Category: Nyheter

Rektor Inger Damlin var röstmagnet i FSL:s valkrets i OAJ:s fullmäktigeval. Hon fick 466 röster.

Damlin skuggas av rektorskollegan Martin Ahlskog, som inkasserade 460 röster.

Duon torde ligga synnerligen väl till, när OAJ publicerar en topplista över röstmagneter i valet.

Invalda blev också klassläraren Annika Norrgård (335 röster), biträdande rektorn Joakim Häggström (278), lektor Sebastian Lindqvist (186), klassläraren Linda Felixson (182) och klassläraren Petra Örn (87).

I FSL:s valkrets fanns tre valförbund. Damlin och Felixson bildade Valförbundet för lärare i Österbotten. Norrgård och Örn utgjorde Valförbundet för FSL-lärarföreningar i Åboland, medan Lindqvist och Alexander Smeds bildade Valförbundet för östnyländskt samarbete.

I OAJ-valet följs d’Hondts metod med så kallade jämförelsetal. Jämförelsetalen för valförbunden jämte personkandidaterna anger rangordningen. Mandaten fördelas i enlighet med jämförelsetalen.

Suppleanter i OAJ-fullmäktige blir specialyrkesläraren Kimmo Mattsson (190 röster), klassläraren Ulf-Johan Sunabacka (133) och lektor Alexander Smeds (69).

Damlin, Ahlskog, Häggström, Lindqvist är rutinerade FSL-ledamöter i OAJ-fullmäktige, medan Norrgård, Felixson och Örn är nya i sammanhanget.

Hela 83 av sammanlagt 150 ledamöter är nya, omtalar OAJ.

Valdeltagandet i FSL:s valkrets uppgår till 56,3 procent, vilket är ett synnerligen gott resultat då man jämför med övriga valkretsar.

En detaljerad presentation av samtliga invalda finns på OAJ:s hemsida.

Resultaten från valet av OAJ-fullmäktige offentliggörs idag. Resultaten från de olika rösträkningsställena runt om i landet har sammanställts och idag omtalas vilka 150 OAJ-medlemmar som får plats i fullmäktige, som är det högsta beslutande organet i lärarfacket OAJ.

– Han säger att KT:s mål är att anställningsvillkoren, socialförsäkringsavgifterna och pensionsavgifterna inom den offentliga sektorn måste vara konkurrenskraftiga i förhållande till den privata sektorn.

Vi måste klara oss i denna konkurrens, säger Jalonen.

Han räknar med att följande avtalsrörelse, som är i gång efter knappt två år, blir synnerligen utmanande. Då kan förhandlingarna gälla över 200 000 anställda som går från kommunsektorn till landskapen.

– Arbetsgivarbyten är förknippade med stora risker med tanke på arbetsfreden och kostnaderna, säger Jalonen.

Han är tjänsteman och tar självfallet inte ställning till den s.k. sotereformens vara eller inte vara, men påminner om att verkställandet av reformen är i en nyckelposition.

– Personal- och arbetsmarknadsfrågorna har inte belysts tillräckligt hittills, säger Jalonen.

I ett par motioner yrkas på åtgärder i syfte att korrigera upplevda löneorättvisor. I andra motioner tas fasta på förbundets inre arbete.

Sålunda krävs bl.a. att förbundsstyrelsen bör informera mera.

”Föreningarna känner inte till vilka frågor, som behandlas av styrelsen, och inte heller vilka beslut som tas” sägs i en motion som har undertecknats av Henry Gustafsson m.fl. ordförande för lokala lärarföreningar.

Henry Gustafsson står även som undertecknare för en motion, som yrkar på ”morotspengar” till de lokala lärarföreningarna. Ärendet har diskuterats på Raseborgs lf:s vårmöte.

”Med morotspengar som är reserverade för friare jippon, som inte är enbart fackliga, kan lokalföreningens styrelse få en nytändning och föreningen en liten guldkant på tillvaron”, anges i motionen.

Korsholms svenska lf är delvis ute i samma ärende. I en motion hänvisas till att styrelsen beviljar bidrag, utöver medlemsåterbäringen till de lokala lärarföreningarna.

Men kriterierna är oklara, anför Korsholms svenska lf. Föreningen har också noterat en viss orättvisa och ojämlikhet i sammanhanget.

Skolledarna på språköarna har en stor arbetsbörda. FSL borde arbeta för en nedsättning av undervisningsskyldigheten med minst fem veckotimmar för skolledarna i de svenska skolorna på de små språköarna, krävs i en motion som har undertecknats av Karin Ihalainen, skolledare i Lahtis, jämte tre andra företrädare för språköarna.

Introduktionen av trestegsstödet har lett till en hel del merarbete för lärarna. Jämlikheten i utbildningen är hotad, anger de österbottniska lärarföreningarna i en motion.

I motionen yrkas på att FSL ska ta ytterligare krafttag och få till stånd tydliga förbättringar och förändringar gällande arbetssituationen. Undervisningssektorns avtal bör uppdateras till denna del.

På nationell nivå borde förbundet verka för ändringar i lagstiftningen.

Motionerna presenteras mera utförligt i Läraren nr 7/18, som utkommer den 12 april.

Syftet med statsunderstödet som verkställer regeringens spetsprojekt Förbättrande av tillgången till konst och kultur är att öka möjligheterna för elever i årskurs 1-10 samt barn i dagisåldern att utöva konst och kultur på hobbytimmar.

Hobbytimmarna ska ordnas inom de konst- och kulturområden som eleverna har det största intresset för.  Elevernas intressen har klarlagts skolspecifikt genom den riksomfattande Elevenkäten. De som ansöker kan också använda andra metoder för hörande.

Under den förra ansökningsrundan har det enligt elevernas önskningar ordnats timmar i bl.a. parkour, street och showdance, fotografering, video- och animationskonst, bildkonst och konsthantverk.

Understöd kan sökas av kommuner, barnkulturcentra, anordnare av grundläggande konstundervisning, konstinstitutioner, museer, riksomfattande organisationer inom området eller någon annan konst- och kulturaktör som har erfarenhet av att arbeta med barn. Målet är att understöda en hobby som sträcker sig över åtminstone ett läsår för 50 000 barn och unga.

Den hotande storkonflikten i Danmark har skjutits fram två veckor. Forligsmand Mette Christensen, som i stora drag motsvarar den finländska riksförlikningsmannen, har inom ramen för sina befogenheter beslutat skjuta fram den hotande strejken och lockouten.

Arbetstagarnas strejker kan tidigast inledas den 22 april och lockouten tidigast den 28 april.

Avtalsförhandlingarna berör ca 700 000 kommunalt, regionalt och statligt anställda.

Förhandlingarna mellan parterna fortsätter under ledning av statliga organet Forligsinstitutionen, som medlar i konflikten.

Röstningen är avslutad i lärarfacket OAJ:s fullmäktigeval. Rösträkning är på gång runt om i Finland. Resultaten torde offentliggöras den 5 april.

Resultaten publiceras på FSL:s hemsida när de står klara och i Läraren nr 7/18, som utkommer den 12 april.

Sammanlagt utses 150 fullmäktigeledamöter. FSL förfogar över sju platser i fullmäktige.

Fullmäktige utövar den högsta beslutsmakten i OAJ. Nya fullmäktige sammanträder för första gången den 16-18 maj. Då väljs bl.a. ordförande och styrelse för OAJ. Sittande ordföranden Olli Luukkainen har meddelat att han ställer sig till förfogande för ordförandeposten för mandatperioden 2018-2022.

Fullmäktige torde också dryfta det aviserade och begränsade försöket med årsarbetstid, som är tänkt att komma i gång i några skolor redan i höst. I sociala medier pågår en livfull diskussion om försöksmodellens för- och nackdelar.

Yrkesinstituten Axxell, Prakticum, Inveon och Optima har tillsammans med Yrkesakademin i Österbotten och Folkhälsans Utbildning skickat en klagan till JO och kräver att all information som gäller reformen från första början ska finnas tillgänglig på både svenska och finska, omtalar Vasabladet den 27 mars.

Enligt klagan, som undertecknats av skolornas rektorer, har myndigheterna varit väldigt långsamma med att ge ut information på svenska, vilket försvårar utbildarnas förberedelser inför reformen.

– Den svenska översättningen har kommit alltför sent eller uteblivit. Till exempel erhöll vi den svenska versionen av ansökan om anordnartillstånd två timmar innan ansökan skulle inlämnas. Nya examensgrunder skall tas i bruk den 1 augusti 2018 och ännu har inte svenskspråkiga versioner av dessa kommit, skriver rektorerna i sin klagan.

Yrkesutbildningens reform innebär bland annat att yrkesinstitutens examensgrunder genomgår förändringar under åren 2018-2019.

JO övervakar att myndigheter och tjänstemän följer lagen och fullgör sina skyldigheter. Även andra som sköter offentliga uppdrag står under JO:s tillsyn.

JO övervakar särskilt att god förvaltning iakttas och att de grundläggande och de mänskliga rättigheterna respekteras.

Speciellt stort är intresset att utveckla småbarnspedagogiken. OAJ:s resonemang om att förskole- och nybörjarundervisningen görs mera flexibel, så att barnens individuella behov beaktas mera, får omfattas av nära nog alla partier.

Tanken om en obligatoriskt och avgiftsfri förskoleundervisning, som inleds redan när barnet är fem år, stöds helhjärtat av De Gröna och Vänsterförbundet, medan Samlingspartiet av samma åsikt till stora delar.

OAJ kan gärna tänka sig att läroplikten i framtiden kunde omfatta andra stadiets utbildning, så att läroplikten skulle vara i kraft tills individen fyller 19 år.

Socialdemokraterna, Vänsterförbundet och De Gröna understöder tanken, medan Samlingspartiet, Sannfinnländarna och Kristdemokraterna är av annan åsikt.

Mera on enkäten på oaj.fi

Också Journalistförbundet har engagerat sig i konflikten. På journalisthåll anser man att det är fel att förbundets kommunikationsstrategi blir överordnad det redaktionella program som styr Lärarförbundets tidningar. Därmed vill förbundet styra tidningarnas innehåll.

I strategin anges bl.a. också att all kommunikation ska ha som främsta mål att bidra till rekrytering av nya, och stärkt relation med befintliga, medlemmar.

Många lärare arbetar med källkritik för att lära sina elever att skilja mellan fri journalistik och till exempel kommunikation. Ser du någon risk att förbundet nu bidrar till att det blir svårare att hålla isär de begreppen?

– Så får det absolut inte bli. Det är tydligt i vårt redaktionella program och det är chefernas ansvar att se till att så inte sker. Det finns inget sådant syfte, försäkrar Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbund till Lärarnas tidning.