Category: Nyheter

Förlängd läroplikt, småbarnspedagogiken, gymnasieutbildningen och skolhälsovården. Där är några av regeringen Rinnes satsningar när det gäller utbildningspolitiken. Totalt ligger satsningen på närmare en miljard euro.

Regeringsprogrammet kan delas in i så kallade bestående utgifter samt investeringar. För utbildningens del är de bestående utgifterna 201,5 miljoner euro och investeringarna går på 730 miljoner euro. Tanken är att de bestående utgifterna skall bli permanenta budgetmoment även under kommande regeringsperioder, medan investeringsmiljonerna är mer att betrakta som punktinsatser.

 

Investeringsutgifter – 730 miljoner

Småbarnspedagogiken, yrkesutbildningen och grundskolan är de största vinnarna.

Den grundläggande utbildningen – 190 miljoner

Regeringen gör en investering på 190 miljoner i grundskolan. Satsningen gäller åren 2020, 2021 och 2022. Ett kvalitets- och jämlikhetsprogram skall skapas för att förbättra inlärningsresultaten. I samma veva skall även lagstiftningen i anslutning till specialundervisningen ses över.

Småbarnspedagogiken – 205 miljoner

Med investeringen vill regeringen få fler barn att delta i småbarnspedagogisk verksamhet. Ett försök med avgiftsfri förskola för femåringar skall genomföras och på sikt är målsättningen en tvåårig avgiftsfri förskola.

Trestegsstödet införs också i förskolan.

Regeringen gör även permanenta satsningar på småbarnspedagogiken på 33 miljoner euro. Den subjektiva rätten till dagvård återinförs och gruppstorlekarna regleras. (se nedan)

Yrkesutbildningen – 235 miljoner

Yrkesutbildningen stärks med 235 miljoner under en tidsperiod på fem år.

Tanken är att stärka grundfinansieringen och att anställa fler lärare.

Hobbyverksamhet – 40 miljoner

Regeringen satsar 40 miljoner euro för att utveckla en finsk version av den så kallade isländska modellen. Målsättningen är att skapa avgiftsfria möjligheter att utöva en hobby i samband med skoldagen. Det skall ske i samarbete med den tredje sektorn.

Hobbyverksamheten skall bli bestående. Utöver investeringen på 40 miljoner satsas också 14,5 miljoner av de så kallade permanenta medlen.

 

Bestående utgifter – 201,5 miljoner

Det har redan tidigare läckt ut uppgifter om att läroplikten skall förlängas till att gälla även andra stadiet. Övriga permanenta utgiftsposter är en satsning på gymnasiet, småbarnspedagogiken, skolhälsovården och hobbyverksamhet i samarbete med skolan.

Småbarnspedagogiken – 33 miljoner euro.

Rinnes regering återinför den subjektiva rätten till dagvård. Den satsningen kostar 17 miljoner årligen. Utöver detta reglerar regeringen gruppstorlekarna för barn över 3 år till max 7 barn per vuxen. Det kostar 16 miljoner euro per år. De permanenta satsningarna på småbarnspedagogiken uppgår därmed till 33 miljoner.

Men så som ovan nämnt görs också en investering på 205 miljoner euro.

Skolhälsovården – 29 miljoner

Regeringen Rinne vill stärka elevvården i grundskolan och på andra stadiet. Det innebär fler skolkuratorer, skolpsykologer och skolhälsovårdare. Satsningen på elevvårdspersonal går lös på 29 miljoner euro.

Gymnasieutbildningen – 18 miljoner

Regeringen vill stärka kvaliteten inom gymnasieutbildningen. Det sker genom en årlig satsning på 18 miljoner euro. Detta sker redan från och med år 2020.

Utöver detta gör regeringen också en investering på 20 miljoner för att sjösätta den nya gymnasielagen som träder ikraft den 1.8.2019 och för att stärka kvaliteten inom gymnasieutbildningen.

Det står i regeringsprogrammet att målsättningen är att införa det andra inhemska språket som obligatoriskt i studentexamen.

Förlängd läroplikt – 107 miljoner

Regeringen satsar 107 miljoner på att förlänga läroplikten till andra stadiet.

 

Den finlandssvenska utbildningen

En utredning om den svenskspråkiga utbildningens särdrag, utmaningar och utvecklingsbehov skall genomföras. Utredningen gäller ända från småbarnspedagogiken till högskoleutbildningen. Utredningen skall utmynna i ett åtgärdsprogram som tryggar jämlikheten.

 

Läs också:

Gun Oker-Blom: “Den svenskspråkiga utbildningen skall utvecklas på jämlik grund”

 

 

Lärarfacket OAJ kommer i framtiden att satsa mera på utvecklings- och biståndsprojekt. OAJ:s vårfullmäktige beslutade nyligen att sträva efter att använda 0,7% av medlemsintäkterna till utvecklingssamarbete.

(more…)

I slutet av mars 2020 löper det nuvarande avtalet för undervisningssektorn ut. Men redan nu är förberedelserna inför nästa avtalsrunda i full gång vid Undervisningssektorns fackorganisation OAJ. Petra Örn, en av FSL:s representanter i OAJ:s fullmäktige, vädrar morgonluft.

– Jag hoppas att vi förhandlar oss fram till ett bra resultat. Det känns som om vi lever i förändringens tid och jag tror på en förändring i positiv riktning. Jag är själv optimist, säger Örn.

(more…)

Mera resurser för stödmaterial och kurser. Personal som jobbar med centrala frågor inom utbildningen på svenska. Flera utbildade skolpsykologer. Det behövs nämligen stödåtgärder för att garantera välbefinnandet bland svenska barn och unga. Gun Oker-Blom, direktör för den svenska enheten vid Utbildningsstyrelsen, listar några frågor som hon tycker att det skulle vara viktigt att ta fasta på i de pågående regeringsförhandlarna.

(more…)

”Mitt utbildningslöfte är en socialdemokratiskt ledd regering som investerar i utbildning och forskning. Finland har inte råd att låta bli att låta bli att stärka jämlikheten i utbildningen och höja utbildningsnivån.”

Det utbildningslöftet gav SDP:s ordförande Antti Rinne till tidningen Läraren inför riksdagsvalet. Nu står en socialdemokratiskt ledd regering inför dörren. SDP, Centern, De Gröna, Vänsterförbundet och SFP skall försöka enas kring ett regeringsprogram och bilda en regering.

Sett ur ett utbildningsperspektiv är utgångsläget hoppingivande. Om man tittar på de program som partierna gick till val med är SDP och De Gröna kanske de mest utbildningsvänliga partierna. De Gröna har bland annat lovat satsa 170 miljoner på grundskolan. Totalt går vallöftet till utbildningen loss på 1110 miljoner. ”Jag lovar göra mitt allt för att pengar satsas på utbildning inom alla stadier”, lovade Pekka Haavisto inför valet.

Li Anderssons utbildningslöfte var att Vänsterförbundet inte kommer fortsätta på nedskärningslinjen. På presskonferensen där det klarnade vilka partier som går in i regeringsförhandlingarna sade hon att i den här sammansättningen kan VF bäst driva de frågor som är viktiga för dem. Där nämnde Andersson vid sidan av en ambitiös klimatpolitik också utbildningssatsningar.

SFP:s Anna-Maja Henriksson lovade inför valet medvetna och långsiktiga satsningar på skola och utbildning. ”Vi vet att vi behöver satsa på skola och utbildning. Här tror jag att vi hittar varandra.” Det sade Henriksson efter att det klarnat att SFP medverkar i regeringsförhandlingarna. De svårlösta knutarna i förhandlingarna finns säkerligen på annat håll.

Centern har under sina fyra år vid makten inte gjort sig känt för satsningar på utbildningen. Tvärtom har Sipiläs regering fått utstå mycket kritik på grund av de senaste årens nedskärningar. Samtidigt saknar Centern i denna regeringskonstellation sin vapenbroder Samlingspartiet. Också om samtliga nämnda partier har suttit med i regeringar som har gjort stora nedskärningar inom utbildningen, är Samlingspartiet det enda partiet som medverkat i de två senaste regeringarna. Partiet har alltså varit med om att göra nedskärningar i miljardklassen.

Nu är tiden inne för partiledarna att infria sina utbildningslöften.

 

Läs också: Partiledarnas utbildningslöfte

Olli Luukkainen, ordförande för Undervisningssektorns fackorganisation, skickade en hälsning till de stundande regeringsförhandlingarna då han öppnade OAJ:s vårfullmäktige. OAJ-basen vill att de sannolika regeringspartierna SDP, Centern, De Gröna, Vänsterförbundet och SFP jobbar för mera finansiering för utbildning, fostran och forskning står på önskelistan.

(more…)