I uppropet fastslås att den gällande lagstiftningen rörande sexuella trakasserier ger goda möjligheter att ingripa. Nu krävs i första hand förändrade attityder till trakasserier.
Arbetsmarknadsorganisationerna fastslår att arbetsplatser med nolltolerans mot trakasserier skapar möjligheter till goda relationer mellan arbetstagare och arbetstagare jämte välmåga och trivsel. När arbetstagarna mår bra avspeglas detta i produktiviteten. Kunderna är nöjda och arbetsplatsens image är i skick.
– Studentproven är krävande då mycket står på spel. Att en studerande är nervös och kanske stressad inför skrivningarna är något man borde motarbeta och inte öka, säger FSS-ordföranden Bicca Olin.
Hon anser att proven borde utvecklas i motsatt riktning. Studentexamen ska inte mäta hur bra studerandena kan hantera stress, utan hur mycket man lärt sig av hela utbildningen. Att proven ligger tätt inpå varandra förorsakar också ojämlikhet mellan studerande beroende på vilka ämnen de skriver, och därmed huruvida de har möjlighet att vila emellan proven eller inte.
– Studerandes välmående och möjligheter att klara sig i framtiden får inte äventyras bara för att potentiellt spara in pengar. Det gagnar ingen i det långa loppet, säger Olin.
– Vikten av att elever får möta behöriga och engagerade lärare kan inte överskattas. Att fler väljer läraryrket är en ödesfråga, inte bara för skolan utan för hela samhället, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.
Att rekryteringsbehoven har ökat sedan den förra prognosen beror till stor del på befolkningsutvecklingen. Att behoven är störst den närmaste femårsperioden beror också på att visstidsanställda utan lärarutbildning beräknas ersättas av nyutexaminerade lärare de närmaste åren. De största rekryteringsbehoven finns i grundskolan och förskolan.
– Jag hoppas att fler ser att läraryrket är fantastisk. Lärarna har dessutom haft en positiv löneutveckling de senaste åren. Samtidigt räcker det inte för att få fler att välja yrket. Lärarna behöver också få en rimlig arbetsbörda och goda förutsättningar att utföra sitt arbete. Från statens sida måste vi fortsätta satsa på kompetensutveckling och ta till vara nyanländas lärarkompetens, säger Peter Fredriksson.
Omorganiseringen har att göra med de nya konstellationerna på arbetsmarknaden. Den största ändringen är att de inkomstpolitiska helhetsuppgörelsernas tid sannolikt är förbi.
Akava, FFC och STTK förhandlar inte längre om löneavtal med arbetsgivarna.
– Vi bygger upp en Akava-gemenskap för framtiden, så att verksamheten speglar de förändrade kraven i verksamhetsomgivningen. Vår kärnuppgift i framtiden är samhälleligt påverkansarbete och påverkan av arbetsmarknadens lagstiftning, säger Sture Fjäder, ordförande för Akava.
Omorganiseringen betyder att Akava i allt större grad stöder och samarbetar med förhandlingsorganisationerna FOSU, YTN och Entre.
Avsikten är också att binda Akava-studerandena mera intimt till centralorganisationens verksamhet.
Till Akava hör 36 medlemsförbund med över 600 000 medlemmar.
– Det finns kommuner som är bekymrade för hur de ska vara attraktiva för studenter framöver, säger Heléne Fröborg på Universitetskanslerämbetet (UKÄ) till Lärarnas tidning.
Studenter vid 15 lärosäten kan göra verksamhetsförlagd utbildning (VFU) på en övningsskola eller övningsförskola. Nu har Universitetskanslerämbetet (UKÄ) gjort en första utvärdering av försöket med övningsskolor – och bilden är positiv.
– Det är otvetydigt så att möjligheterna till erfarenhetsutbyte studenter emellan, handledare emellan, men också mellan handledare och studenter på en övningsskola är värdefullt. Studenterna känner trygghet när de är flera, och inspireras av att de många gånger samtalar med studenter från andra lärarutbildningar, säger Heléne Fröborg, utredare på UKÄ.
Försöket med övningsskolor och övningsförskolor inleddes 2014 och ska pågå i fem år. Modell har tagits från bl.a. Finland.
Stiftelsen leds av Hans höghet shejk Mohammed bin Rashid Al Maktoum. Han är även premiärminister och emir i Dubai.
Priset utdelas i Dubai i mars 2018.
Sammanlagt inflöt ca 40 000 ansökningar och nomineringar. Sinnemäki omtalar att han nominerades av en mor till en elev.
Sinnemäkis tankar presenteras på www.oaj.fi. Här omtalar han bl.a. att han bär särskild omsorg för elevernas välfärd. Inom matematikens område har han utvecklat en cyklisk modell, som bl.a. innebär att varje ämne och tema återkommer två eller tre gånger under skolåret. Elevernas resultat har förbättrats och metoden har också uppmärksammats utomlands.
Sinnemäki är en av två nordiska lärare på topp 50-listan. Han har sällskap av Barbara Anna Zielonka, lektor vid Nannestad videregående skole. Hon undervisar på gymnasialnivå.
Priset utdelas nästa år för tredje gången. År 2016 nådde finländska matematikläraren Maarit Rossi finalen, som består av 10 kandidater.
Jubileumsårets festligheter inleds med en stor utomhusfest i Åbo, torsdag 18.1.2018. Allmänheten välkomnas till Domkyrkotorget utanför Åbo Akademis huvudbyggnad för att delta i ljusfesten ”Lights on ÅAU”. Det blir en show med ljud, ljus, s.k. projection mapping, 3D-effekter och med en cirkusperformans som krydda.
Festen fortsätter på Kåren där det bjuds på musik från tre olika scener. Huvudartisten är humorgruppen KAJ.
I Vasa inleds firandet 17.3.2018 med en konsert i Trefaldighetskyrkan där Åbo Akademis nya jubileumskantat uruppförs av Åbo Akademis tre studentkörer; Florakören, Brahe Djäknar och Pedavoces. Jubileumskantaten är komponerad av Ulf Långbacka.
Åbo Akademis första kantat ”Jordens sång” beställdes till invigningen 1919. Musiken komponerades av Jean Sibelius, som själv dirigerade kör och orkester. Nu dirigerar Ulf Långbacka. Också Jordens sång framförs på konserten, då deltar också Akademiska Orkestern
Elevernas kunskaper är på en ganska bra nivå i fråga om appar och program som allmänt används både i skolan och på fritiden. Men det förekommer brister både i grundläggande datorkunskaper och i uppgifter som kräver mer tekniskt kunnande. Programmeringskunskaperna är svaga både bland lärarna och bland eleverna.
– Den stora utmaningen för programmering är att det egentligen inte tillhör något skolämne just nu, säger forskningschefen Jarmo Viteli på Tammerfors universitet.
Han betonar att appar och sociala medier inte ger några programmeringsfärdigheter, men att många felaktigt tror det.
De digitala färdigheterna varierar inte speciellt mycket enligt kön.
– Flickorna är lite bättre på sådant som har att göra med kommunikation och informationssökning, medan pojkarna är lite bättre i tekniska saker som att installera apparater, säger Viteli.
Trots att digitaliseringen avancerar är de tryckta läromedlen fortfarande viktigare i undervisningen.
Materialet till rapporten samlades in i våras. Den bygger på en nätenkät som över 200 rektorer, omkring 2 000 lärare och nästan 26 000 elever svarat på.
Ungefär 70 procent av lärarna uppgav att de hjälpt andra lärare i tekniska frågor. Den hjälpen är mycket värdefull.
– Det här verkar bidra till snabba förbättringar i lärarnas kunskaper, säger Viteli. (FNB)
Intervjuerna kombinerar humor och allvar, imitation och berättelser ur de intervjuades liv, samtidigt som Svenska dagen uppmärksammas. Eleverna får genom att delta i projektet möta bland annat Elisabeth Rehn och Krista Siegfrids som möter sig själva, medan Humorgruppen KAJ möts i en enda person!
Streamningen sker i den egna skolmiljön på Svenska dagen den 6 november klockan 12.00. För att delta behöver skolan utse en kontaktperson. Kontaktpersonen ska göra en gemensam intresseanmälan för skolan, samt ta emot instruktioner om sändningen. Intresseanmälan ska sändas per e-post till elin.sundell(at)luckan.fi före den 24.10.
Streamningen är en storsatsning under Svenska veckan och Finlands jubileumsår. Projektet bygger på ett samarbete mellan Folktinget, Luckan och Yle X3M.
– Utbildningsstyrelsens anvisningar har möjliggjort att utbildningsanordnare kan ordna den årsveckotimme som flyttats från de högre klasserna till årskurserna 1–6 med pedagogiska åtgärder, förklarar SUKOLs ordförande Sanna Karppanen.
Kommunerna har inte definierat vilka åtgärder det är fråga om och hur man använder dessa för att ersätta 38 timmar språkundervisning. Språklärarna är rädda för att det bara är fråga om sparåtgärder.
– Det är mycket oroväckande att elevernas likvärdiga behandling och rättigheter äventyras, eftersom utbildningsanordnarna inte har vidtagit åtgärder för att garantera minimiantalet timmar, konstaterar förbundets ordförande Sanna Karppanen.
Förbundet har aktivt tagit upp saken ända sedan förordningen om timfördelningen gavs, men nu är ett klagomål den sista utvägen att få till stånd en förändring i saken.