Category: Nyheter

EI skapades då de två stora lärarorganisationerna International Federation Free Teachers Union (IFFTU) och World Confederation Organisation of the Teaching Profession (WCOTP) slog ihop påsarna år 1993.

Den första grundande kongressen ägde rum i Stockholm i januari 1993.

Edwards har fungerat som biträdande generalsekreterare vid EI sedan år 2011. Tidigare bestred han en chefspost vid National Education Association (NEA) i Förenta staterna. Han är ursprungligen gymnasielärare i främmande språk.

Sedermera har Edwards doktorerat i internationell utbildningspolitik.

OAJ är anslutet till Education International.

SUKOL anser att utredningen behandlar språkundervisning som en bred helhet. En del av förslagen i utredningen har SUKOL arbetat för redan länge, till exempel beaktandet av språkstudier i högskolornas antagningar.

”I utredningen framkommer att det råder regionala ojämlikheter inom språkundervisningen. Nu är sista chansen att få med de utbildningsanordnare som av olika orsaker inte ordnar tillräckligt mycket språkundervisning” säger förbundets ordförande Sanna Karppanen.

Receptet för att göra språkreserven mångsidigare i Finland är enkelt: tillräckligt mycket resurser, krav på att ordna språkundervisning och kompetenta lärare. Förbundet påminner att språkundervisningen hör till skolor och läroanstalter och outsourcing av språkundervisning får inte förekomma.

FSS anser att språket i direktöversättningarna från finska är stundom klumpigt och innehåller fel så gott som årligen. Att problemen är mycket vanligare i de svenska versionerna tyder på att det sätts för lite resurser på översättningarna och förverkligandet av de svenskspråkiga proven.

– Provsituationen är redan stressande och krävande, och då borde den studerande kunna sätta hela sin koncentration på att besvara frågan, inte tyda språket i den, konstaterar Nicolas Sjöberg, vice ordförande i FSS.

Då studentbetygens betydelse ökar i antagningen till högskolor, är det viktigt att alla har samma möjlighet att klara sig i proven.

FSS anser att Studentexamensnämnden borde arbeta med de studerandes intressen i fokus. Det gagnar ingen att så viktiga och stora provtillfällen går till spillo av den ökade stressen som dåligt gjorda prov medför.

I valet som ordnas i februari-mars väljs 150 ledamöter till fullmäktige som är OAJ:s högsta beslutsfattande organ. Platserna fördelar sig mellan de olika lärargrupperna i förhållande till medlemsantalet. Till fullmäktige väljs 23 barnträdgårdslärare, 31 yrkeslärare, tre universitetslektorer och 93 allmänbildande lärare. Av dessa bestrider Finlands Svenska Lärarförbund FSL sju platser.

I årets val finns det 14 fler yrkeslärare än i det förra valet och nu kandiderar 75.

– Jag tror att de riksomfattande föreningarna har varit väldigt aktiva i kandidatvärvningen. Man har till och med ringt runt till medlemsföreningarna för att värva kandidater, säger Päivi Koppanen, ordförande för yrkeslärarna i OAJ.

Koppanen tror att också nedskärningarna som yrkesutbildningen har drabbats av samt yrkesreformen kan ha påverkat att många valt att aktivera sig.

Bland de allmänbildande lärarna (YSI) har dock kandidaterna blivit färre. I valet 2014 var 208 lärare uppställda, nu är de 197 till antalet.

I FSL, som utgör en egen valkrets i valet, har uppställts tio kandidater. Sju av dessa väljs in i fullmäktige, medan tre blir ersättare.

Nyvalda fullmäktige sammanträder den 16–18 maj 2018. På dagordningen står bl.a. val av förbundsordförande för perioden 2018-2022 samt val av styrelsen för år 2018-2020.

Elektronisk förhandsröstning ordnas 19.2-4.3.2018, medan urneval förrättas 26-27.3.2018.

FSL-kandidaterna presenteras i Läraren nr 3/18, som utkommer den 15 februari. Kandidaterna presenteras också på förbundets hemsida, fsl.fi.

Också FSL har i olika sammanhang lyft fram behovet av ett register, där t.ex. föräldrarna kan kontrollera lärarnas behörighet. Ett lärarregister skulle också underlätta arbetet med att få fram prognoser om det framtida lärarbehovet.

I Sverige introducerades en lärarlegitimation för några år sedan

Näringslivets forskningsinstitut (Etla), Nationella centret för utbildningsutvärdering, Pedagogiska forskningsinstitutet, Löntagarnas forskningsinstitut, Statens ekonomiska forskningscentral VATT och OAJ anser att det idag råder stora brister i de registeruppgifter och den datainsamling som gäller lärarna.

I ett initiativ som överlämnades till minister Sanni Grahn-Laasonen (saml) den 16 januari konstateras att det exempelvis inte i dagens läge är möjligt att utreda varför de finländska ungdomarna i flera års tid har uppvisat allt sämre resultat i PISA-undersökningen. I Finland saknas väsentliga registeruppgifter som skulle sammankoppla kunnandet bland skolornas undervisningspersonal med de ungas inlärningsresultat.

Det är i dag också så gott som omöjligt att pålitligt förutse lärarbehovet. Uppgifterna om ämneslärarna i grundskolan och gymnasiet samt yrkeslärarna är splittrade och varierar mellan olika utbildningsenheter.

Mera på oaj.fi

OAJ och Kommunarbetsgivarna KT har nått ett förhandlingsresultat rörande försök med årsarbetstid i grundskolan. Det är uttryckligen ett förhandlingsresultat, som tas till behandling av de beslutande organen. I fråga om OAJ handlar det om styrelsen, som sammanträder fredagen den 26 januari, som har det sista ordet.

Försöksverksamheten dryftas också i OAJ:s inkomst- och lönepolitiska kommitté.

De lokala förhandlingarna om försök kommer igång när avtalet har godkänts av berörda beslutande organ.

Försöksmodellen avspeglar tänkandet som präglar lärarnas arbetstider i övriga Norden, förutom Danmark. Årsarbetstiden kan grovt uppdelas i två delar: bunden arbetstid jämte förtroendetid, som läraren själv förfogar över. Förtroendetiden är uttryckligen inte bunden till arbetsplatsen, utan lärarna avgör när och var arbetsuppgifterna handhas.

Förtroendetiden kan handla om planering av undervisning och handledning och delvis också utvärdering. Den obundna arbetstiden kan utföras t.ex. hemma i soffan en lördagskväll.

Enligt försöksmodellen är årsarbetstiden för en grundskollärare minst 1 520 timmar. I försöket begränsas inte antalet undervisningstimmar såsom nu och arbetstiden och därigenom också lönen kan vara högre än grundnivån i avtalet.

Arbetstiden omfattar lektioner samt därtill anslutet för- och efterarbete. Samt dessutom möten, överläggningar, utbildning och andra arbetsuppgifter som har anvisats läraren. Målet är att säkerställa tillräckligt med tid för planering och utvärdering av undervisningen.

Introduktionen av årsarbetstid innebär inte att lärarna binds till arbetsplatsen mellan klockan 8 och 16. Lärarna förväntas vara på arbetsplatsen, då de enligt arbetstidsplanen förväntas vara där enligt arbetstidsplanen.

Pekka Pankkonen, förhandlingschef vid OAJ, tror inte att dagens praxis förändras särskilt mycket.

– Den gemensamma planeringen utöver den egna undervisningen kan öka i en del skolor, men i andra skolor har förändringen redan skett inom ramen för den nuvarande arbetstidsmodellen, säger Pankkonen.

Årsarbetstiden har inte någon inverkan på sommaruppehållet liksom inte heller på antalet arbetsdagar.

Årsarbetstiden belyses på Educa-mässan i Helsingfors kl. 14.30 fredagen den 26 januari. Förhandlingschef Pekka Pankkonen Jaakko Salo, specialsakkunnig vid OAJ, synar och diskuterar förändringarna i lärarnas arbete i grundskolan.

Medlemsantalet vid årsskiftet 2017-18 ligger som grund för föreningarnas rätt att sända representanter, enligt stadgarna benämnda ombud, till förbundskongressen. Föreningarna kan sända ett ombud per varje påbörjat 50-tal medlemmar.

Ombuden väljs av allmänna medlemsmöten, som ordnas av föreningarna.

FSL:s totala medlemsantal ligger stadigt över 5 000 medlemmar. Vid årsskiftet var antalet 5 099 medlemmar, vilket motsvarar en ökning en ökning med 9 medlemmar jämfört med årsskiftet 2016-17.

Om man ser till lärarföreningarna är Ålands lf i topp med 448 medlemmar tätt följd av Finlands svenska lärarstuderandes förening FSLF som har vuxit stadigt under de senaste åren. Vid årsskiftet hade FSLF 444 medlemmar.

Helsingfors svenska lf är trea med sina 438 medlemmar. Dessa tre föreningar kan envar utse nio kongressombud.

Esbo-Grankulla lf har 379 medlemmar, medan Vasa svenska lf har 363 medlemmar. Föreningarna har rätt att utse åtta ombud.

Små föreningar, såsom Svenska lf i Uleåborg (20 medlemmar) och Ålands gymnasielärare (20), kan utse ett ombud.

Sammanlagt torde 115 ombud vara på plats vid kongressen, som ordnas i hotell Helsinki Hilton Fiskartorpet.

Förbundskongressen sammankallas vart fjärde år. Kongressen väljer förbundsordförande och fullmäktige.

Den kanske hetaste frågan på kongressen i juni blir styrelsens förslag till förändrade stadgar för förbundet. Bl.a. föreslås att förbundskongressen avskaffas. Den högsta beslutande makten i förbundet hanteras framgent, ifall stadgeändringarna får tillräckligt stöd, av förbundsfullmäktige.

De totala kostnaderna för marginalisering är starkt beroende av huruvida en ung person avlägger en examen efter grundskolan eller inte. Personer som inte utbildar sig efter grundskolan orsakar under sin livstid tilläggskostnader upp till 370 000 euro för den offentliga förvaltningen i jämförelse med personer som skaffar sig en utbildning.

Undersökningen stöder uppfattningen om att utbildning är det bästa medicinen mot marginalisering.

Bakom kalkylerna finns en klassificering av risker som inbegriper fyra faktorer med anknytning till barndomen som förutspår marginalisering. Dessa faktorer är låg utbildningsnivå hos föräldrarna, problem med alkohol och droger och med den mentala hälsan eller långvarigt behov av utkomststöd samt stora förändringar i familjens struktur. Ju fler faktorer som är aktuella i familjen, desto mer sannolikt är det att barnet kommer att behöva olika stödåtgärder under sin uppväxt och sitt liv.

”Det är givetvis inte så att alla personer med enbart grundskoleutbildning marginaliseras eller avskärmas från arbetsmarknaden. Å andra sidan orsakar en del av dem betydligt mer kostnader än andra”, säger Petri Hilli, äldre rådgivare vid Sitra.

I ledartexten diskuteras olika fördelar och nackdelar med mobilanvändning speciellt i skolan. Gäddnäs landar i en slutsats om att nackdelarna är fler än fördelarna.

”Men är det inte dags att vuxenvärlden tar sitt ansvar och inser att vi inte helt kan överblicka vilka psykologiska, sociala och fysiska konsekvenser den nya tekniken får för våra barn? Föräldrar som akut behöver komma i kontakt med sina barn kan faktiskt ringa skolan”, antecknar Gäddnäs, som också lyfter fram de goda erfarenheterna av att introducera ”telefonhotell” i skolor såväl i Sverige som Finland.

Modellen bygger på att eleverna på morgonen lämnar in sina telefoner till klassvisa ”telefonhotell” i form av en låda och när skoldagen är slut kvitteras mobilerna ut.

”Skolan skall vara en plats där alla kan känna sig trygga, man skall inte behöva vara orolig att bli fotograferad eller filmad mot sin vilja. Kanske det är dags att införa en mobilfri grundskola på Åland?”, frågar Nya Åland. Hela texten kan läsas på adressen nyan.ax.

– Lokala försök med årsarbetstid har genomförts tidigare, dock utan att man har nått en modell som kunde ha lämpat sig för lärare överlag. Nu har KT och OAJ på central nivå tagit initiativ till att främja frågan, säger Hannu Freund, förhandlingschef vid KT.

Avsikten är försöken med årsarbetstid kör igång i augusti 2018. Detta förutsätter lokalt avtalsförfarande på berörda orter.

Förhandlingsresultatet om försöksmodellen är uttryckligen inte en del av den pågående avtalsrörelse, utan separata förhandlingar har förts om modellen.

Parterna konstaterar att framfödandet av förhandlingsresultatet utvisar att förhandlingsmekanismerna fungerar inom den kommunala undervisningssektorn. Dock krävs en del seghet och tålamod.

– En betydande reform inom undervisningssektorn, säger Pekka Pankkonen, förhandlingschef vid OAJ.

Han pekar på att de första stegen, som syftade till en reform, togs redan år 1971.

– Förändringarna i lagstiftningen har skapat ett behov av att utveckla systemet. Lärarnas inställning har också ändrats i takt med de växande insikterna om att ett arbetstidssystem som baserar sig på undervisningsskyldigheterna (usk) inte till alla delar motsvarar lärarnas arbetsbild av idag. Dock finns det alltjämt ett stöd för usk-systemet, som också har goda sidor, säger Pekka Pankkonen.

Det är för tidigt att uttala sig om hur pass omfattande försöksverksamheten blir. Tanken är att några skolor i berörda städer deltar i försöksverksamheten. Åtminstone i början har parterna tänkt sig att försöken berör endast större städer.

Den bärande tanken med introduktionen av årsarbetstid är att allt lärararbete inräknas i arbetstiden och därmed också blir lönegrundande.

– Försöken genomförs inte på bekostnad av lärarnas löner, inskärper Pekka Pankkonen.

Det är tänkt att försöksverksamheten pågår i tre år, dock så att modellen även omfattar en uppsägningsklausul.

Inom yrkesutbildningen inleddes motsvarande försöksverksamhet med årsarbetstid hösten 2017.

FSL har diskuterat frågan om försök otaliga gånger under de gångna åren. Förbundet har i olika sammanhang välkomnat försök med årsarbetstid.

FSL:s ordförande Christer Holmlund säger att förbundet arbetar för att åtminstone en svenskspråkig grundskola deltar i försöket. Detta förutsätter alltså lokala förhandlingar.