Category: Nyheter

THE-rankningen har 13 delfaktorer som beskriver universitetets anseende, forskningens volym och forskningens kvalitet. Vidare beaktas finansieringen, antalet studerande och doktorsavhandlingar per lärare samt andelen utländska studenter.
Som orsak till att HU rasar i rankingen anges minskad finansiering från företag och ett lägre antal utländska studenter.
Helsingfors universitet är det fjärde bästa nordiska universitetet i rankningen. Högre placerar sig Karolinska institutet (40:e plats), Uppsala universitet (87:e plats) och Lunds universitet (98:e plats) i Sverige. Av de finländska universiteten ligger Helsingfors universitet högst. Aalto-universitetet är på 181:a plats.
Topplatserna innehas av två brittiska universitet, Oxford (första plats) och Cambridge (andra plats).

OAJ konkluderar att dualmodellen är utsatt för erosion, trots att modellen utgör ett bärande element i regeringens vision för forskningen och den högre utbildningen fram till år 2030.

Den färska rapporten gör gällande att den separata lagstiftningen för universiteten och yrkeshögskolorna utgör en broms för utvecklingen.
– Vi förvånas av denna tolkning, säger Hannele Louhelainen, specialsakkunnig vid OAJ.

Hon hänvisar till visionen för forskning och högre utbildning, som blev klar i fjol. Här anges att universiteten och yrkeshögskolorna utgör starka institutioner, som medborgarna och arbetslivet kan förlita sig på.
OAJ försvarar dualmodellen.
– Den möjliggör en dynamisk utveckling av universiteten och yrkeshögskolorna. Den erbjuder ramar för samarbete mellan högskolor och även specialisering i fråga om utbildning, forskning och innovationer, säger Louhelainen till oaj.fi.

Utbildningsstyrelsen har livligt försvarat testerna, men klasslärarföreningen, som är en pedagogisk sammanslutning, förfäktar en mycket kritisk syn i ett pressmeddelande.
Testarrangemangen beskrivs som förvirrande. Lärarna genomför mätningar så att de möjligen inte förfogar över tillräckliga kunskaper om elevernas hälsotillstånd. Klasslärarföreningen anser att mätningarna bör i sin helhet överföras till skolhälsovårdens uppgiftsområde. I annat fall bör mätningarna övervakas och bokföras av en professionell yrkesutövare inom hälsovården.
Klasslärarföreningen finner det förvånande att resultaten från Move-mätningarna inte beaktas i t.ex. de omfattande hälsogranskningarna av elever i åk 5.
Klasslärarna finner också att Move-testen inte är förenliga med ideologin i läroplanen. Mätningsarrangemangen borde inte höra till skolans och lärarnas uppgifter.
FSL:s ordförande Christer Holmlund för också fram kritik mot Move-mätningarna i sin kolumn i Läraren nr 15/28, som utkommer den 27 september.

Grundskolorna Myllypuron peruskoulu, Kaisaniemen ala-aste, Keinutien ala-aste och yrkesläroanstalten Stadin ammattiopisto deltar i undersökningen.
Med hjälp av sensorerna mäts temperaturen, koldioxidhalter, relativ fuktighet, flyktiga organiska föreningar, mikropartiklar samt skillnader i lufttryck mellan inomhusluft och utomhusluft i olika utrymmen i byggnaderna.
Mätresultaten skickas trådlöst från sensorerna till det nya systemet för uppföljning av förbrukningen och förhållandena som visualiserar informationen för stadens och forskarnas bruk. Samtidigt samlar forskarna in erfarenheter och observationer om inomhusluftens kvalitet av dem som använder utrymmena.
“En uppföljning av det här slaget är en nyhet i skolorna i Helsingfors. Tidigare har motsvarande mätningar utförts endast under en kort tidsperiod, och vi har knappt haft tillgång till någon data i realtid”, berättar Marianna Tuomainen, som är ledande sakkunnig vid stadsmiljösektorn.
Projektet siktar på allmännyttiga resultat som kan utnyttjas i byggnadsbeståndet på ett bredare plan. Projektet undersöker inte mögel- eller mikrobskador utan inomhusluftförhållanden, t.ex. temperatur eller ventilation. De här faktorerna har en stor inverkan på hur inomhusluften upplevs.
Sensorerna installeras i de utrymmen som ska undersökas i november-december, och de som använder utrymmena får instruktioner om hur de ska ge respons. Undersökningsprojektet avslutas våren 2019, men tanken är att sensorerna fortfarande ska användas efter det.

Utbildningen är i medvind inför vårens riksdagsval. Vilka brister och därtill hörande åtgärder lyfter de politiska partierna fram?
Svar ges i en paneldebatt, som ordnas av lärarfacket OAJ i Sanoma-huset i centrala Helsingfors den 5 oktober. Då infaller nämligen den internationella världslärardagen och OAJ slår på stortrumman. I panelen medverkar riksdagsledamöter, som företräder de partier som har säte i riksdagen. Svenska folkpartiets representeras av Mikaela Nylander.

Evenemanget i Sanoma-huset inleds kl. 13 fredagen den 5 oktober. Under fyra timmars tid ordnas allehanda jippon och tillställningar, som bl.a. belyser utvärderingens finesser, läromaterialfrågor och mediernas roll.
I traditionell ordning har OAJ sammanställt målsättningar, som upplevs som särskilt angelägna inför vårens riksdagsval. OAJ:s teser presenteras av ordförande Olli Luukkainen.
Mera på www.oaj.fi

Avsikten med Move-mätningarna för elever i årskurserna 5 och 8 inom den grundläggande utbildningen är att inspirera barn och unga att röra på sig och att samla information om deras fysiska funktionsförmåga som stöd för skolhälsovården. Systemet togs i bruk år 2016.
Det tragiska dödsfallet till trots fortsätter skolornas Move-mätningar och tidtabellen för den riksomfattande informationsinsamlingen har förlängts till den 12 oktober 2018. Det är påkallat av att många kommuner fick kalla fötter och tog en paus i mätningarna.
I Move mäts uthållighet och rörelseförmåga med skyttellöpning på 20 meter. Man mäter hur länge eleven kan ta sig fram i ett ökande tempo enligt ljudsignalerna som spelas upp. De första avstånden joggar man i lugnt tempo. Läraren meddelar att mätningen är avslutad då eleven inte längre kan hålla takten. Eleven kan också avbryta mätningen själv.
Urho Kujala, professor i idrottsmedicin vid Jyväskylä universitet, har varit med om att utforma Move. Han försvarar bruket av skyttellöpning.
– Metoden ingår praktiskt taget i alla betydande testbatterier som används för att mäta skolelevers fysiska kondition, säger Kujala.
UBS ordnade den 21 september en presskonferens, där Kujala medverkade tillsammans med andra specialexperter.
Kujala omtalade att han har varit i e-postkontakt med utländska forskare i syfte att utreda huruvida det har konstaterats ”allvarliga komplikationer” i anslutning till just skyttellöpningen.
– Svaret blev att det inte finns uppgifter om att skyttellöpning skulle ha framprovocerat plötsliga dödsfall, omtalade Kujala.
Hans konklusion blir att det inte finns någon orsak att begränsa friska och symptomfria barns och ungas deltagande i gymnastik eller Move-mätningar.
– Däremot borde de uppmuntras till motion som främjar hälsa och välbefinnande. Forskning visar att en god uthållighetskondition har ett samband med bättre inlärning, arbetsförmåga och lägre risk för kroniska sjukdomar.
Utbildningsstyrelsen bad UKK-institutet, som inte varit med i att utarbeta Move-systemet, om en opartisk bedömning.
Institutet anser att omständigheterna för mätningarna är trygga och att instruktionerna i lärarhandledningen är tillräckliga.
Men det finns gråzoner. Mätningarna är dugliga för friska barn och unga, men det finns dolda sjukdomar och åkommor, vilka utgör en hälsorisk vid mätningen.
– Läraren borde få tillgång till elevens hälsouppgifter som är av betydelse med tanke på säkerheten då man idrottar. Det här förutsätter en nära dialog mellan hälsovården, eleverna och vårdnadshavare samt skolan, säger direktör Tommi Vasankari vid UKK-institutet.
I utredningarna betonas alltså vikten av en fungerande informationsgång mellan hälsovården och skolan, men också mellan skolan och vårdnadshavarna.
Mera i Läraren nr 15/18, som utkommer den 27 september.

Vad lockar dig tillbaka till journalistiken och till Läraren?
– Ränderna går väl aldrig ur. Det var de facto som kolumnist på tidningen Läraren som min journalistiska karriär började. I det här jobbet kan jag fullt ut utnyttja hela paletten av erfarenhet som jag samlat på mig: lärarbehörigheten och tiden bakom katedern, 15 år som journalist, men också erfarenheten av kommunikation och opinionsbildning från tankesmedjan Agenda. Framför allt så är jag en skrivande människa, och den sidan kommer jag att få bejaka i det här jobbet, säger Mattias Fagerholm.
Vad har du i bagaget?
– Jag har en klasslärarutbildning och lärarerfarenhet som bas. Största delen av min yrkeskarriär har jag ändå jobbat som journalist på Yle. Jag har huvudsakligen jobbat med nyheter och aktualiteter och i de flesta roller man kan tänka sig på en nyhetsredaktion. Allt från nyhetsuppläsare till producent för presidentvalsdebatter. Och närmast kommer jag från Agenda, där jag som verksamhetsledare haft uppdraget att starta upp och driva verksamheten vid tankesmedjan.
Fagerholm efterträder Carl-Erik Rusk, som har varit chefredaktör för Läraren sedan år 1987.
Läraren utges av Finlands svenska lärarförbund FSL. Tidningen, som har en tryckt upplaga om 5 600 exemplar, utkommer med 20 nummer per år. Redaktionen består av två heltidsanställda journalister.
Läraren är en av de allra äldsta facktidskrifterna i vårt land. Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, utgavs år 1894. Namnet Läraren togs i bruk på 1970-talet, då de svenskspråkiga folkskol- och läroverkslärarna gick samman.

Två personer, Anna Palasmaa och Tuula Åminne, är anställda inom det tvåspråkiga projektet, som syftar till att finna och stöda elever med en begåvning inom ett skolämne, idrott eller ett praktiskt ämne. Projektet avslutas hösten 2019. Då torde Lovisa förfoga över en genomtänkt struktur för hur elever med särskild begåvning kan stödas och motiveras.

– Det här historiska beslutet innebär att alla barn får jämlika förutsättningar. Mångsidiga språkkunskaper hör till de viktigaste färdigheterna i framtidens internationella värld. Barn har en häpnadsväckande förmåga att lära sig nya saker, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml).
Hon är nöjd, liksom även lärarfacken OAJ och FSL som i sina yttranden har välkomnat satsningen.
För tillfället ska undervisningen i främmande språk inledas senast i årskurs tre, men många kommuner har börjat erbjuda undervisning i främmande språk redan tidigare.
– Det är också historiskt att minimitimantalet inom den grundläggande utbildningen ökar! Barnen får mer undervisning, säger Grahn-Laasonen.

– De arbetstidsförsök som nu kommer igång är jag oerhört positivt inställd till. Här ser jag det viktigt att även en finlandssvensk enhet skulle komma med, så att erfarenheterna kunde delas även svenska skolor emellan, säger Inger Damlin i en intervju, som ingår i en serie där ledamöterna i OAJ-styrelsen presenteras.
Damlin säger att genom öppenhet och diskussion kring försöksresultaten nås insikt om hur framtidens arbetsvillkor kan formas.
Det är OAJ:s husorgan Opettaja som står för presentationerna av styrelseledamöterna. Dessa har också ombetts ge sin syn på vilket djur de förliknar sig vid.
Damlin, som är rektor i Korsholm, säger att hon är ett lejon.
– En viljestark kvinna med ett gott hjärta och respekt för andras åsikter. I likhet med lejonen ”jagar jag gärna i flock”, ett beteende som innebär samarbete och organisation, säger Damlin.
Intervjun med Damlin är den femte i serien. Tidigare har ledamöter valt följande djur: tiger, hermelin, giraff och finsk spets.
I styrelsen för OAJ sitter 20 ledamöter plus ordförande Olli Luukkainen.