Category: Nyheter

FSL utgör en del av de allmänbildande lärarnas gruppering YSI, som utgör ett ”majoritetsparti” inom OAJ med sina sammanlagt 93 platser. FSL utgör en egen valkrets inom YSI.

Yrkeslärarnas sammanslutning OAO förfogar över 31 platser, medan Barnträdgårdslärarförbundet BTLF har 23 platser. Universitetslektorerna (YLL) har tre platser.

Elektronisk förhandsröstning ordnas 19.2-4.3.2018 + urneval 26-27.3.2018.

Nomineringen av kandidater till fullmäktigevalet slutförs den 15 januari 2018.

FSL-kandidaterna presenteras på webben och i tidningen Läraren i god tid inför valet.

Läget har förbättrats speciellt för nyutexaminerade långtidsutbildade. För dessa visar statistiken en nedgång med 26 procent, då man jämför november 2016 och 2017. Med nyutexaminerade avses personer som har fått sin examen för under ett år sedan.

Arbetslösheten speglar de ekonomiska konjunkturerna. Såväl företagens som hushållens tilltro till ekonomin har stärkts, säger Heikki Taulu, ekonomist vid Akava

Han pekar på att konjunkturernas svängningar påverkar i synnerhet nyutexaminerade.

Utbildning på högre nivå ger bättre möjligheter att finna ett nytt jobb då arbetslivet förändras, säger Akavas ordförande Sture Fjäder.

Om man ser till de olika branscherna har situationen förbättrats särskilt väl inom det tekniska området, alltså för bl.a. diplomingenjörer och ingenjörer.

Också inom det pedagogiska området har situationen blivit bättre. I november 2017 fanns det 844 arbetslösa pedagogie magistrar, medan antalet arbetslösa PeM var uppe i 1 175 ett år tidigare.

Rektor Björn Sandbacka vid Chydenius skola i dominant finskspråkiga Karleby stöder Taxells resonemang om vikten av enspråkiga lösningar.

– Tar du bort skola och andra enspråkigt svenskspråkiga institutioner så tror jag vi mister svenskan ganska fort. Eleverna skulle förfinskas, säger Sandbacka.

Rektor Cecilia Hägglund-Nygård vid Karleby svenska gymnasium är inne på samma linje.

Hon har flera gånger fått frågan om stadens gymnasier inte borde flytta ihop.

– Mina finskspråkiga kollegor undrar om vi inte borde flytta under samma tak. Jag kan inte entydigt säga ja eller nej, men jag ser risker eftersom svenskan är så svag som den är, säger rektor Cecilia Hägglund-Nygård.

Problematiken tangerades i FSL:s medlemsenkät, som genomfördes i början av fjolåret. Då stödde 28 procent av de tillfrågade medlemmarna tanken om att FSL måtte stöda försök med tvåspråkig undervisningen. 28 procent var tveksamma, medan 44 procent uttalade ett nej.

Hela 77 procent ansåg att FSL fortsättningsvis bör arbeta för en enspråkigt svensk skola. 10 procent ansåg att det vore dags för en linjeändring i denna fråga.

Det har emellertid framkommit uppgifter, som tyder på en politisk konspiration mellan arbetsgivarna och politikerna. Den brutala lockouten avslutades genom en lag om lärarnas arbetstider.

Danska lärare saknar alltså arbetstidsavtal. Deras arbetstider dikteras av lagstiftningen, vilket saknar motstycke i Norden. I praktiken dikteras de danska lärarnas arbetstider av rektorerna.

Dock har en del kommuner valt att ingå lokala arbetstidsavtal. Men i en del kommuner har lärare tvingats undervisa över 23 timmar i veckan, vilket självfallet har minskat tiden för förberedelser av undervisningen.

Irritationen är stor i lärarfacken och kraven om centrala arbetstidsavtal är starka. Också andra fackorganisationer anser att lärarna har behandlats ojust och inför vinterns avtalsrörelse har de offentliga facken bildat en front som stöttar lärarnas krav.

Mottot är i sann musketöranda: ”En för alla, alla för en!”.

Facken har meddelat att inga förhandlingar äger rum inom den offentliga sektorn innan egentliga förhandlingar om lärarnas arbetstider kommer igång. Avsikten är att sätta press på kommunala arbetsgivaren.

Anders Bondo Christensen, ordförande för Danmarks laererforbund DLF, talar om ett ”fantastiskt ryggstöd” i en kommentar till folkeskolen.dk, men han medger att förhandlingarna som pågår i januari-februari 2018 inte blir lätta.

Vi bör ha klart för oss att vi kan hamna i en konflikt. Också om vi gör allt för att undgå detta. Det är viktigt att vi skapar en förståelse bland medlemmarna, säger Bondo Christensen.

DLF ordnar stora medlemsmöten runt om i Danmark i januari.

Vad vill då lärarna ha?

Det centrala kravet är en avtalsram, som stöder det professionella lärararbetet och lärarnas möjligheter att leva upp till lagstiftningens krav. Avtalet ska också bidra till kvalitet i undervisningen.

Lärarnas arbetstidsregler ska säkerställa sådana rättigheter, som motsvarar övriga gruppers rättigheter inom det kommunala avtalsområdet.

Du kan ge respons antingen på webben eller via e-post (terveet-tilat@vnk.fi). Webbenkäten är tillgänglig endast i finsk version. Använd sökorden ”Terveet tilat 2028” för att nå enkäten.

Åtgärdsprogrammet Sunda lokaler 2028 syftar till att före utgången av 2028 förbättra det byggnadsbestånd som ägs av kommuner och staten. Detta gäller såväl läroinrättningar, daghem och vårdinrättningar som andra offentliga byggnader. För att identifiera, ingripa i och förebygga problem med inomhusluften föreslås en övergripande modell som bygger på god praxis.

Rådgivningen och stödet till och vården av personer som lider av dålig inomhusluft ska effektiviseras. I lösningsmodellerna beaktas också lokalernas funktion och flexibilitet med avseende på användningsbehoven.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) samt utvärderingsrådet och sektionen för utvärdering av högskolorna som fungerar i samband med centret och Studentexamensnämnden och dess kansli sköter också i fortsättningen om sina uppgifter som självständiga myndigheter.

De fattar beslut angående utförandet av utvärderingar och genomförandet av studentexamen i enlighet med gällande lagstiftning. Dessutom styrs NCU:s utvärderingsverksamhet av utvärderingsplanen som föreslagits av utvärderingsrådet och fastslagits av undervisnings- och kulturministeriet. Utbildningsstyrelsen erbjuder de fristående enheterna de administrativa tjänster och stödtjänster enheterna behöver.

Med reformen strävar man till att förenhetliga de administrativa tjänsterna och stödtjänsterna så att Nationella centret för utbildningsutvärdering och Studentexamensnämnden i fortsättningen ännu bättre kan koncentrera sig på att sköta sina mest centrala uppgifter. Organisationsmodellen med fristående enheter säkerställer studentexamens och utvärderingsverksamhetens oavhängighet också i fortsättningen.

– Det är viktigt att arbetsfördelningen säkerställer oavhängigheten och att rollfördelningen mellan de tre aktörerna är fullständigt klar. Detta möjliggör ett nära samarbete, säger Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen.

– Studerandena och gymnasierna förbereder sig för studentexamen på samma sätt som tidigare, säger Studentexamensnämndens generalsekreterare Tiina Tähkä.

OAJ förväntar sig av sökandena barnträdgårdslärarutbildning och goda kunskaper om utbildningspolitiken rörande småbarnspedagogik.

Som speciellt viktiga nämns goda och mångsidiga kommunikationsfärdigheter samt kunskaper i engelska och svenska.

Ansökningstiden går ut den 16 januari. Mera på oaj.fi

Utredningen skall överräckas till undervisnings- och kulturministeriet i slutet av februari.

– Finland internationaliseras och efterfrågan på engelsspråkig gymnasieutbildning ökar. Därför behövs möjligheten att avlägga studentexamen också på engelska. Att öka det engelskspråkiga utbildningsutbudet stöder ungas internationaliseringsmöjligheter och gör det lättare för internationella förmågor att söka sig till Finland, säger minister Grahn-Laasonen.

– Vi behöver fler internationella skolor och daghem. Vårt utbildningsrykte måste användas som lockbete för kunnigt folk. Utbildningsmöjligheterna för familjemedlemmar kan vara en avgörande faktor under rekryteringen, säger Grahn-Laasonen.

Från och med den 28 december har skolan verksamhetsförbud i 6 månader eller tills bristerna åtgärdats. Om de inte åtgärdats inom den utsatta tiden stängs skolan för gott, omtalar Lärarnas tidning.

– Den allvarligaste bristen är förstås att huvudmannen blir avhyst från nuvarande lokaler den 27 december och inte har något nytt hyreskontrakt, säger Lena Högback, enhetschef på Skolinspektionen.

Svenska Interkulturella Skolan har 200 elever från förskoleklass till årskurs 9. Att Skolinspektionen stänger en skola mitt under ett läsår är mycket ovanligt.

– Det är sjätte gången det händer sedan möjligheten infördes 2011, säger Lena Högback.

Andra brister som Skolinspektionen funnit är bland annat att eleverna inte får sin garanterade undervisningstid, att betygen inte sätts i enlighet med lagverket, att utbildningen inte är likvärdig samt att skolan saknar en behörig rektor.

Elevernas hemkommuner är ålagda att erbjuda eleverna plats i kommunala skolor.

Målet är att nå samförstånd redan i början av år 2018, vilket skulle ge tid att förankra försöket hos berörda lärare, skolledare och arbetsgivarrepresentanter inför läsårsstarten hösten 2018.

Pekka Pankkonen, förhandlingschef vid OAJ, är hoppfull i sina kommentarer till oaj.fi. Han säger att det finns ett tydligt behov av försök, som syftar till att förändra lärarnas anställningsvillkor. Dagens system bygger ju i de flesta fallen på en undervisningsskyldighet per vecka.

Modellen var länge funktionsduglig, men lärarnas arbete har förändrats. Under de senaste åren har lärarna tagit på sig allt mera arbete utanför lektionstid. Nu är det hög tid att genomföra försök, där varje arbetstimme som lärarna utför görs synlig och därmed också lönegrundande, säger Pankkonen.

Preliminärt har nämnts att försöket kunde gälla utvalda skolor i Helsingfors, Esbo, Tammerfors, Vanda, Vasa och Lahtis.

Nu dryftas en modell, där lärarnas arbetstid fastställs på årsnivå. OAJ förhandlar inte om en kansliarbetstid, där lärarna skulle bindas upp till en daglig arbetstid som är förlagd till arbetsplatsen.

Förhandlingarna håller paus över jul och nyår, men återupptas omedelbart i januari. Om OAJ och KT når ett förhandlingsresultat ges kommunerna möjlighet att lokalt bestämma om deltagandet i försöket.

Tidigare ansatser att få i gång försöksverksamhet gällande årsarbetstid i kommunala grundskolor har strandat.

Förhandlingarna om försöksverksamhet saknar koppling till de egentliga avtalsförhandlingarna inom den kommunala sektorn.