Category: Nyheter

  • Nej till åttamorgnar

    SLL vill bl.a. minska stoffet i gymnasiekurserna. En annan viktig faktor är möjligheterna till tillräcklig vila. Majoriteten av studerandena vill att skolans arbete inleds tidigast kl. 9.
    Alvar Euro säger sig inse att tidpunkten för inledandet och avslutandet av skoldagen är en komplicerad helhet, som bl.a. påverkas av schemaläggningen och skoltransporterna.
    – Det bör under alla omständigheter finnas en beredskap att granska tidtabellerna och lyssna till studerandena, säger Euro.

  • Betalda studier eller 18 000 assistenter?

    Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) lanserar ett förslag som går ut på att man ska kunna studera till lärare och samtidigt jobba deltid i skolan, men få full lön, omtalar skolvarlden.se.
    Enligt Fridolin är tanken med förslaget att huvudmannen för skolan sluter ett avtal med den som vill bli lärare. Denne får sedan varva studier med arbete, jobba halvtid och plugga halvtid, för att få lärarbehörighet. Staten finansierar en del av vikariekostnaden, då den blivande läraren bedriver studier.
    Tidigare utbildningsministern och ordföranden för Liberalerna Jan Björklund föreslår ett annat arrangemang.
    Liberalerna vill satsa 3,1 miljarder kronor om året på att anställa 18 000 assistenter som ska avlasta lärarna i grund- och gymnasieskolan.
    Syftet med satsningen är att låta lärare fokusera på kärnuppdraget att planera, utföra och efterarbeta undervisning. Det ska också bidra till att öka yrkets attraktivitet på arbetsmarknaden.

  • Inga utsvävningar nästa år

    Ett anslag på tio miljoner euro anvisas för att främja jämlikheten i småbarnspedagogiken och ökat deltagande i arbetet. Målet med understödet är att göra grupperna mindre och anställa extra personal i daghem i utsatta områden. Försöket med avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar fortsätter med stöd av ett anslag på fem miljoner euro.
    Reformen av den yrkesinriktade utbildningen går vidare och den anvisas en tilläggsfinansiering på 15 miljoner euro.
    För att främja jämlikheten i fråga om utbildning ska studerande på andra stadiet beviljas ett tillägg för undervisningsmaterial.
    Tillägget är 46,80 euro per månad, och det riktas till mindre bemedlade under 20-åriga yrkesskol- och gymnasiestuderande.
    Finansministeriet för bilaterala förhandlingar om budgetförslaget med ministerierna den 15–16 augusti.
    Regeringen behandlar budgetförslaget vid sin budgetmangling den 28–29 augusti.

    Detta blir den sittande regeringens sista budget. Nästa år föranstaltas riksdagsval.

  • Ingen ministeriebluff

    Undervisnings- och kulturministeriet har fått vetskap om ett eller flera brev som skickats ut i ministeriets namn.
    Brevet innehåller en uppmaning om att kontakta brevskrivaren för att avtala om en tidpunkt för en intervju i syfte att fastslå minderåriga barns ”kunskaper om kulturtraditioner”. Undervisnings- och kulturministeriet låter inte utföra detta slags intervjuer och har inte skickat ut sådana brev.
    Ministeriet uppmanar den som eventuellt fått ett bluffbrev att vara på sin vakt och vid behov kontakta polisen.

  • Fler vägar till läraryrket

    Inom fem år kommer det att saknas ca 45 000 lärare i Sverige. Regeringen vill därför ha fler vägar till yrket, och ger sju universitet och högskolor i uppdrag att ta fram sådana, omtalar Lärarnas tidning den 7 augusti.
    Umeå universitet ska leda arbetet, som genomförs tillsammans med universiteten i Göteborg, Stockholm, Linköping, Karlstad och Malmö samt Högskolan Dalarna.
    – Målgruppen är både obehöriga som bara saknar några poäng och sådana som inte har någon utbildning alls, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning till Lärarnas tidning.
    I uppdraget ingår även att ta fram bättre metoder för att bedöma och validera ”reell kompetens”, som annan utbildning eller arbetslivserfarenhet.

  • Villmanstrand fick junioruniversitet

    Det handlar inte om ett löst samarbete, utan det har förankrats i läroplanerna och läsårsplanerna.
    – Universitetet definierar inte upplägget, utan lärarna i skolorna deltar inte planeringen av samarbetet, säger Kati Koikkalainen, koordinator för ”junioruniversitetet”.
    Inom ramen för samarbetet bekantar eleverna sig också med andra aktörer, som arbetar t.ex. med avfallshantering, miljö- och energifrågor. Företag och föreningar blir bekanta för eleverna.
    Skräddarsydda lärteman har byggts upp med början i förskolan ända upp till gymnasiet. Detta läsår berörs utvalda skolor, medan redan hösten 2019 berörs samtliga kommunala skolor i Villmanstrand.
    – Det ultimata målet är att eleverna och studerandena blir aktiva medborgare. Det blir man endast genom att delta och göra saker, säger Anu Liljeström, t.f. bildningsdirektör i Villmanstrand.

  • Sexuella trakasserier lyfts fram av Hem och skola

    – Det är dags att bryta tystnadskulturen som råder och det är vi föräldrar som skall våga tala om även jobbiga teman som våld, kön och sexualitet med våra barn, säger riksdagsledamot Anders Adlercreutz, som är ordförande för Hem och skola.
    Materialet är sammanställt av likabehandlingskonsult Malin Gustavsson från Ekvalita. Satsningen stöds ekonomiskt av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne.
    Rektorer kan beställa den tryckta versionen av ”Tala med ditt barn – om sexuella trakasserier” för att delas ut till elevernas föräldrar. Materialet levereras i tryckt form i september, men man kan redan nu sprida länken till materialet till föräldrarna t.ex. via skolans webbplats eller den elektroniska kommunikationskanalen.

  • Dalande intresse i Danmark

    – Omkring 16 procent av lärarna i skolorna saknar lärarutbildning, så det finns ett behov av att flewra skulle se lärarutbildningen som attraktiv, säger Bondo Christensen.

    Han efterlyser en större respekt för läraryrket. Ramarna och villkoren bör lärarjobbet bör göras bättre.
    I detta skede handlar det om preliminära uppgifter. Först senare framgår hur pass stor del av de som har erbjudits studieplatser verkligen inleder lärarstudier.

  • Lärarfack bjuder på tältbröllop

     

    Pridefestivaler, som främst riktar sig till HBTQ+-personer (homo- och bisexuella, transpersoner och queera m.fl.) har blivit återkommande inslag i många städer.
    Sverige har varit en föregångare och i år bjuder arrangörerna in till EuroPride. En pridefestival i Europa får årligen rätten att använda titeln EuroPride.
    EuroPride 2018 Stockholm Göteborg äger rum 27 juli – 19 augusti 2018. Festivalen startar i Stockholm 27:e juli och pågår fram till den 5:e augusti. Efter det flyttas hela festivalen till Göteborg där den pågår från 14:e augusti till 19:e augusti.
    Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund har länge aktivt deltagit i festivalerna. Aktiviteterna har varit mångahanda. I år samarbetar LR med centralorganisationen Saco och erbjuder folk en möjlighet att gifta sig i samband med Pridefestivalen i Stockholm.
    Vigslarna ordnas i Sacos tält den 2-4 augusti. Som borgerlig vigselförrättare fungerar Helena Linge, kommunikationschef vid LR.
    Efter vigseln får paret ett vigselbevis. LR och Saco står för bröllopsfotografierna.

  • Björneborg först ut

    OAJ har sammanställt fakta inför skolstarten. Statistiken berättar om en stor spridning, när det gäller datum för skolstarten. Kommunerna och andra upprätthållare har rätt fria händer, när det gäller skolstarten medan däremot datum för avslutandet av skolåret är spikat i lagstiftningen. Kommunerna väljer också på egen hand tidpunkten för och längden på höstlovet.
    Om vi ser till exemplen Björneborg och Åbo, så kompenseras den förhållandevis tidiga skolstarten i Björneborg av ett höstlov om en hel vecka. I Åbo inleds skolarbetet sent, men i gengäld är höstlovet i praktiken endast ett förlängt veckoslut. Lovdagarna är endast två till antalet.
    I Helsingfors inleds slås skolornas dörrar upp den 9 augusti, medan skolstarten i Vasa sker den 13 augusti.
    Utbildningsstyrelsen uppger att cirka 61 000 nybörjare inleder sin skolgång den här hösten. Det är något färre än förra året. Man uppskattar även att cirka 61 000 barn börjar i förskoleundervisningen.
    Sammanlagt går uppskattningsvis 560 000 elever i grundskolorna. Av dem går sex procent i svenskspråkiga skolor. Antalet elever har ökat något under de fem senaste åren och är nu fyra procent fler än år 2014.
    Det finns 2 353 grundskolor, vilket är 270 färre än för fem år sedan.