilläggsfinansiering till skolor som av olika skäl löper risk för att hamna utanför utvecklingsverksamheten eller som har ytterst lite resurser för den. En tilläggsfinansiering på 10 miljoner riktas till undervisning samt till utbildning för skolornas och bildningsväsendets ledning. Dessutom förnyas den grundläggande lärarutbildningen och fortbildningen för lärare med hjälp av ett anslag på 23 miljoner euro som en del av spetsprojektet för kompetens och utbildning.

Detta blev resultatet av att en förälder i Kyrkslätt inte var nöjd med kommunens beslut i höstas att göra undervisningen i åskådningsämnen gemensam, vet Vasabladet berätta. Elevens tro var den ortodoxa. RFV konstaterade nu efter att ärendet behandlats i ett år, att det nog finns delar av lärokurserna i evangelisk-luthersk och ortodox tro, samt livsåskådningskunskap som kan undervisas gemensamt av en och samma lärare, men att det också finns betydande skillnader som gör att undervisningen i dessa ämnen inte kan buntas ihop såsom man gjort i Kyrkslätt. Av samma åsikt var enligt RFV:s jurist Thomas Sundell i Vbl också Utbildningsstyrelsen och Diskrimineringsombudsmannen.

Antalet ansökningar var ursprungligen 21 till antalet, men det är sist och slutligen blott 12 personer som inleder sina studier.

Universitetslektor Jan-Erik Mansikka säger att en bidragande orsak kan vara att en viss osäkerhet bland studerandena.

– En orsak kan vara osäkerheten som rådde på fältet då Åbo Akademi drog sig ur den gemensamma utbildningen. Och sedan hade vi många som sökte både till småbarnspedagogiken och lärarutbildningen, och kom in till den, säger Mansikka.

Åbo Akademis barnträdgårdslärarutbildningen lockade dock så pass många sökande att studieplatserna fylldes.

Svenska Yles granskning berättar också om ett sviktande intresse för klasslärarstudier i såväl Åbo Akademis som Helsingfors universitets regi.