Category: Nyheter

Kommunsektorns förhandlingsorganisation inom FOSU beslutar idag den 5 februari om det finns skäl att tillgripa organisatoriska åtgärder i syfte att ge fart åt förhandlingarna. Också OAJ begrundar huruvida organisationen tar till organisatoriska åtgärder.

Förhandlingarna inom kommunsektorn avbröts på söndagen till följd av Kommunarbetsgivarna KT:s linjedragningar. Kommunfacken kräver kompensation för de nedskurna semesterpenningarna, som har drabbat de offentligt anställda. KT är inte beredd att gå facken till mötes.

Övertidsförbud jämte andra åtgärder har utlysts av andra organisationer, men dessa åtgärder berör inte grupper som representeras av FOSU.

FOSU kräver att de nedskurna semesterpenningarna kompenseras till anställda av kommunerna, staten och kyrkan. Förhandlarna är beredda att återgå till förhandlingsbordet med kort varsel.

Facken kräver en kompensation om 150 miljoner euro i år och 150 miljoner euro nästa år. KT påminner för sin del om att nedskärningen av semesterpenningarna är en del av konkurrenskraftsavtalet. Staten har redan åderlåtit kommunerna i form av minskade statsandelar.

KT:s huvudförhandlare Markku Jalonen säger att fackens krav är omöjligt att godkänna.

Hälsofacken Tehy och Super har för sin del beslutat ge fart åt förhandlingarna genom att utlysa övertidsförbud och förbud mot att byta skiften inom hälsosektorn från och med tisdag.

Nu söker parterna en utväg, som kan godkännas av bägge. Förhandlingarna har uttryckligen tagit en paus och de är alltså inte avbrutna. Det är möjligt att förhandlingarna återupptas senare i kväll.

Dock fortsätter förhandlingarna för de olika sektorerna, alltså bl.a. rörande läraravtalet.

Tågordningen är att man först når ett kommunalt avtal, som utgör en grund för de olika sektorernas avtal.

Facken vill se resultat under veckoslutet. Den stora kommunala sektorns uppgörelser är alltjämt uppe i det blå och avtalslöst tillstånd råder. Inte bra, säger facken och vill se konkreta resultat.

Om man ser till tidigare förhandlingar innebär veckoslutet i detta sammanhang i praktiken natten till måndagen. I bästa fall kan alltså förhandlingsresultat föreligga på måndag morgon.

Andan i förhandlingarna lär vara konstruktiv vid de kommunala förhandlingsborden.

Däremot är andan inte lika god, då det handlar om den privata undervisningssektorn. Här handlar det bl.a. om universitetens anställda. Parterna står så pass långt ifrån varandra att förhandlingarna har avbrutits. Följande gång möts förhandlarna först den 7 februari.

Det är inte ett gott tecken i en situation där avtalen har sagts upp. Risken för störningar ökar.

Styrelsen för FOSU konstaterade att det är mycket oroande att förhandlingarna inte ledde till resultat under den tiden då avtalen ännu gällde. Det avtalslösa tillståndet berör över 200 000 anställda, som representeras av FOSU i förhandlingarna. De kommunalt anställda lärarna är den största FOSU-gruppen.

Den största oenigheten med arbetsgivarna gäller fördelningen mellan allmänna förhöjningar och lokala potter. Också kompensationen av de nedskurna semesterpenningarna utgör ett problem.

Styrelsen för FOSU sammanträder följande gång fredagen den 9 februari. Då torde styrelsen ta ställning till huruvida man godkänner eller förkastar eventuella förhandlingsresultat.

OAJ:s ordförande Olli Luukkainen är ordförande också för FOSU.

Förhandlingarna återupptas lördagen den 3 februari. I går dryftades bl.a. Kommunarbetsgivarnas anbud rörande kostnadseffekten, varefter facken presenterade sina förslag. Vare sig KT:s anbud eller fackens motbud har offentliggjorts.

OAJ- och FOSU-ordföranden Olli Luukkainen noterar vissa framsteg i förhandlingarna, menkonkreta resultat har alltså inte nåtts.

Läget är kärvare inom privata undervisningssektorn. Arbetsgivarna, EK-anslutna Sivistystyönantajat och arbetstagarnas organisationer fortsatte förhandlingarna den 31 januari. Förhandlingarna avbröts samma kväll utan att parterna hade avtalat om när man träffas ånyo.

Arbetsgivarna vill förnya lönesystemet i grunden, medan arbetstagarna intar en mera avvaktande hållning.

Den mesta tiden har satts ner på detta detalj. Inga förhandlingar har förts om löneförhöjningarna.

Också inom denna sektor gäller nu avtalslöst tillstånd.

Styrelserna för OAJ och FOSU diskuterar läget vid sina sammanträden i dag, torsdagen den 1 februari.

Inom arbetsmarknadens olika sektorer varierar förhöjningsprofilerna. Överlag har noterats en glidning mot ökade lokala potter. Denna detalj är öppen inom den kommunala sektorn liksom även avtalsperiodens längd. Kommunarbetsgivarna KT vill se en ökad lokal betoning.

En svår fråga i de pågående förhandlingarna är den treåriga nedskärningen av semesterpenningen (30 procent), som berör endast de offentligt anställda.

Kommunfacken uppvaktade tidigare i veckan statsminister Juha Sipilä i hopp om löften om statlig finansiering, så att nedskärningen av semesterpenningen kunde kompenseras av kommunerna. Sipilä var emellertid kallsinnig.

Kommunala sektorns förhandlingar kompliceras också av hälsovårdsfacken Tehys och Supers äskanden om ett eget avtalsområde, såsom t.ex. lärarna har. Kommunarbetsgivarna och bl.a. OAJ är inte intresserade av en sådan lösning.

Inom det kommunala undervisningsområdet (UKTA) har förhandlingarna avancerat i god anda, säger OAJ:s förhandlingsdirektör Petri Lindroos till oaj.fi.

Också inom den privata undervisningssektorn, som berör bl.a. universitetens ( och därmed också övningsskolornas) personal fortsätter förhandlingarna. Också förhandlingarna rörande bl.a. de privatanställda barnträdgårdslärarna fortsätter.

Kommunarbetsgivarna KT har inte framlagt sitt anbud rörande löneförhöjningarna, men i övrigt har parterna dryftat olika element i en uppgörelse. Kommunala sektorns, och även privata undervisningssektorns, avtal utlöper i månadsskiftet januari-februari, så det börjar brinna i knutarna.

Kommunala sektorns huvudförhandlare möttes den 29 januari och då dryftades bl.a. det löneprogram, som har efterlysts av arbetstagarna. Speciellt OAJ har varit pådrivande i denna fråga.

Parterna diskuterade möjligheterna att under nästa avtalsperiod jämföra kommunala sektorns anställningsvillkor jämfört med privata sektorns motsvarande. Här handlar det bl.a. om att syna hur avlöningen för grupper med högre utbildning, såsom lärarna, egentligen ter sig i liknande jämförelse.

Avtalsperiodens längd har inte fastslagits.

Det handlar om ett ramavtal, som ligger som grund för de egentliga lokala försöksavtalen. I dagens skede finns det sju kommuner, som har yppat sitt intresse för att delta i försöksverksamheten. De lokala avtalen ska godkännas av OAJ:s styrelse.

Helsingfors, Esbo, Vanda, Kajana, Vasa och Lahtis har meddelat att de är intresserade av lokala förhandlingar, som kan leda till försök redan hösten 2018. Tammerfors har för sin del meddelat att staden kan tänka sig försök från hösten 2019.

I förhandlingarna mellan OAJ och KT har man stannat för en lösning, som kan innebära att tre grundskolor från varje försöksort kan delta.

Det handlar om ett treårigt försök, som också omfattar en uppsägningsoption. Om försök avslutas gäller beslutet samtliga försöksskolor i kommunen.

–   Reformen stärker den omfattande allmänbildningen, det är gymnasiets viktigaste uppgift. Studiernas nya struktur skapar nya möjligheter att samarbeta över läroämnesgränserna och att göra gymnasiestudierna mera mångsidiga. Vi gör det möjligt för alla gymnasieelever att ta en titt in i högskolevärlden och vi gör studierna mer internationella., säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (saml).

Enligt förslaget övergår man i gymnasiet till studiepoäng så att två studiepoäng motsvarar en nuvarande kurs. Gymnasiestudiernas omfattning i en utbildning som riktar sig till unga ska enligt förslaget vara 150 poäng och 90 poäng i utbildning för vuxna. Gymnasiets lärokurs ska fortfarande vara tre år. Inte heller mängden undervisning ändras.

Av studiepoängen kan man enligt förslaget på ett mångsidigare sätt än tidigare skapa studiehelheter som innehåller olika läroämnen. Det här uppmuntrar till att hitta gymnasiespecifika lösningar och till att i allt högre grad bygga undervisningen kring teman och fenomen. Det ger också en möjlighet att rytmisera studierna på ett nytt sätt. Till exempel språkstudierna kan enlig förslaget pågå året runt och inom vissa läroämnen kan man ordna intensivkurser.

–    Allmänbildningen är fortfarande kärnan i gymnasieutbildningen. Läroämnena samarbetar sinsemellan och öppnar oräkneliga möjligheter att bygga helheter som passar varje enskilt gymnasium, fortsätter Grahn-Laasonen.

Man föreslår inte ändringar i de nuvarande läroämnena eller förhållandet dem emellan. De läroämnen som för tillfället är obligatoriska kommer alltså också framöver att vara det.

I lagen införs bestämmelser om stöd för lärandet. En studerande som har inlärningssvårigheter har rätt att i samarbete med undervisningspersonalen få specialundervisning och annat stöd för lärandet. Elev- och studerandevården ändras inte: unga får även framöver vid behov tillgång till kurator, hälsovårdare och psykolog.

Framöver har alla gymnasieelever möjlighet att bekanta sig med högskolestudier. Alla gymnasier är skyldiga att ordna en del av studierna tillsammans med en eller flera högskolor. Gymnasierna ska enligt förslaget komma överens med högskolorna om hur man genomför studierna.

Gymnasielagen och -förordningen föreslås träda i kraft 2019

Förslaget till gymnasielag är på remiss fram till 7.3.2018. FSL och OAJ m.fl. remissinstanser ges möjligheter att förmedla synpunkter på ministeriets förslag.

I praktiken syns reformerna i gymnasiernas vardag fr.o.m. ingången av augusti 2021, då de nya läroplanerna tas i bruk. Grunderna för den nya läroplanen bereds i samarbete med intressentgrupperna under 2019-2020. Den nuvarande timfördelningsförordningen tillämpas tills de nya läroplanerna tas i bruk.

Nätprat är ett initiativ från Telenor och den ideella organisationen Surfa Lugnt för att främja samtalet mellan vuxna och barn om livet online, i syfte att motverka mobbning och kränkningar bland barn och unga på nätet

Majoriteten av Sveriges skolor har någon form av mobilförbud. Oftast tillåts mobiler bara på vissa lektioner och i undantagsfall (35%) följt av endast på raster (28%).

14 procent av lärarna uppger att det inte finns några förbud alls medan var tionde (8%) uppger att mobiler är helt förbjudna. Det visar en undersökning med över 1 500 mellan- och högstadielärare genomförd på uppdrag av Nätprat.

– Majoriteten av landets lärare är positiva till mobilförbud i någon form. Våra tidigare undersökningar visar att även många elever som går i en mobilfri skola gillar att det finns ett förbud. Men oavsett regler så är det viktigt att vuxna, både skolpersonal och föräldrar, talar med unga om risker, möjligheter, källkritik och hur man ska bete sig på nätet. Vi tror att dialogen är nyckeln, säger Katarina Hamnholm, ansvarig för initiativet Nätprat på Telenor.

77 procent av landets lärarkår tycker att mobilförbud i skolan är något positivt. Hälften tycker till och med att det är väldigt bra (51%). Bara var tionde (11%) anser att mobilförbud är dåligt.

Enligt lärarna är de främsta fördelarna med mobilförbud att det bidrar till arbetsro i klassrummet (56%), följt av färre fall av nätmobbning och nätkränkningar (14%) samt att eleverna umgås mer med varandra (13%).