Category: Nyheter

UBS betonar att beaktandet av säkerhetsaspekter hör till gymnastiklärarnas vardag. I Move-mätningarna följer man de allmänna anvisningarna och principerna som berör elevernas säkerhet och hälsotillstånd i skolgymnastiken.
UBS har varit i kontakt med Esbo stads bildningssektor, undervisnings- och kulturministeriet, Institutet för hälsa och välfärd och Jyväskylä universitet.
UBS utreder innehållet i Move-mätningarna tillsammans med sakkunniga som utarbetat systemet samt utreder om det finns behov för att precisera anvisningarna gällande mätningarna.
Move är ett nationellt uppföljnings- och responssystem för fysisk funktionsförmåga hos elever i årskurs 5 och 8.
Systemet togs i bruk år 2016 och det ersatte olika tester, bl.a. Cooper-testningen, som utförts inom skolgymnastiken sedan 1970-talet för att mäta fysisk kondition.

Yle-programmet MOT, som sysslar med grävande journalistik, hade tittat närmare på detta med sexuella trakasserier i skolor och kom fram till att skillnaderna mellan skolorna är avsevärda. MOT var i kontakt med rektorer för skolor, där trakasserier förekommer frekvent.

Pesonen jämförde de sexuella trakasserierna med skolmat.

–                           Är skolmaten smaklig eller smakar den illa? Detta kan påverkas i viss mån. Resten får man stå ut med. Jag godkänner inte sexuella trakasserier, men saker och ting är nu som de är, löd Pesonens analys.

Kommunstyrelsen motiverade sitt beslut om att avsätta Pesonen med hans olämpliga språkbruk även tidigare. Pesonen har fått flera varningar rörande detta med början år 2007.

Pesonen sades upp med omedelbar verkan.

Lisbeth Kappelgaard, adjunkt vid Aalborg Universitet, har granskat lärarnas arbetsbelastning och -miljö i en doktorsavhandling. Hon lyfter fram de nationella testerna och lärandemålen som särskilt stressande element. Lärare upplever att de inte vet vem som bestämmer och hur arbetstiden ska fördelas mellan olika team.
En central iakttagelse är att lärarna upplever osäkerhet rörande sitt kärnuppdrag.
– Dags att dra i handbromsen, manar Lisbeth Kappelgaard.

Parterna kom överens om att fortsätta beredningen av lönesystemet och arbetsgruppens mandat utlöper i slutet av september 2018.
Parterna har kommit överens om att fr.o.m. början av 2019 reservera 0,5 % av lönesumman för att förnya lönesystemet. Om ett samförstånd inte uppnås kommer den lokala lönepotten att skäras ned med 0,3 %.
Det finns två centrala element i förhandlingar om lönesystemet och den personliga prestationen:
1. Nu finns det nio nivåer för bedömning av den personliga prestationen och för att nå en lösning förhandlar man om det skall finnas fyra eller fem nivåer eller kategorier.
2. Höjningen av den lägsta procentsatsen för den personliga prestationen med minst 4 % och högst 10 %.
FOSU:s universitetsdelegation framhöll vid sitt seminarium i augusti 2018 vikten av att eftersträva fem kategorier. En lösning med fem kategorier skulle göra det möjligt att bättre belöna personalen eftersom det är lättare att fördela personalen i flera kategorier som annars skulle koncentreras i centrum av skalan för den personliga prestationen i lönesystemet.
Förhandlingarna förs under arbetsfred.

Berättandet och folkmusiken får vind i seglen i skolor i Nyland från i höst. Svenska kulturfonden har beviljat 60 000 euro till det treåriga projektet MusikBerättarStormen. Projektet erbjuder skolklasser i årskurs 1-9 överraskande besök av berättare och musiker.
– Ett spännande projekt som på ett nytt sätt kombinerar många olika konstgrenar, säger Annika Pråhl, kulturombudsman på Kulturfonden.
MusikBerättarStormen lyfter fram berättande både som konstform och som redskap i undervisningen. Före skolbesöken får lärarna fortbildning i berättarkonst och folkmusik. Projektet erbjuder dessutom lärarna övningar, sånger och sagor att använda i undervisningen.
MusikBerättarStormen är ett unikt projekt i Finland. Bakom projektet står föreningen Rävsson Company, som verkar i Sibbo, som ska utveckla och sprida muntligt berättande och ny folkmusik.

Tio kommuner uppger att över hälften av grundskoleeleverna är i baracker.
I två finskspråkiga kommuner, Pelkosenniemi i Lappland, och Vesanto i Savolax, går alla kommunens elever i skola i baracker.
Bland kommunerna där situationen är värst finns också Sjundeå, där 75 procent av barnen jobbar i en tillfällig byggnad, och Lovisa, där 51 procent gör det.

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) publicerade tisdagen den 11 september sin indikatorpublikation Education at a Glance 2018.
Publikationen som jämför nationella utbildningssystem ges ut årligen. Uppgifterna i Education at a Glance 2018 gäller åren 2015-2017, vilka representerar den färskaste statistiken från de olika ämnesområdena.
Personer med föräldrar som har en låg utbildningsnivå (vilket ses som en indikator för en låg socioekonomisk ställning) deltar mer sällan i småbarnspedagogik, utexamineras mindre sannolikt från en utbildning på andra stadiet och fortsätter mindre sannolikt till högre utbildning än personer som har åtminstone en förälder med en högskoleexamen.
Kvinnors inkomster i OECD-länderna var i genomsnitt 26 % mindre än männens. Inkomstskillnaderna har ändå minskat under de senaste tio åren. Finland placerar sig med sina 77 % nära OECD-ländernas genomsnitt (74 %). I OECD-länderna är sysselsättningsgraden bland kvinnor med högre examen lägre än männens.
Personer som är födda utomlands tjänar mindre än personer med samma utbildningsnivå i åldern 25-64 som är födda i Finland. Särskilt personer med en högre examen som är födda utomlands har sämre inkomster. De tjänar 24 % mindre än personer som är födda i Finland. Skillnaderna är mindre för personer med lägre utbildning.

Duons rapport, som har beställts av Svenska kulturfonden, offentliggjordes den 10 september.
Inger Damlin, rektor för Korsholms högstadium, deltog i ett seminarium som anslöt sig till rapporten.
– Det gläder mig att vi ännu en gång lyfter lågpresterares stödbehov. Samtidigt hoppas jag att det låga antalet högpresterare genererar exakt samma diskussion. Högpresterare når inte sin fulla potential. Här behövs forskning!
Mera om rapporten i Läraren nr 14/18, som utkommer den 13 september.

I kolumnen finns ett löfte, som säkerligen sprider en viss glädje i lärar- och speciellt skolledarkretsar i grundskolan. Såväl OAJ som FSL har förmedlat önskemål om att stoppa den splittrade finansieringen, så att olika projekt följer på varandra. Satsa hellre på grundfinansieringen, har lärarfacken önskat.
Nu lovar ministern att ”hankehumppa” (projektpolkan Lärarens övers.) nedtonas.
”Lindring utlovas för den projektpolka, som har belastat grundskolan. Utbildningsstyrelsen förbereder en ny modell, där bidrag som riktas till skolorna sammanställs så att bidrag kan ansökas en gång i början av året”, antecknar Grahn-Laasonen.

– Den statliga finansieringen fyller inte min önskan om transparens. Tyngdpunkten har överförts allt mer från den klart definierade, resultatbaserade finansieringen till olika typer av så kallade strategiska medel utan att man har gett klara kriterier enligt vilka strategiska medel delas, sade Hupa.
Han kritiserade också nedskärningarna, som de två senaste regeringarna har genomfört gällande finansieringen av forskningen och utbildningen. Grundfinansieringen från Undervisnings- och kulturministeriet minskar för fjärde året i rad.
Regeringen utlovar emellertid en tilläggsfinansiering om drygt 100 miljoner euro nästa år. Det handlar om tilläggspengar till forskningen genom Finlands Akademi och Business Finland.
– Tilläggsfinansieringen är givetvis välkommen, men den är bara en bråkdel av de kraftiga nedskärningar som har tidigare genomförts. Den hjälper inte heller den ansträngda ekonomin i vår grundverksamhet, speciellt utbildningen, fastslog Mikko Hupa.