FSL Import

Category: Nyheter

  • Rinnes regering gör miljardsatsning på utbildningen

    Förlängd läroplikt, småbarnspedagogiken, gymnasieutbildningen och skolhälsovården. Där är några av regeringen Rinnes satsningar när det gäller utbildningspolitiken. Totalt ligger satsningen på närmare en miljard euro.

    Regeringsprogrammet kan delas in i så kallade bestående utgifter samt investeringar. För utbildningens del är de bestående utgifterna 201,5 miljoner euro och investeringarna går på 730 miljoner euro. Tanken är att de bestående utgifterna skall bli permanenta budgetmoment även under kommande regeringsperioder, medan investeringsmiljonerna är mer att betrakta som punktinsatser.

     

    Investeringsutgifter – 730 miljoner

    Småbarnspedagogiken, yrkesutbildningen och grundskolan är de största vinnarna.

    Den grundläggande utbildningen – 190 miljoner

    Regeringen gör en investering på 190 miljoner i grundskolan. Satsningen gäller åren 2020, 2021 och 2022. Ett kvalitets- och jämlikhetsprogram skall skapas för att förbättra inlärningsresultaten. I samma veva skall även lagstiftningen i anslutning till specialundervisningen ses över.

    Småbarnspedagogiken – 205 miljoner

    Med investeringen vill regeringen få fler barn att delta i småbarnspedagogisk verksamhet. Ett försök med avgiftsfri förskola för femåringar skall genomföras och på sikt är målsättningen en tvåårig avgiftsfri förskola.

    Trestegsstödet införs också i förskolan.

    Regeringen gör även permanenta satsningar på småbarnspedagogiken på 33 miljoner euro. Den subjektiva rätten till dagvård återinförs och gruppstorlekarna regleras. (se nedan)

    Yrkesutbildningen – 235 miljoner

    Yrkesutbildningen stärks med 235 miljoner under en tidsperiod på fem år.

    Tanken är att stärka grundfinansieringen och att anställa fler lärare.

    Hobbyverksamhet – 40 miljoner

    Regeringen satsar 40 miljoner euro för att utveckla en finsk version av den så kallade isländska modellen. Målsättningen är att skapa avgiftsfria möjligheter att utöva en hobby i samband med skoldagen. Det skall ske i samarbete med den tredje sektorn.

    Hobbyverksamheten skall bli bestående. Utöver investeringen på 40 miljoner satsas också 14,5 miljoner av de så kallade permanenta medlen.

     

    Bestående utgifter – 201,5 miljoner

    Det har redan tidigare läckt ut uppgifter om att läroplikten skall förlängas till att gälla även andra stadiet. Övriga permanenta utgiftsposter är en satsning på gymnasiet, småbarnspedagogiken, skolhälsovården och hobbyverksamhet i samarbete med skolan.

    Småbarnspedagogiken – 33 miljoner euro.

    Rinnes regering återinför den subjektiva rätten till dagvård. Den satsningen kostar 17 miljoner årligen. Utöver detta reglerar regeringen gruppstorlekarna för barn över 3 år till max 7 barn per vuxen. Det kostar 16 miljoner euro per år. De permanenta satsningarna på småbarnspedagogiken uppgår därmed till 33 miljoner.

    Men så som ovan nämnt görs också en investering på 205 miljoner euro.

    Skolhälsovården – 29 miljoner

    Regeringen Rinne vill stärka elevvården i grundskolan och på andra stadiet. Det innebär fler skolkuratorer, skolpsykologer och skolhälsovårdare. Satsningen på elevvårdspersonal går lös på 29 miljoner euro.

    Gymnasieutbildningen – 18 miljoner

    Regeringen vill stärka kvaliteten inom gymnasieutbildningen. Det sker genom en årlig satsning på 18 miljoner euro. Detta sker redan från och med år 2020.

    Utöver detta gör regeringen också en investering på 20 miljoner för att sjösätta den nya gymnasielagen som träder ikraft den 1.8.2019 och för att stärka kvaliteten inom gymnasieutbildningen.

    Det står i regeringsprogrammet att målsättningen är att införa det andra inhemska språket som obligatoriskt i studentexamen.

    Förlängd läroplikt – 107 miljoner

    Regeringen satsar 107 miljoner på att förlänga läroplikten till andra stadiet.

     

    Den finlandssvenska utbildningen

    En utredning om den svenskspråkiga utbildningens särdrag, utmaningar och utvecklingsbehov skall genomföras. Utredningen gäller ända från småbarnspedagogiken till högskoleutbildningen. Utredningen skall utmynna i ett åtgärdsprogram som tryggar jämlikheten.

     

    Läs också:

    Gun Oker-Blom: “Den svenskspråkiga utbildningen skall utvecklas på jämlik grund”

     

     

  • Finska klasslärarutbildningarna tappar i attraktionskraft

    Finska klasslärarutbildningarna tappar i attraktionskraft

     Nedåtgående trend i hela landet

    Det är inte bara Helsingfors universitet som lockar färre hugade klasslärare. Oulun yliopisto fick 1041 ansökningar till klasslärarutbildningen. Det är 7% färre jämfört med fjolåret. I Uleåborg finns 120 studieplatser.

    Också vid Turun yliopisto syns den riksomfattande trenden. Vårens ansökningsrunda gav 1251 ansökningar. År 2015 fick universitetet 1619 ansökningar. Då studieplatserna är 85 till antalet i Åbo är det värt att notera att trots det minskade söktrycket är klasslärarutbildningen fortfarande väldigt populär.

    – En orsak till den allmänna trenden med sjunkande antal sökande, om vi ser på hela landet, kan vara den negativa publicitet som skolan fått i en del medier, säger Erika Löfström vid Helsingfors universitet. Det kan ha påverkat uppfattningarna. Det sker fina saker i våra skolor varje dag och det är viktigt att också det lyfts fram i media, men tyvärr överskrider sådant sällan nyhetsgränsen och då kan bilden av skolan bli negativ.

     

    De studerande varnar för lärarbrist

    Vid lärarstuderandenas förbund SOOL har man reagerat på den nedåtgående trenden och varnar för att om man inte värnar om läraryrkets attraktionskraft så finns det en risk för att vi på sikt får en lärarbrist lik den i Sverige.

    – Vårt budskap till beslutsfattarna i städer och kommuner är: Förbättra lärarnas arbetsförhållanden så att branschen förblir attraktiv, säger Aleksi Vehmassalo, avgående ordförande vid SOOL.

     

    Läs också:

    Rekordmånga sökande till de finlandssvenska klasslärarutbildningarna

  • ”Läromedelssituationen är inte så mörk som den målas upp”

    ”Läromedelssituationen är inte så mörk som den målas upp”

     Om statsstödet skulle vara högre kunde underlätta den finlandssvenska läromedelsproduktionen. Problemet med att produktionen släpar efter har än en gång seglat upp på agendan.

    – Jag förstår att man är orolig om man är abiturient och skall skriva studenten. Matematiken har nu lyfts fram, att det inte finns svenska digitala läromedel för alla kurser i den långa matematiken. Problemet har hela tiden varit att de svenska läromedelsproducenterna inte hinner producera i tillräckligt snabb takt.

    Vad kan man göra åt problemet?

    – Det är bra om det finns många aktörer som producerar läromedel. Vi borde säkerställa att det också finns svenskspråkig produktion på alla ställen som man producerar lärmaterial. Det är inte bara förlagen som producerar läromedel. Nu är också Edtech-företagen (Educational technology) på frammarsch. Man borde få en överblick. Var produceras läromedel? Och så borde vi stöda de som vill producera på svenska.

     

     

    Det har blivit bättre

    Gun Oker-Blom påminner om att läromedelssituationen i Svenskfinland trots allt har gått mot det bättre.

    – Det finns mer producenter på svenska nu än vad det har funnits tidigare. Det som många glömmer är att bredden och utbudet faktiskt har blivit större. Då talar jag om läromedel som produceras i Finland. Så finns det skolor som använder läromedel som är producerade i Sverige. Vissa av dem som är av god kvalitet kan fungera som idématerial också hos oss.

    Hänger de finlandssvenska läromedlen med utvecklingen?

    – De som producerar läromedel försöker nog. I gymnasiet är det den enskilda läraren som bestämmer vilket läromedel som används. Frågan är om alla lärare följer med vad som finns på marknaden. Lärarens roll är väldigt viktig.

    – Det är viktigt att vi är aktiva på svenskt håll och följer med den internationella läromedelsdebatten. Det finns forskning som visar att man kanske rent av lär sig bättre med tryckta material än med digitala. Det gäller på finlandssvenskt håll att hänga med då de optimala läromedlen utvecklas.

    Internationellt sett har den finländska skolan ett gott anseende. Det samma gäller också läromedlen. Finland lyfts ofta fram som ett land som har bra läromedel. De håller god standard internationellt menar Oker-Blom.

    – Finland är unikt genom att förlagen får vara med i läroplansarbetet. I styrgruppen för gymnasiets läroplansreform har vi en representant från förläggarnas förbund. Han är skyldig att dela med sig till de andra förlagen vad han vet om läroplanen. De kan redan nu planera hur de skall jobba med de nya läromedlen.

     

    Läromedlen inte det största problemet

    Gun Oker-Blom betonar att hon inte vill förminska problemet med att den finlandssvenska läromedelsproduktionen släpar efter. Men när det gäller att stärka den svenskspråkiga utbildningen är det inte läromedlen som har högsta prioritet.

    – Det är självklart att det blir ojämlikt för eleverna om de inte har kvalitativt goda läromedel. Men situationen är inte så mörk som den målas upp, säger Oker-Blom. Det är viktigt att vi håller en hög kvalitet inom den svenska utbildningen. Och då behöver vi goda lärare, bra ledare, bra material för lärarna, bra kurser och fortbildningar. Professionaliteten hos lärarna måste hela tiden utvecklas. I den helheten är läromedlen bara en liten bit. Avgörande är hur lärarna använder läromedlen.

    Hur ser du på den diskussion om de finlandssvenska läromedlen som uppstått?

    – Den återkommer med jämna mellanrum. Jo, det finns brister. Samtidigt så återkommer diskussionen för det är en konkret sak att gripa tag i. De mer avgörande frågorna för den svenskspråkiga utbildningen är svårare att föra en debatt om.

     

    Läs också:

    Brist på läromedel skapar huvudbry

    Ledartext: Medel för läromedel

    Den svenska utbildningen skall utvecklas på jämlik grund

     

  • OAJ höjer anslagen för utvecklingssamarbete

    Den färska internationella strategin är en avsevärd kursändring. OAJ har ca 86.000 betalande medlemmar och medlemsintäkterna uppgår till omkring 40 miljoner euro. Det innebär att som mest kan organisationen komma att satsa 280.000 euro i internationella projekt. Detta jämfört med att budgeten i dagsläget ligger på ca 10.000 euro.

    – Den stora förändringen är att vi kommer att satsa på biståndsutvecklingsarbete i betydligt högre grad än tidigare och därmed också ta vårt samhällsansvar, säger Anders Rusk, generalsekreterare för Nordiska Lärarorganisationers Samråd, men också koordinator för internationella ärenden vid OAJ.

    Det är Education International (EI) som rekommenderar sina medlemsorganisationer satsa 0,7% av sina medlemsintäkter på utvecklingsprojekt. Summan har sitt ursprung i FN:s rekommendation till sina medlemsländer. Förra året vek Finland 0,36% av BNP för bistånd.

     

    Sverige ett föregångsland

    Lärarförbundet i Sverige är en föregångare när det gäller fackligt biståndsarbete. Sedan 1995 har 1,5% av medlemsintäkterna gått till internationellt samarbete.

    – I Sverige har man en lång tradition av internationellt arbete på alla plan, konstaterar Anders Rusk. Se nu bara på FN:s tidigare generalsekreterare Dag Hammarskjöld och statsminister Olof Palme.

    Det är ännu inte klart vilken typ av projekt OAJ kommer att driva, men det kan exempelvis handla om hur du bygger upp en lärarorganisation eller hur du utvecklar utbildningen i ett område. En orsak till att OAJ nu vill skapa en tydligare internationell profil bottnar i att förnya fackföreningsrörelsen.

    – Hur ser en modern fackförening ut? Det här är en del av det nya OAJ, säger Anders Rusk.

     

    Läs också:

    Örn fick vittring på löneförhöjning

    Brist på läromedel och rektorernas arbetsbörda ventilerades på OAJ:s fullmäktige

  • Örn fick vittring på löneförhöjning

     I den kommande avtalsrörelsen kommer många att kräva att den offentliga sektorns löneförhöjningar är lägre än exportindustrins förhöjningar. Det är säkert möjligt att förhandla sig fram till en allmän nivå, men mer än så når man knappast utan konfliktåtgärder. Det konstaterade OAJ:s ordförande Olli Luukkainen när OAJ samlades till vårfullmäktigemöte.

    – Är ni redo för konfliktåtgärder? Är våra medlemmar redo för det, frågade Luukkainen.

    Luukkainen betonade att han inte uppmanar till konfliktåtgärder. Men tydligt var att han spände bågen i akt och mening att ta fältets beredskap på pulsen.

    – Jag hickade nog till när han talade om organisatoriska åtgärder, för han var så tydlig. Samtidigt så har han rätt. Självfallet utgår vi från att vi förhandlar, men vi kan inte heller gnälla över vår situation om vi inte är beredda att göra någonting. Andra fackförbund har varit modiga, och nu är det kanske dags att vi också gör något. Det kan bli hett i knutarna, men jag håller med Luukkainen säger Petra Örn.

    Är man på fältet beredd på organisatoriska åtgärder?

    – Det är väldigt tudelat. En del säger att vi inte skall bråka, och andra är trötta och tycker att nu måste något göras.

    – Trötta, underbetalda och missnöjda lärare är nog inte bra för eleverna. Har vi nöjda lärare som känner att de uppskattas så gagnar det absolut eleverna. Samhället skulle vinna på att i det här skedet ge lärarna ett lyft så att de orkar en tid framöver.

     

    Läs också:

    Brist på läromedel och rektorernas arbetsbörda ventilerades på OAJ:s fullmäktige

    OAJ höjer anslagen för utvecklingssamarbete

  • Gun Oker-Blom till regeringsförhandlarna: ”Den svenska utbildningen ska utvecklas på jämlik grund”

     – När man utvecklar lärmiljöer så borde allt som utvecklas på finska också finnas på svenska. Vi behöver resurser för att se till att den svenskspråkiga utbildningen och dess lärmiljöer utvecklas på jämlik grund, säger Oker-Blom.

    Det Nationella centret för utbildningsutvärdering (Karvi) gjorde nyligen en utvärdering av undervisningen i finska i de finlandssvenska skolorna. Det utgör ett bra exempel på den finlandssvenska skolans särdrag och där det skulle behövas extra insatser,

    – Det finns mycket vi borde göra för att stöda lärarna i finska. De behöver nya typer av verktyg, fortbildning, och material för att kunna bemöta mofi-eleverna som kommer från tvåspråkiga hem och de elever som kommer från svenska hem och inte kan finska. UBS har i samarbete med Åbo akademi startat ett projekt för att utveckla och stödja finskundervisningen.

     

    En längre intervju med Gun Oker-Blom kan du läsa i tidningen Läraren nr 9 /2019.

     

  • Winellska skolan bjöd serbiska elever på karneval och Lucia

    Winellska skolan bjöd serbiska elever på karneval och Lucia

    Låter det snårigt? Vi backar bandet en aning. Winellska skolan i Kyrkslätt är med i EU:s kulturutbytesprojekt. Uppdraget är att föra ett finlandssvenskt kulturarv vidare till ett annat EU-land. Elevernas val föll på Stafettkarnevalen.

    – Det skall vara sådan kultur som eleverna upplever som sin egen. Det var hälsosamt för dem att fundera på vad som är finlandssvensk kultur, säger Ingelisa Wikholm, till vardags lärare i finska vid Winellska skolan.

    Eleverna sammanställde några videoklipp kring karnevalen och i början av april reste Ingelisa Wikholm och gymnastiklärare Tomas Ekman till Ilja Garasanin skolan i Grocka, Belgrad i Serbien tillsammans med sju elever från årskurs åtta.

    Där väntade en överraskning. Den serbiska skolan hade med hull och hår tagit till sig karnevaltraditionen och arrangerade en karneval i minitappning Winellska skolan till ära.

    – Det var grässtafetten de hade sett på videoklippen och det var den de simulerade. Det var en fantastisk stämning och vi blev så överväldigande att vi alla grät, säger Wikholm.

     

    Slava i finlandssvensk tappning

    Och vad har detta med Lucia att göra? För tillfället är den serbiska skolan på svarsbesök i Kyrkslätt. Nu är det Winellska skolans elevers tur att ta till sig en serbisk tradition och presentera den i finlandssvensk tappning. I Serbien firar man Slava, dvs man hedrar sina familjehelgon. Vilka helgon firar vi i Svenskfinland? Inte speciellt många. Men vid Winellska skolan drog man sig till minnes att luciafirandet har sitt ursprung i skyddshelgonet Lucia. Därav Lucia på Wohls gård i Kyrkslätt en vacker majkväll.

    – Nu skall vi visa hur vi tolkar deras Slava. Vilka tankar det väcker? Vad är gemensamt? Vi har inte helgonbilder, men vi har Lucia. Och det är dessutom en finlandssvensk tradition.

    Fyra finska skolor, varav en finlandssvensk, fyra från Serbien och fyra från Spanien medverkar i EU-projektet. Tanken är att man skall få ta del av något från ett annat lands kultur.

    – Man skall lära sig att se likheter och skillnader. Våra elever tänker kanske inte ens på att det här är något som är specifikt för dem. Man ser värdet i sin egen kultur då man ser hur nyfikna de är på oss.

    Vid sidan av Lucia är en av resans höjdpunkt för de serbiska eleverna att få följa med till Stafettkarnevalen i Alberga. Konceptet har man dock redan köpt

    – De kommer att utveckla det och ordna en egen Stafettkarneval, säger Ingelisa Wikholm.

     

  • Brist på läromedel och rektorernas arbetsbörda ventilerades på OAJ:s fullmäktige

    Brist på läromedel och rektorernas arbetsbörda ventilerades på OAJ:s fullmäktige

     – Barn och ungdomar skall oavsett modersmål få starta från samma linje. Abiturienter skall oberoende av modersmål ha lika goda möjligheter att förbereda sig inför studentskrivningarna. Om bara den ena språkgruppen har tillgång till de senaste läromedlen är skolan inte jämlik. Det här sker i ett land som slår sig för bröstet och får internationell uppmärksamhet på grund av sitt utbildningssystem, sade Felixson.

    För att råda bot på problematiken finns ett statsstöd för produktion av läromedel med liten spridning på svenska. Men summan på 80.000 euro som är öronmärkt för ändamålet räcker inte långt.

    – Så vem rycker utför att åtgärda ett problem som digitaliseringen något oväntat tycks ha gjort än ännu värre, frågade Felixson. Svaret på frågan kan i slutändan bara vara politikerna som har makt över statsbudgeten.

     

    Rektorernas arbetsbörda

    Annika Norrgård lyfte i debatten fram rektorernas arbetsbörda. Den mängd arbetsuppgifter som lastats på rektorerna har resulterat i att allt mindre tid kan ägnas åt det pedagogiska ledarskapet. Norrgård poängterade att i små skolor är nedsättningen av undervisningsskyldigheten liten och stödtjänster i form av exempelvis skolsekreterare ofta obetydlig.

    – Rektorerna måste ges en möjlighet att leda världens bästa skola. Biträdande rektorer är en möjlig modell, sade Annika Norrgård, och önskade att OAJ framöver jobbar för att möjliggöra ett delat ledarskap i skolan.

     

    Ersättning för temahelheter på samma grund

    Sebastian Lindqvist ville för sin del i ett klämförslag att OAJ i de kommande förhandlingarna korrigerar den orättvisa ersättningen när det gäller ämnesöverskridande temahelheter.

    – Arbetets bör ersättas på lika grunder oberoende av undervisningsskyldighet, sade Lindqvist.

    OAJ:s fullmäktige omfattade inte klämmen.

     

    Läs också:

    Örn fick vittringen på löneförhöjning

    OAJ höjer anslagen för utvecklingssamarbete

     

     

  • Kommentar: Dags att infria utbildningslöftena

    ”Mitt utbildningslöfte är en socialdemokratiskt ledd regering som investerar i utbildning och forskning. Finland har inte råd att låta bli att låta bli att stärka jämlikheten i utbildningen och höja utbildningsnivån.”

    Det utbildningslöftet gav SDP:s ordförande Antti Rinne till tidningen Läraren inför riksdagsvalet. Nu står en socialdemokratiskt ledd regering inför dörren. SDP, Centern, De Gröna, Vänsterförbundet och SFP skall försöka enas kring ett regeringsprogram och bilda en regering.

    Sett ur ett utbildningsperspektiv är utgångsläget hoppingivande. Om man tittar på de program som partierna gick till val med är SDP och De Gröna kanske de mest utbildningsvänliga partierna. De Gröna har bland annat lovat satsa 170 miljoner på grundskolan. Totalt går vallöftet till utbildningen loss på 1110 miljoner. ”Jag lovar göra mitt allt för att pengar satsas på utbildning inom alla stadier”, lovade Pekka Haavisto inför valet.

    Li Anderssons utbildningslöfte var att Vänsterförbundet inte kommer fortsätta på nedskärningslinjen. På presskonferensen där det klarnade vilka partier som går in i regeringsförhandlingarna sade hon att i den här sammansättningen kan VF bäst driva de frågor som är viktiga för dem. Där nämnde Andersson vid sidan av en ambitiös klimatpolitik också utbildningssatsningar.

    SFP:s Anna-Maja Henriksson lovade inför valet medvetna och långsiktiga satsningar på skola och utbildning. ”Vi vet att vi behöver satsa på skola och utbildning. Här tror jag att vi hittar varandra.” Det sade Henriksson efter att det klarnat att SFP medverkar i regeringsförhandlingarna. De svårlösta knutarna i förhandlingarna finns säkerligen på annat håll.

    Centern har under sina fyra år vid makten inte gjort sig känt för satsningar på utbildningen. Tvärtom har Sipiläs regering fått utstå mycket kritik på grund av de senaste årens nedskärningar. Samtidigt saknar Centern i denna regeringskonstellation sin vapenbroder Samlingspartiet. Också om samtliga nämnda partier har suttit med i regeringar som har gjort stora nedskärningar inom utbildningen, är Samlingspartiet det enda partiet som medverkat i de två senaste regeringarna. Partiet har alltså varit med om att göra nedskärningar i miljardklassen.

    Nu är tiden inne för partiledarna att infria sina utbildningslöften.

     

    Läs också: Partiledarnas utbildningslöfte

  • Politikerna måste nu gå från ord till handling

     – Snart får vi se om politikernas valtal leder till konkreta åtgärder. Några strömiljoner räcker inte. Det behövs hundratals miljoner för att få en ändring till stånd. Politikerna måste nu gå från ord till handling, sade Luukkainen.

    Det är nu klart vilka partier som går in i de egentliga regeringsförhandlingarna. Flera av de partierna som medverkar har i valkampanjen signalerat att man vill se en satsning på utbildningen.

    – Vi vet att vi behöver satsa på skola och utbildning. Här tror jag att vi hittar varandra, sade Anna-Maja Henriksson efter att det klarnat att SFP medverkar i regeringsförhandlingarna.