Category: Nyheter

Lärarfacket OAJ välkomnar en övergång till årsarbetstid. Inom yrkesutbildningen välsignades i samband med avtalsrundan i våras en reform, som OAJ-ordföranden Olli Luukkainen ser som historisk.
Lärarnas arbetstider och därmed också löner togs till diskussion, då OAJ ordnade sin traditionella presskonferens inför läsårsstarten den 2 augusti.
Luukkainen uttalade att han ställer sig positiv till en årsarbetstid, som inte endast tar fasta på lektioner och undervisning. Många arbetsuppgifter har tillkommit under årens lopp, men dessa avspeglas inte i arbetstiden och därmed också lönen.
– De övriga arbetsuppgifterna har dessutom ökat, konstaterade Luukkainen.
Det är alltså dags för en ny syn på lärarnas arbetstider. Luukkainen lyfte särskilt fram den reform, som genomdrevs i våras och som innebär att största delen av lärarna i yrkesläroanstalterna i höst övergår till system som bygger på en beräknad årsarbetstid. Detta gäller lärare, som jobbar i läroanstalter som drivs av kommuner eller samkommuner.
Också inom grundskolan och gymnasiet rör det på sig. I höst inleds ett treårigt försök med årsarbetstid i sex kommunala grundskolor i Helsingfors, Lahtis och Vanda.
– I höst förhandlar vi med Kommunarbetsgivarna KT om försök med årsarbetstid också gällande gymnasielärare, sade Olli Luukkainen.

De mer exakta och nationellt bindande kriterierna för slutbedömningen faststä’lls före våren 2020, då slutbedömningen för första gången görs enligt de nya läroplanerna för den grundläggande utbildningen. Samtidigt tar man ställning till huruvida mer exakta bedömningskriterier borde utarbetas också för årskurs två och sex.

I de nuvarande läroplansgrunderna har man fastställt vad eleven ska kunna för att i avgångsbetyget uppnå vitsordet 8. De kompetenser som ger ett högre eller ett lägre vitsord beskrivs också.

Som en del av uppföljningen av förnyelsen av läroplanerna har Utbildningsstyrelsen konstaterat att det finns så stora skillnader i olika kommuners och skolors bedömningspraxis och -principer, att det behövs mer exakta riktlinjer för slutbedömningen. Flera studier visar också att elevernas slutvitsord och inlärningsresultat kan variera, i vissa fall avsevärt. Lärarna har också tydligt framfört att kriterier behövs för vitsordet 5.

Utbildningsstyrelsen börjar utarbeta preciseringar för bedömningen omedelbart.

I framställandet av kriterierna samarbetar Utbildningsstyrelsen också med sakkunniga vid Nationella centret för utbildningsutvärdering och med forskare vid universiteten.

Utbildningsstyrelsens nya handbok ”Handbok för att förebygga och ingripa i sexuella trakasserier i skolor och läroanstalter” beskriver vad som avses med sexuella trakasserier och i vilken utsträckning de förekommer. Handboken, som ges ut på svenska och finska, tar upp vad lagstiftningen, läroplanerna, undervisningen och studerandevården erbjuder för att förebygga och ingripa i sexuella trakasserier. Den innehåller anvisningar för utbildningsanordnare, rektorer, lärare, personalen inom studerandevården, övriga anställda vid läroanstalter, studerande och vårdnadshavare och behandlar relationer mellan studerande och mellan studerande och anställda vid läroanstalten.

Den tar inte upp eventuella trakasserier mellan vuxna inom läroanstalten.

Handboken är i första hand avsedd som stöd för skolor inom den grundläggande utbildningen och läroanstalter på andra stadiet, men den kan också tillämpas bredare, med beaktande av barnens och de ungas ålder och behovet av handledning.

Handboken finns kostnadsfritt som pdf här.

– Ledarskapet har en avgörande roll i reformer. Skolledarna behöver för tillfället särskilt mycket tid för det pedagogiska ledarskapet och förnyandet av innehållet i utbildningen, säger Antti Ikonen, ordförande för Finlands rektorer SURE-FIRE.

Han pekar på att den allmänbildande utbildningen är i inne i ett brytningsskede. Reformer följer på varandra och samhällets förväntningar är uppskruvade.
Rektorerna har hamnat i kläm. SURE-FIRE:s färska rektorsbarometer omtalar att rektorerna belastas av en massa olika uppgifter av administrativ karaktär, som ingen annan har ett intresse av att ta på sig.

– Skolledarna bör alltid ges tillräckligt med tid för det pedagogiska ledarskapet och ledningsansvaret för välmåendet och säkerheten i skolorna, säger Ikonen.
Han pekar på att ett gott ledarskap återspeglas i personalens välmående, vilket i sin tur påverkar elevernas och studerandenas välfärd och trivsel.
– Resultaten blir goda om denna kedja av välmående är i skick, säger Ikonen.

I år delas priset ut till tre studenter som utexamineras läsåret 2017−2018. Pristagarna får ett pris om 1 000 euro var och ett diplom.

Studentpriset i modersmålet tilldelas Klara Nybäck, Topeliusgymnasiet i Nykarleby, medan priset i historia går till Erik Holmberg, Gymnasiet Grankulla samskola.

Studentpriset i samhällslära tillfaller Elias Ketonen, Katedralskolan i Åbo.

Referensgruppen ska bland annat vara ett forum för informationsutbyte mellan aktörer som jobbar med lättläst och stöda LL-Center i arbetet med lättläst på svenska i Finland. Gruppen kommer att samarbeta med nationella delegationen för lättläst.

Lättläst riktar sig till grupper som av olika orsaker har svårt att läsa eller förstå standardspråk, till exempel personer med funktionsnedsättning eller läs- och skrivsvårigheter eller ett annat modersmål. Man räknar med att en halv miljon människor i Finland är betjänta av information och litteratur skriven på lättläst svenska eller finska.

Antalet som slutför den grundläggande utbildningen varierar med några procent från år till år främst på grund av årskullarnas storlek.

Antalet ungdomar som avlägger påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen, dvs. tionde klass har sjunkit drastiskt: i vår har uppskattningsvis 700 elever slutfört tionde klassen, medan antalet för fem år sedan var drygt 1 800 elever.

En tydlig orsak till minskningen är att det finns fler alternativ än tidigare för fortsatta studier för dem som avlägger den grundläggande utbildningen. Till dessa hör bland annat utbildning som handleder för yrkesutbildning eller förbereder för gymnasieutbildning.

År 2018 avlägger uppskattningsvis 55 000 studerande en yrkesinriktad grundexamen. Antalet studerande som avlägger yrkes- eller specialyrkesexamina är cirka 21 200. De som avlägger specialyrkesexamina har blivit fler. Bland dem som slutför den grundläggande utbildningen är gymnasiestudier fortfarande ett populärare alternativ än yrkesinriktade studier.

Det nya läsåret 2018–2019 inleds inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen vanligtvis under vecka 32. Uppskattningsvis 60 700 elever börjar i årskurs 1 i höst, vilket är något färre än i fjol

Man föreslår ett anslag på 10 miljoner euro till högskolorna för examensinriktad fortbildning inom IKT-området och andra områden där det rådet brist på arbetskraft.

Inom yrkesutbildningen föreslås 16 miljoner euro för ett pilotprojekt där man utvecklar en modell för skräddarsydda utbildningar för personer som byter bransch. De skräddarsydda utbildningarna riktas också till personer med svaga grundfärdigheter.

Regeringen kör igång ett program för vuxnas digitala färdigheter. Målet är att förbättra de digitala färdigheterna och stärka svaga grundfärdigheter. För att förebygga ojämlikhet och för att stärka medborgarnas grundfärdigheter utökar man utbildning med låg tröskel för personer i alla åldrar som har svaga grundfärdigheter och bristfälliga kunskaper i t.ex. multilitteracitet eller digitala färdigheter. 7 miljoner euro reserveras för programmet.

Det utökade utbudet verkställs genom läroanstalter inom det fria bildningsarbetet och i samarbete med andra utbildningsanordnare, medborgarorganisationer och andra aktörer inom tredje sektorn.

För att bättre kunna integrera invandrare i det finländska samhället satsar regeringen 2 miljoner euro på läs- och skrivfärdigheter samt på flexibel språkundervisning på deltid i finska eller svenska i det fria bildningsarbetets läroanstalter.

Man skapar nya modeller för att sänka kostnaderna för läromaterial på andra stadiet. För ändamålet reserveras ett anslag på 2 miljoner euro. Understödet som är avsett för utbildningsanordnare riktas till att sänka studiekostnaderna. Målet är särskilt att skapa modeller för återanvändning och effektiv användning av läromaterial och -utrustning. Understödet kan också gå till att stöda utvecklandet av öppna digitala lösningar.

Laila Andersson inleder sitt arbete inom Prakticum 1.11.2018 som vice vd och övergår från och med 1.2.2019 till vd/rektor, då nuvarande vd/rektor Harriet Ahlnäs går i pension.

Tidigare meddelades att Andersson också sökt jobbet som bildningsdirektör i Raseborg. Stadsstyrelsen hann i måndags förorda för fullmäktige att Andersson väljs, men Andersson har meddelat att hon satsar på Prakticum.

”Genom att skjuta fram läsårsavslutningen med två veckor infaller elevernas sommarlov under den varmare delen av sommaren. Detta skulle ha en gynnsam inverkan på elevernas och deras vårdnadshavares möjligheter att återhämta sig. Behovet av att åka till sol och värme på sydligare breddgrader under läsårets arbetsdagar skulle också minska, vilket direkt skulle minska elevernas frånvaro och de således skulle vara mera frekvent på plats och ta del av den högkvalitativa undervisning som vi har i våra skolor” anges som ett centralt motiv.

Vidare hänvisades till att en ändring leder till att sommarlovet i Finland i högre grad att sammanfaller med sommarlovet i de övriga nordiska länderna och det övriga Europa. I dessa områden avslutas skolåret i regel efter första eller andra veckan i juni.