Category: Nyheter

I sammanhanget har nämnts även alternativen Lovisa U, Ellen H och Stolpeskolan, omtalar Svenska Yle den 6 september.
Lovisanejdens högstadium har varit en gemensam skola för kommunerna Lovisa, Liljendal, Pernå, Strömfors, Lappträsk och Mörskom, det vill säga Lovisanejden.
Idag motsvarar Lovisanejden till största delen Lovisa stad. Dessutom existerar inte längre begreppen låg- och högstadium.
Den gamla skolbyggnaden har rivits och som bäst pågår byggnadsarbeten, som siktar på att Lovisavikens skola tar i bruk de nya utrymmena i augusti 2019.

Vad är meningen med livet? Frågan har bl.a. avhandlats av författaren Douglas Adams i bokserien svaret på Liftarens guide till galaxen. Adams svar är: 42.
Hanken i Helsingfors inledde läsåret den 4 september. Wahlroos mottog då Hankens medalj i guld för sina insatser till fromma för lärosätet.
Styrelseordförande Wahlroos tog tillfället i akt och levererade en analys av meningen med livet.
” Meningen med livet är att påverka varje organisation som man är delaktig i under sitt liv så att man lämnar organisationen lite bättre än vad den var då man anslöt sig till den”, sade Wahlroos.

Tammerfors står inför nedskärningar och bl.a. har skolnätet synats i sömmarna. Kiili vill inte röra skolnätet, utan ifrågasätter i stället lärarnas anställningsvillkor.
Kiili anger att lärarnas undervisningsskyldigheter omfattar 18-24 lektioner i vecka. Kiili är ingenjör till utbildningen och enligt hans beräkningar omfattar en lektion 45 minuter. Hans kalkyler ger vid handen att lärarnas verkliga undervisningsskyldighet är 13,5-18 timmar i veckan.
– Det är okänt inom andra yrken att anställda är ålagda att möta kunderna endast 13,5 timmar i veckan, anger Kiili.
Han fastslår att Tammerfors kan årligen spara 2-2,8 miljoner euro genom att höja usken med en timme.
Hans räkneövningar har inte fallit alla i smaken. Speciellt lärarna rasar. Biträdande borgmästaren Johanna Loukaskorpi (Sdp), som även är ordförande för bildnings- och kulturnämnden i T:fors, skjuter ner Kiilis resonemang.
Hon påminner bl.a. om att frågan om undervisningsskyldigheter inte avgörs på lokal nivå. Hon är själv lärare i grunden och påminner om att undervisningen endast är en del av lärarnas jobb.
Kiilis utspel är förvånande speciellt mot bakgrunden av hans fackliga engagemang. Han fungerar som utvecklingschef vid Akava-anslutna Ingenjörsförbundet och fungerar även som ersättare i styrelsen för Akava.

Enligt en färsk enkät, som har presenterats av Rädda Barnen, känner man i skolorna inte till tillräckligt om fattigdomens inverkan på skolgången och lärandet.
”I lågstadiet blev min kompis retad för att han tyckte om skolans bröd, då han aldrig fick sådant gott bröd där hemma. Han blev ofta pikad för det,” berättar en av dem som svarat på enkäten.
Fastän mobbning har diskuterats offentligt vid varje läsårs början, undgår mobbning ännu alltför ofta vuxna ögon. Hela 38 procent av de som svarade på enkäten uppskattade att vuxna som arbetar i skolor, såsom lärare, inte ingriper tillräckligt i mobbning.
28 procent av barnen uppgav att de vuxna i skolan inte behandlar alla lika.
Nästan en fjärdedel, 24,2 procent, av barnen från mindre bemedlade familjer bedömde att ekonomiska faktorer påverkat deras möjligheter att gå i skolan. 13 procent av de som svarat kände till någon som i sin skola som blivit retad för att de inte haft råd med skolmaterial.
Enkäten Barnets röst 2018 undersökte 13–17-åriga barns och ungas erfarenheter av fattigdom och mobbningen den leder till speciellt i skolmiljö. 1 706 barn besvarade enkäten på våren 2018.

Förslaget försätter arbetstagaren i en olikvärdig ställning beroende på arbetsgivarens storlek, försvagar uppsägningsskyddet ytterligare, och uppfyller inte sysselsättningsmålen, resonerar fackorgnisationen.
Social- och hälsovårdens fackorganisation Tehy har gått ut med hot om bland annat övertidsförbud.
Också förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL hotar med organisatoriska åtgärder.
OAJ har slutit upp i den fackliga fronten och har börjat förbereda organisatoriska åtgärder mot försämrat uppsägningsskydd för arbetstagarna.
Av OAJ-medlemmarna skulle exempelvis lärare i små privata daghemsföretag och skolor samt i musik- och bildkonstläroanstalter drabbas av ett svagare anställningsskydd.

Dock har regeringen idag presenterat centrala punkter i propositionen. Några banbrytande satsningar görs inte inom området för utbildning och forskning.
Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (saml) gör emellertid sitt bästa för att marknadsföra regeringens prioriteringar.
Hon lyfter speciellt fram ett anslag om 112 miljoner euro, som används för att stärka finansieringen av forskning och innovationer.
Regeringen vill få fart på invandrarnas möjligheter till utbildning och arbete, bl.a. genom ett tilläggsanslag om fem miljoner euro.
Ett tilläggsanslag om 10 miljoner euro används genom genomförandet av gymnasie- och studentexamensreformen.
Redan i början av året omtalades att regeringen satsar ett extraanslag om 10 miljoner euro på främjandet av likvärdighet i småbarnsfostran.
Likaså tidigare har omtalats att den omstridda reformen av yrkesutbildningen får ett extra anslag om 15 miljoner euro.

– Det skulle också leda till att färre hoppar av skolan och marginaliseras, säger Kirsi Rasinaho som är expert på utbildnings- och arbetskraftspolitik på FFC.
Rasinaho konstaterar att FFC redan länge har talat för att förlänga läroplikten. På FFC har man lagt märke till att vuxenutbildningen inte fördelas rättvist och att det finns brister i hur jämlikheten förverkligas redan i grundutbildningen.
För många har problemen hunnit växa sig stora när det är dags att komma ut i arbetslivet. De här personerna borde ha fått hjälp med att reda ut sina problem redan i ett tidigt skede.

SFP har spikat tio teser om utbildning. I dessa anges bl.a. att partiet slår vakt om den jämlika utbildningsstandarden.
Partiet har noterat problemen inom yrkesutbildningen, där regeringens slåttermaskin har farit fram hejvilt. Hundratals lärare har fått gå, när undervisningen har få ge vika för lärande i arbete.
” Alla studerandes rätt till tillräcklig närundervisning i yrkes- och gymnasieutbildningen ska tryggas. Tillgången till studiehandledning, mångsidigt stöd samt god studerandevård blir allt viktigare och bör garanteras”, anger SFP, som också vill att andra stadiets utbildning ska vara avgiftsfri.

SFV har under de senaste åren beviljat bidrag till Svensk Presstjänst för språkgranskning av läromedel som ges ut av Schildts & Söderströms. I år beviljas 30 000 euro för ändamålet.
– De nya läroplanerna, både i grundskolan och gymnasiet, leder till att alla läromedel behöver förnyas. Under de senaste två åren har Schildts & Söderströms och våra författare utkommit med ca 250 nya titlar, säger Nils Saramo, läromedelschef på Schildts & Söderströms.
Språkgranskningen i de nya läromedlen har inte bara gått ut på att granska hur texten är skriven, utan speciell vikt har lagts vid genusaspekter och mångfald samt råd och tips om ett naturligt språkbruk som är inkluderande.

Vad är nu detta, frågar en finländare?

Förklaringen finns i att danska benämningen ”pedagog” inte har samma innebörd som på svenska. Ofta är fungerar pedagogerna som barnträdsgårdslärare eller så sysslar de med läxhjälp och handleder fritidsverksamhet. I en del fall hanterar pedagogerna också en del undervisningsuppgifter, trots att de saknar lärarutbildning.

Folkeskolen, organ för Danmarks laererforening DLF, omtalar att antalet lärare har sjunkit kraftigt sedan år 2008. Minskningen uppgår till ca 7 000 lärare, vilket motsvarar ca 14,6 procent. Antalet folkskollärare är idag ca 40 000.
Under samma period har antalet pedagoger i skolorna ökat med ca 6 500.
Gordon Ørskov Madsen, som sitter i styrelsen för DLF, är bekymrad.
– Vi behöver verkligen välutbildade lärare, som handhar undervisningen. Det ger bättre undervisning, bättre trivsel i klassen och bättre lärresultat för eleverna, säger Madsen.
Danmark brottas med en lärarbrist. Madsen förstår att man på lokal nivå utnyttjar sig av flera pedagoger, ifall behöriga lärare inte går att rekrytera.
– Men i så fall bör pedagogerna anställas med lärarvillkor, säger Madsen.
En undersökning visar att många pedagoger handhar läraruppgifter. Pedagogernas fackförbund BUPL:s studie visar att 42 procent av 4 000 tillfrågade pedagoger uppger att de handhar undervisning i kärnämnen såsom matematik eller danska ”ofta” eller mycket ofta”.