Category: Nyheter

Lärarnas arbetstider fastställs sedan år 2013 i lagstiftningen, vilket inte tillfredsställer lärarna. Därför var ett avtal om arbetstiderna på agendan i avtalsrörelsen.

Det blev inget avtal, men nog en överenskommelse om att tillsätta en kommission som fram till år 2021 uppgör ett förslag till arbetstidsavtal för lärarna. Det handlar om en bindande överenskommelse som också kommunala arbetsgivarna har godtagit.

Förslår detta? Uppgörelsen har underställts en medlemsomröstning. Som bäst pågår i berörda lärarförbund en medlemsomröstning om uppgörelsen.

Diskussionerna går heta och medlemmarna är på hugget. Omröstningen inleddes den 25 maj och ett dygn senare hade över en fjärdedel av lärarna (28,1 procent) utnyttjat sin rösträtt.

Omröstningen avslutas den 3 juni.

Om svaret blir ja så godkänns uppgörelsen. Om svaret blir nej, så står lärarna inför en arbetskonflikt.

Syftet med lagen är att stärka småbarnspedagogikens kvalitet genom att höja personalens utbildningsnivå och genom att precisera uppgifterna och yrkesbeteckningarna.

– Lagförslaget får en bred uppbackning av medborgarna. Enkäten visar att en klar majoritet av finländarna omfattar betydelsen av en kvalitativ småbarnspedagogik och kunniga lärare. Det är uppenbart att småbarnspedagogikens kvalitet förbättras när personalens utbildningsnivå höjs, säger OAJ:s utbildningsdirektör Heljä Misukka.

Misukka anser att lagförslaget är positivt, inte enbart med tanke på att utbildningsnivån höjs, utan också för att yrkesbeteckningarna och uppgifterna förtydligas. I framtiden kommer ett multidisciplinärt team av lärare inom småbarnspedagogiken, socionomer inom småbarnspedagogiken samt barnskötare att arbeta i daghemmen.

Undersökningen visar att man i Finland inte ser daghemmet som en ”förvaringsplats” för barnen. Nio av tio vill ha en planenlig och målinriktad småbarnspedagogik.

Till slut valde endast fem kommuner att anmäla sitt deltagande: Nyslott, Jämsä, Pieksämäki, Rovaniemi och Ylöjärvi. En och en hoppade emellertid kommunerna av och nu är intresset noll.

Språkförsöket kom till efter att medborgarinitiativet om att slopa skolsvenskan föll i riksdagen i mars 2015. Riksdagen godkände ändå en kläm om att inleda ett försök, där eleverna i årskurs sex fick byta ut svenskan mot ett annat språk.

Efter att Sannfinländarna splittrades i fjol somras minskade partiets intresse för försöket märkbart. Att avskaffa skolsvenskan har dock varit en hjärtesak för före detta sannfinländaren och Europa-, kultur- och idrottsministern Sampo Terho (Blå).

Såväl FSL som OAJ har motsatt sig försöket. Som motiv för försöket har nämnts att slopandet av det andra inhemska språkets ställning som obligatoriskt läroämne gör språkurvalet mera mångsidigt.

–                           Det stämmer inte, säger OAJ och hänvisar till att slopandet av svenska som obligatoriskt prov i studentexamen tvärtom ledde till att språkstudierna minskade överlag.

Det handlar ju faktiskt inte om elevernas fria val, påminner OAJ, som värnar om tvåspråkigheten.

– Det är med tanke på likvärdigheten oroande ifall föräldrarna till elever i grundskolans lägre klasser gör val som påverkar barnens framtida studie- och karriärmöjligheter, anser OAJ.

Också undervisningminister Sanni Grahn-Laasonen (saml) har visat föga intresse för försöket.

Åbo Akademi ordnar doktorspromotion fredagen den 25 maj 2018. Sammanlagt promoveras fyra jubeldoktorer, 13 hedersdoktorer och 91 personer som doktorerat vid Åbo Akademi.

Universitetet kan hedra en person med ett hedersdoktorat, antingen p.g.a. personens gedigna vetenskapliga meriter eller som erkänsla för betydande insatser i samhället.

Författaren Jonas Gardell från Stockholm är kanske den mest illustre hedersdoktorn. Bland hedersdoktorerna finns också undervisningsrådet Armi Mikkola vid undervisnings- och kulturministeriet. Mikkola kan gott tituleras den finländska lärarutbildningens grand old lady.

Fackavdelningen och OAJ medgav att de stod bakom opinionsyttringen, men tillstod inte brott mot arbetsfreden. Lärarna angav att det var motiverat att skrida till åtgärder med anledning av arbetsgivarens agerande.

Lärarna anser att Hyrias åtgärder har lett till att studerandena får mindre lärarledd undervisning och handledning. Detta leder i sin tur till en allmän sänkning av utbildningens nivå.

Hyria vill byta ut lärarna mot billigare handledare, även om det inte har påvisats att behovet av undervisning verkligen minskar

Grundskolan Tarvaalan koulu i Saarijärvi har utsetts till årets skola. Det är lärarfacket OAJ, som står bakom utmärkelsen som utdelas årligen.

Denna gång tillföll utmärkelsen en förhållandevis liten skola med fyra lärare och 62 elever. Tyngdpunkter i skolans arbete är samarbete mellan skolan och hemmen, delaktighet, företagsamhet, kultur och motion.

OAJ uppger att i skolan sporras eleverna till ihärdigt arbete. Eleverna uppmuntras att påverka trivseln i gemenskapen bl.a. genom det aktiva elevrådet.

I skolan ordnas den 24 maj en tillställning, där utmärkelsen delas ut under högtidliga former.

Finland har deltagit sedan toppmötena etablerades för åtta år sedan. Tidigare i år ordnades ISTP i Lissabon.

En bärande idé i sammanhanget är att de nationella ministrarna och fackorganisationernas ledare ges en möjlighet att träffas. I vårt land är detta vardagsmat, men i många andra länder finns inte motsvarande kontaktytor.

En stor hedersbetygelse för Finland. Vårt rykte som föregångare inom utbildningen är grundmurat och speciellt välkända är de finländska lärarna, vår lärarutbildning och yrkets status, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (saml).

Också OAJ-ordföranden Olli Luukkainen är nöjd.

Den finländska utbildningens kvalitet uppskattas internationellt, säger Luukkainen.

Kurt Eriksson är tidigare chefsjurist vid Medlingsinstitutet och ledamot i Arbetsdomstolen. Aida Hadzialic är konsult och före detta gymnasie- och kunskapslyftsminister samt tidigare kommunalråd i Halmstad.

Parterna meddelade den 14 maj att man avsåg att fortsätta förhandlingarna med hjälp av medlare. Det nuvarande avtalet, som löpte ut den 31 mars 2018 och förlängdes i början av april, gäller tillsvidare även under medlingen. Avtalet omfattar omkring 200 000 lärare, skolledare och studie- och yrkesvägledare.

– Det skulle bättre förbereda en för akademiska studier än vad studentexamen för tillfället gör, säger studentföreningens ordförande Pontus Westmalm i ett pressmeddelande.

Undervisnings- och kulturministeriet har som mål att minst femtio procent av de studerande i framtiden ska antas till universiteten enbart baserat på studentexamensbetyget. Många högskolor och utbildningslinjer har redan fattat beslut att införa systemet hösten 2019.

ÅSS tycker att det är problematiskt eftersom studentexamensbetyget får en alltför stor betydelse i antagningsprocessen. De nuvarande inträdesproven till högskolorna har garanterat gymnasie- och yrkesskolstuderande jämlika möjligheter till fortsatta studier.

Försöket innebär att lärarnas arbetstider och avlöning definieras på nytt sätt. Försöket kommer i gång i höst och omfattar tre år, dock så att avtalet kan sägas upp under denna period.

I försöket frångås systemet med undervisningsskyldighet på veckonivå. I stället definieras arbetstiden på årsnivå. Avsikten är att inhämta erfarenheter om vad lärarnas jobb egentligen består av och hur mycket tid som går till uppgifter av olika slag.

Inledandet av försök förutsätter att majoriteten av lärarna i berörda skolor har sagt ja till försöket.

I början av året nåddes ett avtal mellan Kommunarbetsgivarna KT och lärarfacket OAJ rörande ett försök med årsarbetstid i grundskolan. Detta avtal ligger som grund för de lokala förhandlingarna.

Årsarbetstidsförsöket dryftades livfullt vid OAJ-fullmäktiges sammanträde i Helsingfors i mitten av maj. De ställvis kritiska diskussionerna refereras i Läraren nr 10/18, som utkommer den 31 maj.