FSL Import

Category: Nyheter

  • OAJ öppnade spjället – kräver minst 3000 euro i grundlön

    OAJ öppnade spjället – kräver minst 3000 euro i grundlön

     Det är inte bara skolstarten som står inför dörren. Lärarnas kollektivavtal löper ut i slutet av mars 2020 vilket betyder att en avtalsrunda också är aktuell under hösten.

    – Nu är det dags att tala om lärarnas löner, säger Luukkainen.

    Luukkainen är oroad för att antalet sökande till de finskspråkiga lärarutbildningarna har minskat drastiskt.

    – Utvecklingen tyder på att lönenivån, arbetsförhållandena och lärarnas karriärutveckling inte lockar de unga i lika hög grad som tidigare, säger Olli Luukkainen.

    – För att bibehålla läraryrkets attraktionskraft kan vi inte låta löneklyftan mellan den privata och offentliga sektorn fortsätta att öka på det sätt som den gjort de senaste åren, säger Christer Holmlund, ordförande för Finlands svenska lärarförbund FSL.

     

    Realistiskt mål?

    Den samlade pressen framhöll att sett till procentsatser skulle en grundlön på 3000 vara en förhöjning på betydligt fler procent än vad man fått vänja sig vid under tidigare förhandlingsrundor. Olli Luukkainen konstaterade att man knappast når målet med en avtalsrunda och efterlyste därför ett långsiktigt löneprogram. Han ville inte heller stirra sig blind på de procentuella förhöjningarna, utan konstaterade att väsentligare är att se på den faktiska lönesumman.

    – Målsättningen är realistisk. Annars hade jag inte föreslagit det, säger Olli Luukkainen.

    För arbetsgivarsidan verkar tiden aldrig vara mogen för löneförhöjningar, konstaterar Luukkainen. När det är dåliga tider säger man sig inte ha råd. När ekonomin går bättre säger man att skattepengarna inte ännu syns i systemet. Och när det är högkonjunktur hävdar kommunerna att de inte dragit nytta av tillväxten.

    Olli Luukkainen är ändå hoppfull.

    – Löneförhöjningar ligger i luften.

     

  • Fick Finland en utbildningsvänlig regering?

    Fick Finland en utbildningsvänlig regering?

     Sysselsättningen a och o

    I panelen kunde man konstatera att regeringens ambition uppenbarligen är att vända den nedåtgående trenden för utbildningens del. Men det finns orosmoln.

    – Satsningarna är nog rätt optimistiska. De är knutna till att regeringen lyckas höja sysselsättningsgraden, sade Roope Uusitalo, professor vid Helsingfors universitet, samtidigt som åskan, som på beställning, hotfullt började mullra utanför.

    – Det sade man också för fyra år sedan, kontrade näringsminister Katri Kulmuni (C) och syftade på att man länge tvivlade på att den föregående regeringen skulle nå sitt sysselsättningsmål. Vilket man med facit på hand rodde i land.

    Sjunkande utbildningsnivå och dalande Pisa-resultat

    Men det finns också andra hotbilder. Allt färre söker till de finska lärarutbildningarna, finländarnas utbildningsnivå är på nedåtgående och topplaceringen i Pisa är ett minne blott.

    – Lärarna jobbar under stor press. Jag lyfter på hatten för dem, sade Katri Kulmuni.

    När det gäller Pisa tyckte ändå Roope Uuusitalo att man inte skall dra på allt för stora växlar.

    – Vi har gått från världsmästare till europamästare. Det är ett stort fall men orsakerna till detta finns nog utanför skolvärlden, menade Uusitalo.

    Facit på hur Finland ligger på Pisa-rankingen får vi den 3.12.2019. OAJ:s ordförande Olli Luukkainen förutspådde att ett tapp i Pisa kommer att resultera i en diskussion om nedskärningarna inom utbildningssektorn. I sammanhanget ville han ändå lyfta fram det haltande trestegsstödet.

    – Trestegsstödet fungerar inte. Det är en tydlig signal som vi får från fältet. Lärarna är trötta på allt pappersarbete som inte leder någon vart, sade Luukkainen.

    Olli Luukkainen frågade om det kan vara så att vi tappar i Pisa på grund av att så många elever med specialbehov är integrerade i undervisningsgrupperna. Han var mån om att säga att han inte påstår att så är fallet, men att stödet i detta sammanhang måste fungera. För detta belönades han med applåder från publiken.

    Rör inte mitt hemvårdsstöd

    I en nordisk jämförelse släpar Finland häpnadsväckande mycket efter vad gäller femåringar som deltar i småbarnspedagogisk verksamhet. I regeringsprogrammet ingår visserligen en skrivning om pilotprojekt med avgiftsfri småbarnspedagogik, men Roope Uusitalo tycker att man kunde skynda på lite då det är lätt hänt att de barn som skulle vara mest betjänta av småbarnspedagogik står utanför systemet.

    – Kan vi nu inte bara slå fast att vi begränsar hemvårdsstödet till det att barnet fyller två år, kastade Uusitalo fram.

    – Sätt inte mitt namn under det, sade Katri Kulmuni.

    För Centern är hemvårdsstödet något av en helig ko och Kulmuni betonade familjens rätt att få välja när det gäller familjeledigheter.

    – Varför skall man se till familjens rätt och inte till barnets rätt, frågande OAJ:s utbildningsdirektör Heljä Misukka, som tillsammans med MTV3:s Jaakko Loikkanen modererade debatten.

    – Tror du inte att föräldrarna vet vad som är bäst för sitt barn, svarade Kulmuni.

    Fixa en grej – vilken?

    Panelen fick också ta ställning till vad de tycker att man borde prioritera som nummer ett när det gäller utbildningspolitiken.

    Roosa Pajunen, ordförande för Suomen lukiolaisten liitto, ville att de 12 miljoner som regeringen avsatt för att utveckla gymnasiet skall satsas på att höja kvaliteten på undervisningen.

    Roope Uusitalo föreslog att man för att höja kunskapsnivån i landet antar fler studerande till universiteten.

    – Nog ryms det folk i föreläsningssalarna. Välkomna, sade Uusitalo.

    Katri Kulmuni ville för sin del öka forsknings- och utvecklingsanslagen.

    – Det skapar nya branscher och nya jobb, sade Kulmuni. Det ingår i mitt jobb som näriningsminister.

    Olli Luukkainen skruvade på sig en aning då han skulle välja en sak framom andra och konstaterade att hur han än väljer så är det någon lärarkategori som upplever att han borde ha lyfta fram deras yrkesgrupp. ”Grundskolan i skick” blev ändå hans val av första åtgärd.

    – Av de elever som går ut ur grundskolan så har drygt 10% så dåliga läskunskaper att de inte klarar studier på andra stadiet, motiverade Luukkainen sitt val.

    Så har då Finland fått en utbildningsvänlig regering? Möjligen, sammanfattade nyhetsjournalisten och moderatorn Jaakko Loikkanen diskussionen. Men vi kommer att granska er, sade han med adress till Katri Kulmuni och regeringen.

     

    Läs också: Pop up skola öppnade ögonen för skolvardagen

     

  • Pop up skola öppnade ögonen för skolvardagen

    Pop up skola öppnade ögonen för skolvardagen

    Slut dina ögon. Öppna dem efter fem sekunder. Allt det du ser i din omgivning kan på något sätt kopplas till ämnet bildkonst. Världen är en visuell plats. Med denna enkla övning vill bildkonstlärare Anni Halonen bokstavligen få upp allmänhetens ögon för vad bildkonst innebär i dagens skola. Hon är mycket mer än en teckningslärare.

     

    Pop up skola under Suomiareena

    Denna lilla tankeställare kunde man få i ett klassrum i Porin Lyseo i Björneborg under lärarfacket OAJ:s storsatsning på Suomiareena. Det är fråga om en så kallad pop up skola, där man slagit upp skolans dörrar mitt i sommaren och det sjuder av aktivitet i så gott som alla klassrum.

    Eleverna lyser med sin frånvaro. Istället är det tänkt att de som deltar i Suomiareena skall kunna bekanta sig med skolan av idag. Utbudet av aktiviteter är enormt. Det går att bekanta sig med allt från experiment i fysik och den digitala studentexamen till att programmera robotar eller testa på att köra skogsmaskin i en simulator.

     

    Världen är visuell

    Ja, och så kan man skapa sig en uppfattning om vad som ryms inom begreppet bildkonst.

    – En vanlig missuppfattning är att bildkonst innebär att lära sig rita, säger Anni Halonen.

    Hon är till vardags bildkonstlärare i Lovisa. I hennes pop up klassrum i Björneborg kan de som tittar in få en lite mer nyanserad bild av skolämnet. Bland annat har hon riggat upp en liten fotostudio där man kan placera ett föremål, belysa det, fota det, beskära bilden och kanske publicera det på sociala medier.

    – Det visuella finns överallt. Synen är vårt viktigaste sinne, säger Halonen. Bildkonsten hjälper oss att förstå vår omgivning.

     

    Behöver en bilmekaniker studera bildkonst?

    En vanlig fråga som hon får är varför man överhuvudtaget har bildkonst på schemat om man till exempel skall bli bilmekaniker. Där behöver man väl inte färdigheter som renodlas inom undervisningen i bildkonst?

    – Inte det, kontrar Halonen. Tänk om du får in en bil med en buckla till verkstaden. Du måste gestalta problemet och räta ut bucklan. Och så skall det säkert målas efteråt också.

    Då är en buckla i bilen en liten grej. De stora besluten i livet görs på basis av bilder, utgående från det visuella. Anni Halonen använder bostadsköp som exempel.

     

    Första skoldagen

    Några timmar tidigare öppnades pop up skolan under högtidliga former av OAJ-basen Olli Luukkainen och Paula Risikko, ordförande för riksdagens kulturutskott. Inför en fullsatt festsal konstaterade Luukkainen att han har samma förväntansfulla känsla som under den första skoldagen då man står på skolgården och väntar på att klockan skall ringa in.

    – Den skola vi har idag är inte samma skola som dagens besökare gått i. Vi vill visa att lärarna i sitt dagliga arbete hela tiden utvecklar skolan, sade Luukkainen.

     

    Publiksuccé

    Det var många som ville bekanta sig med dagens skola. Uppskattningsvis besöktes pop up skolan av närmare 2000 personer.

    – Det är viktigt att visa hurudan undervisningen kan vara. Då skolan diskuteras utgår man ofta från erfarenheter från sin egen skoltid, säger Christer Holmlund, ordförande för Finlands svenska lärarförbund FSL. Visserligen saknades eleverna idag men jag tror nog att besökarna fick en bra bild av hur dagens skola fungerar.

     

    Längsta kön till korven

    Också om många av besökarna kom för att se hur skolan utvecklats var det ändå en 70-årig klassiker som lockade flest människor. Kön till skolans matsal var nämligen längst. Det serverades över 500 portioner med korv och potatismos. Gratis, precis som vi blivit varna med i Finland när det gäller skolmat.

     

    Pennan till heders

    Låt oss ännu återvända till bildkonstsalen. Också bildkonstlärare Anni Halonen flaggar nämligen för gamla beprövade metoder, vid sidan av de möjligheter som den digitala utvecklingen fört med sig. Hon håller upp en blyertspenna.

    – Det här är världens säkraste ”anslutning”. Den kraschar aldrig, skrattar hon och syftar på datastrul och svajiga wifi-anslutningar.

    Som skrivande journalist är det lätt att instämma.

    Text och foto: Mattias Fagerholm

  • Kurt Torsell ny svensk direktör vid Utbildningsstyrelsen

    Kurt Torsell har valts till direktör för Svenskspråkig utbildning och småbarnspedagogik vid Utbildningsstyrelsen. Torsell är för tillfället bildningsdirektör i Sibbo och har tidigare bland annat jobbat som sakkunnig vid Kommunförbundet.

    Torsell valdes bland sju sökande och han efterträder Gun Oker-Blom som avgår med pension i höst.

  • Lärarna i Finland nöjda men på efterkälken när det gäller mentorsprogram

     

    Vad är TALIS 2018?

    I den internationella TALIS 2018-undersökningen (Teaching and Learning International Survey) medverkar 48 länder. Fokus ligger på årskurserna 7-9 inom den grundläggande utbildningen. Över 2800 finländska lärare och 150 rektorer medverkar i undersökningen. I undersökningen deltar 148 slumpvis utvalda skolor, varav tio var svenskspråkiga

    Totalt har över 150.000 lärare och över 9000 rektorer deltagit i undersökningen, som genomförs i OECD:s regi.

    – På det stora hela är resultatet positivt men det finns saker vi bör jobba på, konstaterar undervisningsminister Li Andersson.

    I den nationella finska rapporten fokuserar man på Sverige, Norge, Danmark och Estland eftersom dessa länder ses som de mest intressanta i jämförelsesyfte. I undersökningen fokuserar man bland annat på inlärningsmiljöer och lärarnas arbetsförhållanden.

    Finland medverkade även i TALIS 2013.

    Bristande mentorskap

    När det gäller mentorskap ligger Finland alltså klart på efterkälken. 74% av rektorerna uppgav att inget mentorsprogram finns tillgängligt för deras lärare. Ser man till de övriga TALIS-länderna så ligger motsvarande siffra i genomsnitt på 33%. I exempelvis Danmark och Sverige finns i varannan skola ett mentorsprogram för nya lärare.

    Samtidigt betonar de finska rektorerna vikten av mentorskap. 66% tycket att det skulle vara mycket viktigt och att behovet av mentorskap har ökat. Samma trend ser man även i referensländerna.

    – När man ser till lärarnas yrkeskarriär borde man bygga upp olika typer av stöd. Det finns goda erfarenheter av mentorering från andra branscher som man kunde utnyttja, säger Li Andersson.

    Nöjda finska lärare

    Undersökningen visar på en rätt nöjd finländsk lärarkår. Åtminstone är de nöjdare än kollegerna i de övriga TALIS-länderna. 80% av de finländska lärarna skulle välja yrket igen. Bara 7% av lärarna ångrar sitt yrkesval. De finska lärarna har också en tilltro till sitt eget kunnande.

    – De finska lärarna är självsäkra på ett bra sätt, säger Matti Taajamo, specialforskare vid Institutionen för utbildningsforskning vid Jyväskylä universitet.

    – Det är en glädjande nyhet att lärarna gillar sitt jobb, säger Li Andersson. Att de goda sidorna överväger de negativa.

    Ett uppskattat arbete

    De finländska lärarna upplever i högre grad än lärare i andra länder att läraryrket uppskattas i samhället. Av lärarna i Finland uppger 58% att de upplever att deras jobb uppskattas. Motsvarande siffra i Sverige är 7%. (5% i TALIS 2013).

    Li Andersson betonar att det är viktigt att upprätthålla branschens attraktionskraft. Hon har noterat att ansökningarna till klasslärarutbildningarna har minskat drastiskt de senaste åren.

    – Det finns skäl att utreda vilka faktorer som ligger bakom det att allt färre söker till lärarutbildningarna, säger Andersson.

    Belastningen får inte öka

    Den pinfärska utbildningsministern konstaterar att den feedback hon fått efter två veckor i huset (Undervisningsministeriet) är att lärarna känner ett stort förändringstryck.

    – Belastningen och stressen får inte öka för lärarna, säger Li Andersson.

     

  • SoMe inte skadligt för unga

     

    Unga i Norden är storkonsumenter av sociala medier. Dagens debatt går ofta i den riktningen att de använder för mycket tid på sociala medier och att deras mentala hälsa kan bli lidande. Både forskare och medier har en tendens att dra alla över en kam. Så uppstår myter. Därför behöver vi mer fakta och nyanser, menar en grupp nordiska forskare.

    Rapporten ”#StyrPåSoMe – Er sosiale medier faktisk en trussel for unges trivsel” har utförts av Happiness Research Institute på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Den ser närmare på om det finns ett samband mellan ungdomars mentala hälsa och deras konsumtion av sociala medier.

    – När vi talar om välbefinnande i förhållande till sociala medier blir det ofta en kamp mellan teknologientusiaster och teknologirädda. Vi behöver fler nyanser, menar Anne Mette Thorhauge, lektor vid Köpenhamns universitet, Institut for Medier, Erkendelse og Formidling.

    Rapportens centrala slutsats är att sociala medier i sig inte är en avgörande faktor för hur unga mår. Slutsatsen kan förklaras med att ungas användning av sociala medier avspeglar deras sociala liv och välmående överlag. Forskarna menar att de kan bevisa att unga som trivs med livet generellt också mår bra på sociala medier.

    – De ungas sociala liv och deras liv på sociala medier kan inte skiljas åt. De hänger oupplösligt samman, säger Laura Sillanpää, sociolog vid finska Sällskapet för mediefostran.

  • ”Ska du införa förlängd läroplikt ska du banne mig ha fyrk att sätta på det”

     Merparterna av pengarna som avsatts för den förlängda läroplikten går till resor och material. I 107 miljoner ingår ingen form av stödfunktioner.

    – Det har jag svårt med. Ska du införa förlängd läroplikt ska du banne mig ha fyrk att sätta på det, säger Nylander

    Satsa i början eller slutet?

    Vad gäller den förlängda läroplikten så rådde också delade meningar om man skulle satsa i början eller i slutet av lärstigen.

    – Jag gick in med inställningen att man skall sätta så mycket som möjligt i början av skolstigen, men Antti Rinne har varit mycket tydlig med att för Socialdemokraterna så är den förlängda läroplikten nästan en tröskelfråga

    Men du hade hellre satsat i form av tvåårig avgiftsfri småbarnspedagogik?

    – Absolut, och det har jag varit mycket tydlig med.

    Den subjektiva rätten till dagvård återinförs

    Rinnes regering återinför den subjektiva rätten till dagvård. Den satsningen kostar 17 miljoner årligen. Utöver detta regleras gruppstorlekarna för barn över 3 år till max 7 barn per vuxen. Det kostar 16 miljoner euro per år. De permanenta satsningarna på småbarnspedagogiken uppgår därmed till 33 miljoner.

    – Vi korrigerar det som den förra regeringen gjorde.

    Mikaela Nylander hade gärna sett en större permanent satsning på småbarnspedagogiken. Nu avsätter man 205 miljoner så kallade investeringspengar med ansikten att få fler barn att delta i småbarnspedagogisk verksamhet. Ett försök med avgiftsfri förskola för femåringar skall också genomföras.

    Inga permanenta pengar för den grundläggande utbildningen

    En investering på 190 miljoner görs inom den grundläggande utbildningen åren 2020, 2021 och 2022. Ett kvalitets- och jämlikhetsprogram skall skapas för att förbättra inlärningsresultaten. Nylander hade gärna sett detta som en permanent satsning.

    – Det är jättebra att vi kan utveckla den grundläggande utbildningen och småbarnspedagogiken, för det är där grunden läggs. Det är för sent att korrigera eventuella problem i andra stadiet. Men pengarna blev inte en del av statsandelssystemet och man måste ansöka om dem. Det är något man velat komma ifrån. Alla var överens om att man borde satsa på grundfinansiering och statsandelar, men tyvärr blev både småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen utvecklingsprojekt.

    Satsning på över 900 miljoner

    Totalt satsar regeringen 931,5 miljoner i utbildningen. 201,5 miljoner är permanenta pengar och 730 miljoner är investeringspengar.

    – Det är sällan man får satsa så här mycket För mig var det viktigt att också gymnasierna fick lite till enhetspriset (18 miljoner) men också för att utveckla kvaliteten (20 miljoner). Att pengarna inte enbart går till yrkesutbildningen. Där är läget akut, men enhetspriset sjunker hela tiden i gymnasierna.

    Den finlandssvenska utbildningen

    En utredning om den svenskspråkiga utbildningens särdrag, utmaningar och utvecklingsbehov skall genomföras. Utredningen gäller ända från småbarnspedagogiken till högskoleutbildningen och skall utmynna i ett åtgärdsprogram som tryggar jämlikheten.

    – Det handlar om större andel obehöriga lärare, läromedel, dålig tillgång till elevvårdspersonal. Det är de tre hörnstenarna i utredningen. Det ska utredas och få ett åtgärdsprogram. Det är en bra formulering.

    Utredning om integrering

    Regeringen vill också utreda hur väl integreringen av barn med specialbehov fungerar. Det ifrågasätts om det ändamålsenligt att integrera barn som har rätt stora specialbehov.

    – Det behövs en utredning kring det. Vi har ingen bestämd åsikt i frågan men vi har noterat diskussionen om hur man skall integrera elever. Jag tror att många lärare applåderar det här.

    Studentsvenskan – ”ett mirakel”

    Något överraskande står det i regeringsprogrammet att målsättningen är att införa det andra inhemska språket som obligatoriskt i studentexamen.

    – Det är en målsättning. Så finns det en annan mening som jag tycker att är ännu viktigare, dvs att man ska utveckla undervisningen i det andra inhemska språket. Svenska i finska skolor, och finska i svenska skolor. Så ska man inte heller säga att det inte blir av då det står ”målsättning”. Det verkar ha funnit en klart uttalad vilja att det skall bli på det sättet bland partiordförandena.

    Är du nöjd med regeringsprogrammet?

    – Relativt nöjd. Hade själv satt mera på att utveckla elev- och studerandevård, studiehandledning och trestegsstödet. Men nu är det så här. Läroplikten höjs, pulinat pois, säger Mikaela Nylander

    – Jämlikheten stärks inom alla stadier. Vi skapar jämlika förutsättningar för alla barn och unga. Det är ett paradigmskifte i utvecklingen. Och det är superviktigt.

     

    Läs också:

    Rinnes regering gör miljarsatsning på utbildningen

     

  • Ha en skön sommar!

    Tidningen Lärarens redaktion önskar sina läsare en fridfull och skön sommar. Nästa nummer utkommer den 15 augusti. Läraren nr 10 finns att läsa i pdf-version här. I den tidningen finns ett PM för läsåret 2019-2020.

  • Sju vill bli svensk direktör vid Utbildningsstyrelsen.

    Sju personer har sökt tjänsten som direktör för den svenska enheten vid Utbildningsstyrelsen. De sökande är: Mikael Flemmich, chef för dagvård och utbildning i Kyrkslätt, Rikard Lindström, utbildningsdirektör i Borgå, Kurt Torsell, bildningsdirektör i Sibbo, Christina Gestrin, tidigare riksdagsledamot, Nicke Wulff, rektor för Cygneaus skola i Åbo, Heidi Backman, bildningsdirektör i Grankulla och Jussi  Alminoja.

    För närvarande är Gun Oker-Blom direktör för Svenskspråkig utbildning och småbarnspedagogik vid Utbildningsstyrelsen. Oker-Blom avgår med pension hösten 2019.

  • Skolmaten på tapeten

    Skolbespisningssystemet i Finland är unikt: det omfattar såväl staten, kommunerna, universiteten, den privata sektorn och medborgarorganisationerna. Med hjälp av samarbetet upprätthåller man en kostnadseffektiv och hållbar verksamhet som dagligen serverar näringsrik, smaklig och mångsidig mat till fler än 800 000 barn, elever och studerande.

    I en del länder bidrar staten eller kommunen med ekonomiskt stöd för skolbespisningen. Skolbespisning ordnas också med hjälp av olika skolmåltidsprogram, i synnerhet i utvecklingsländerna. Till exempel Förenta Nationernas Världslivsmedelsprogram (WFP) hjälper regeringarna i 71 länder att ordna skolmåltider för fler än 18 miljoner barn.

    Utrikesministeriet och Utbildningsstyrelsen har för första gången sammanställt anvisningarna som berör skolbespisningen i Finland som en gemensam publikation med namnet School Meals for All (”Skolmåltider åt alla”). Med publikationen vill man svara på det intresse som man på internationell nivå visat gentemot det finländska systemets särdrag.

    – Intresset för den finländska skolmåltidsmodellen har tydligt ökat utomlands. Det här syns till exempel i att man kontinuerligt kommer till Finland på olika studiebesök och att vi i högre grad än tidigare får frågor som berör skolbespisningen, berättar undervisningsrådet Marjaana Manninen vid Utbildningsstyrelsen.
    Publikationen tar fasta vid hur skolbespisningen har ordnats rent administrativt och vilka krav det finns vad gäller maten och måltidstillfällena. I publikationen har man också samlat de bästa verksamhetssätten som framkommit under de många år Finland har haft avgiftsfri skolbespisning. Den innehåller också exempel på hur skolmåltiderna ordnas i fem olika finländska kommuner.

    I Finland har skolmåltiderna fått sin början redan på 1800-talet i form av välgörenhetsverksamhet. Finland var det första landet i världen att få en egen lag om avgiftsfria skolmåltider år 1943. Efter en övergångsperiod på fem år började man år 1948 servera avgiftsfria skolmåltider åt alla läropliktiga elever. Den här traditionen har nu levt vidare i mer än 70 år.

    Många av dagens utvecklingsländer känner igen de förhållanden som rådde i Finland efter kriget, fattigdom, bosättning av evakuerade områden och omhändertagande av barn som förlorat sina föräldrar. Finland kan fungera som ett viktigt exempel för dessa länder.
    Praxisen i anslutning till skolmåltiderna och maten som serveras lever med tiden. Skolbespisningen utvecklas ständigt i samarbete med eleverna till exempel så att man gör ändringar i menyerna utifrån elevernas respons.

    Samarbete, delaktighet och näringsfostran har blivit en del av de nationella målen som ställts upp för skolbespisningen och som syftar till att främja lärandet. Måltiderna i skolan ger möjlighet att lära sig om till exempel matkulturer i andra länder och en hälsosam kost samt ett gott bordsskick.

    Fakta om skolmaten

    • I Finland serveras dagligen ungefär 830 000 skolmåltider.
    • Den totala summan för skolmåltider under ett år för en elev i grundskolan var ungefär 530 euro år 2017.
    • Samma år låg genomsnittskostnaderna för en skolmåltid i grundskolan på cirka 2,80 euro. I beloppet ingår maten, personalkostnaderna, utrustningen och transporten.
    • I Finland är ansvaret för att ordna och planera skolbespisningen fördelat på flera olika instanser. Systemet styrs på nationell nivå. Kommunerna svarar för att ordna skolbespisningen på lokal nivå.