Category: Nyheter

  • Nyslott känner besvikelse

    Kuntalehti berättar den 22 augusti om stämningarna i Nyslott, som tappade omkring tusen studerande från i höst. År 2016 beslöt styrelsen för universitetet Itä-Suomen yliopisto att universitetets lärarutbildning koncentreras till Joensuu.
    Efter en smärre övergångsperiod har lärarutbildningen i Nyslott definitivt upphört från i höst. Detta medför ett stort ekonomiskt avbräck för Nyslott. Många studerandebostäder står tomma och bolaget, som äger bostäderna, hotas av konkurs. Affärslivet upplever självfallet ett stor avbräck, när så pass många ungdomar och deras pengar saknas. Antalet universitetsanställda har förstås också minskat i Nyslott.
    Janne Laine säger att statsminister Juha Sipilä (centern) utlovade lösningar, som skulle bidra till att stärka Nyslotts livskraft.
    – Den enda kompensationen som vi har fått är 30 nya nybörjarplatser inom ingenjörsutbildningen inom träbyggnadsbranschen. Dessutom utlovades en enhet för skuldrådgivning, som var tänkt att sysselsätta 10-15 personer. Men de planerna har stannat upp i statens byråkratidjungel, säger Janne Laine.

  • Pinsam AKTA-miss gäller inte lärarna

    Bl.a. har Yle rapporterat om den kostsamma fadäsen, som bygger på en felaktig tolkning av gällande kollektivavtal. Inom OAJ berör AKTA i första hand barnträdgårdslärarna. AKTA-stadgandena gäller också bl.a. socialarbetare och anställda inom hälsovården.
    Lärarna har ett annat avtal (UKTA), där liknande felaktiga tolkningar inte har konstaterats.
    I grunden finns ändrade avtalsstadganden, som genomfördes i AKTA år 2012. Frånvaron av behörighet är sedan avtalet trädde i kraft inte längre en grund för lägre lön, såvida uppgifterna och kraven i arbete är likartade som hos en behörig anställd.
    Det är omöjligt att ange hur pass stora belopp det handlar. Yle gör en grov uppskattning om att det rör sig om sammanlagt 20 miljoner euro.
    I kommunerna pågår nu ett arbete, där man går igenom löneutbetalningarna till anställda inom AkTA-området i syfte att hitta felaktiga avtalstolkningar.

  • Lita på lärarna!

    I juni överlämnade Tillitsdelegationen sitt huvudbetänkande till regeringen efter två års arbete.
    Namnet på huvudbetänkandet – ”Med tillit växer handlingsutrymmet” – avslöjar vad förslagen går ut på: Politiker och beslutsfattare måste börja lita på att professionen vet vad den gör och minska kontrollen och den administrativa bördan. Då ökar lärarnas manöverutrymme, de hinner utveckla undervisningen tillsammans och det blir bättre för eleverna, är den ledande tanken.
    – Det finns en frustration i kommunerna över att det blir ryckigt, tar tid och kostar pengar att söka de riktade bidragen och återrapportera om hur de använts till Skolverket. Kommunernas handlingsutrymme ökar om de får göra sina egna prioriteringar och kan planera långsiktigt, säger Laura Hartman, ordförande för Tillitsdelegationen till Lärarnas tidning.
    Tankegångarna är likartade i vårt land. OAJ och FSL har luftat tankar om att tiden är inne att slopa allehanda projektpengar och i stället stärka grundfinansieringen inom utbildningsväsendet.

  • Utbildningen har medvind

    Samlingspartiet, som sitter i regeringen, har ägnat utbildningen uppmärksamhet på sistone och bl.a. har partiet gett utfästelser om att den avgiftsfria förskolan också skulle beröra femåringar.
    I oppositionen har såväl De Gröna som Svenska folkpartiet konsekvent lyft fram utbildningens roll. Socialdemokraterna, som har legat i gallup-ledning de senaste månaderna, har nyligen lanserat programmet Oppimispolku 2030 (ung. Kunskapsstigen 2030). Det handlar om en långsiktig vision, som syftar till att utveckla utbildningen och bildningen överlag.
    SDP vill satsa på jämlika utbildningsmöjligheter och det livslånga lärandet.

  • Felixson och Ahlskog i tunga OAJ-organ

    Styrelsen för OAJ utsåg i juni representanter till olika kommittéer, utskott och arbetsgrupper. I dessa medverkar i de flesta fallen personer, som har säte i OAJ-fullmäktige. Såväl Felixson som Ahlskog ingår i FSL-gruppen i sagda församling.
    Organens huvuduppgift är att bereda ärenden, som går till behandling i OAJ-styrelsen. Tidigare i vår fick Inger Damlin förnyat förtroende som FSL-representant i styrelsen för mandatperioden 2018-20.
    Förutom den ordinarie platsen i den lönepolitiska kommittén förfogar FSL även över en suppleantplats, som bestrids av Sebastian Lindqvist.Han sitter i OAJ-fullmäktige.

    I den utbildningspolitiska kommittén fungerar Joakim Häggström som suppleant. Han har även säte i OAJ-fullmäktige.
    I OAJ finns även en förhandlingsdelegationen för undervisningssektorns ledning. I delegationen medverkar Agneta Torsell.
    Helt nytt i sammanhanget är att OAJ har tillsatt en helt ny arbetsgrupp, som är benämnd arbetsgruppen för välmående i arbetet.

  • Bättre för högutbildade

    Här handlar det emellertid inte om en dramatisk försämring, som hotar folkhälsan och då speciellt munhälsan. Antalet arbetslösa tandläkare var nämligen 35 i somras mot 33 sommaren 2017.
    Sysselsättningsläget för tandläkarna är alltså synnerligen gott. För jämförelsens skulle kan nämnas att antalet arbetslösa ingenjörer var 4 802. För deras del har sysselsättningen förbättrats. I fjol somras var nämligen 5 907 ingenjörer arbetslösa.
    Undersökningen är alltså gjord i juni, vilket bör noteras i fråga om lärarna. Många lärare går utan lön under sommarmånaderna.
    I juni i år gick 2 687 pedagogie magistrar arbetslösa, vilket är en minskning om 127 jämfört med sommaren 2017.
    Antalet högutbildade arbetslösa uppgick i juni i år till totalt 43 570. Här kan noteras en minskning om 6 576 personer jämfört med sommaren 2017.

  • Stimulerande läsecirklar

    I läsecirkeln läser man böcker och diskuterar om dem tillsammans. Läsandet uppfylls av element såsom gemenskap och får nya dimensioner. Metoden fungerar även bland lågstadieelever under lärarens handledning.
    Kampanjen genomförs på finska som svenska.
    Lärarens handbok består av praktiska råd för litteraturundervisning och boktips med vars hjälp de som blivit intresserade av att läsa kan hitta mera läsbart av det som intresserar dem.
    Leveranserna av bokpaket till ca 200 svenskspråkiga grundskolor inleddes i mitten av augusti. Verken har valts ut av experter på svenskspråkig barnlitteratur och riktas i synnerhet till elever i årskurserna 3 och 4.
    Alla bokpaket innehåller både lättlästa böcker och mera utmanande verk för avancerade läsare.

  • Politiker möter dagisvardag

    Riksdagsledamöterna har 20.8.–16.9.2018 möjligheter att bekanta sig med verksamheten i daghemmen. Evenemanget ordnas nu för andra gången. Avsikten är att i framtiden ordna jippot vart annat år.
    Riksdagen samarbetar med Kommunförbundet och OAJ-anslutna Barnträdgårdslärarförbundet om arrangemangen.

  • OAJ tar strid om pensioner

    OAJ har rett ut att det är möjligt att föra ärendet till Europas människorättsdomstol som en egendomsskyddsfråga. Dock kan detta ske först i år, då pensionsåldern för personer med yrkesbaserad pensionsålder de facto stiger.
    Omkring 4 000 OAJ-medlemmar har en yrkesbaserad pensionsålder som är lägre än den lägsta allmänna pensionsåldern.
    De första pensionsbesluten har nu kommit och OAJ har protesterat mot den offentliga sektorns arbetspensionsförsäkrare Kevas beslut.
    OAJ har besvärat sig över Kevas beslut till Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden TELK.
    Den genomsnittliga handläggningstiden i besvärsnämnden är sju till tio månader, uppger TELK.
    Kai Kullaa, arbetsmarknadsjurist vid OAJ, säger i en kommentar till oaj.fi att beslutet sannolikt blir negativt. I så fall vänder sig OAJ till försäkringsrätten, där behandlingen ta ca ett år i anspråk.
    Försäkringsrätten är den sista instansen på nationell nivå för detta ärende. OAJ har beredskap att föra ärendet till Europeiska människorättsdomstolen.
    Också andra fackorganisationer inom den kommunala sektorn är ute i samma ärende.
    Fackens resonemang är att det handlar om en fråga av principiellt intresse.
    Vad handlar det om?
    En del av dagens yrkesverksamma lärare har en lägre yrkesbaserad pensionsålder som de själva har valt. Tidsfristen på tio år (1.7.1989–30.6.1999) för att meddela om valet av pensionsålder till Statskontoret gick ut 30.6.1999. Efter 1.7.1999 har det inte varit möjligt att välja pensionsålder.
    T.ex. grundskollärare hade tidigare 60 år som pensionsålder, medan det nya systemet, som emellertid kryddades med en del flexibla pensionsformer såsom deltidspension, innebar att pensionsåldern höjdes till 63 år.
    I samband med den nyaste pensionsreformen kommer åldersgränsen för ålderspension att successivt höjas.
    Det handlar om en successiv höjning också för dem som har valt det gamla systemet så att om den särskilda pensionsåldern nås år 2018 höjs pensionsåldern med tre månader. Då handlar det t.ex. om en grundskollärare som är född år 1958. Den nya pensionsåldern blir alltså 60 år och 3 månader.
    Om den särskilda pensionsåldern nås år 2019 höjs pensionsåldern med sex månader och de som förväntas nå sin särskilda pensionsålder år 2020 får sin pensionsålder höjd med nio månader. Principen är alltså tre månader till per år. Dock kan den särskilda pensionsåldern höjas med högst två år.
    C-E Rusk

  • Unik studie följer barn genom hela grundskolan

    Det är Nationella centret för utbildningsutvärdering Karvi, som genomför studien som är den första av sitt slag. Nybörjarnas kunskaper i speciellt modersmålet och matematik har inte tidigare utvärderats på nationell nivå.
    Resultatet från utvärdering offentliggörs kring årsskiftet, lovar Karvi.
    – Den första mätningen syftar till att spegla spridningen i kunskapsnivån när skolstarten sker. Uppgifterna kan upplevas som väldigt enkla av en del elever, medan andra ser uppgifterna som väldigt svåra, säger projektchef Annette Ukkola vid Karvi.
    Den longitudinella studien syftar till att spegla i hur pass stor mån grundskolan kan bidra till att jämna ut skillnaderna mellan elevernas utgångspunkter.