Category: Nyheter

Med strejken protesterar JHL mot en försämring av uppsägningsskyddet. Också OAJ motsätter sig lagförslaget som skulle försätta arbetstagare i en ojämlik situation.

Medlemmar i FSL och OAJ ska enbart hålla sig till de egna arbetsuppgifterna. Exempelvis ska daghemsföreståndaren eller rektorn meddela vårdnadshavarna ifall mat inte kan serveras under nämnda dagar, men läraren eller rektorn ska inte själv börja med matarrangemang.

Rektorerna och daghemsföreståndarna ansvarar för säkerheten i skolor och daghem. Om det på grund av strejken exempelvis blir farligt att använda apparater eller utrymmen, får dessa inte användas och de ska av säkerhetsskäl beläggas med användningsförbud. Läraren måste omedelbart meddela sin chef om hen upptäcker brister i säkerheten.

Om man på grund av strejken exempelvis inte kan använda idrottsutrymmen eller simhall och den planerade undervisningen där inte kan ges, måste läraren ordna annan läroplansenlig verksamhet.

OAJ har sällskap av bl.a. hälsofacken SuPer och Tehy i sin kritik av THL-utkastet. Inneluftproblem har konstaterats i många byggnader, där verksamhet drivs med offentliga medel. Det är fråga om bl.a. daghem, skolor och sjukhus.
Utkastet identifierar för all del många centrala problem rörande inneluften, men de föreslagna åtgärderna är allt för snäva. Facken anser dessutom att inställningen till personer som dras med symptom, som beror på problem med inneluften, är nedvärderande.
Berörda organisationer har beretts möjlighet att yttre sig om det planerade programmet, men fackens åsikter har inte beaktats.
Fackförbunden har bl.a. krävt att inneluften erkänns som en orsak till sjukdomar och att myndigheterna skrider till åtgärder för att förbättra det preventiva arbetet, vården och rehabiliteringen för de drabbade.
I utkastet undervärderas problemen i vårt land. Bl.a. nämns i utkastet att problemen i vårt land är mindre omfattande än i Europa i genomsnitt.
”Uppgiften stämmer inte, eftersom det i Finland finns exceptionellt många hälso- och trivselproblem i gamla offentliga byggnader som är i dåligt skick. I nya byggnader finns fukt- och mögelskador, som beror på planeringsfel och problem rörande byggkvaliteten”, fastslår facken, som kräver att utkastet till program rättas till.

Rapporten utvisar att i många länder utgör en elevs eller skolas postnummer den bästa grunden för en prognos rörande kvaliteten i utbildningen. Ingen nation kan påstå att man har lyckats eliminera de socio-ekonomiska faktorernas avspegling i elevernas resultat.
Många nationer har för all del förmått bygga upp utbildningssystem, som möjliggör att de socio-ekonomiska faktorerna inte är direkt avgörande, men alla länder måste det oaktat jobba vidare med likvärdigheten, resonerar OECD.

Undervisnings- och kulturministeriet publicerade i våras 2018 en lista över åtgärder för att förebygga sexuella trakasserier i lärmiljöer. Lärarutbildningsforumet fick som uppgift att dryfta hur man inom lärarutbildningen beaktar minskandet av sexuella trakasserier inom lärarutbildningen. Utgångspunkten är att alla lärare bör ha beredskap att känna igen och tackla sexuella trakasserier.
Riktlinjerna innehåller fem principer: 1) Vi känner till lagstiftningen och förhållningsreglerna 2) Vi känner igen trakasserier och vidtar genast åtgärder 3) Vi kan agera i en situation där det förekommer trakasserier 4) Vi ger kommande lärare verktyg och garantera att kompetensen är uppdaterad och 5) Vi garanterar en trakasserifri studiemiljö.
Särskilt viktigt är att garantera att nyutexaminerade lärare och lärare i början av sin karriär har modeller för interaktion samt stöd för sitt jobb i skolans mångsidiga verksamhetsmiljö

Esbo har beslutat om utdelningen av den lokala justeringspotten 1.1.2019 enligt det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA). Enligt det centrala avtalet avdelades en regleringspott om 1,2 procent av lönesumman, som fördelas på lokal nivå.
I Esbo är till barnträdgårdslärarnas nya uppgiftsrelaterade månadslön 2 585 euro från 1.1.2019.
Esbo är det senaste tillskottet i raden av kommuner, som har beslutat höja lönerna för lärarna inom småbarnspedagogiken. Tidigare har Vanda, Helsingfors och Grankulla meddelat om liknande operationer.
Kommunerna i huvudstadsregionen lider av en kronisk brist på lärare inom småbarnspedagogiken

Understödet kan även sökas för projekt där man utvecklar utbildningsanordnares centrala upphandlingar i syfte att sänka kostnaderna för de läromedel, tillbehör och redskap som de studerande behöver. Inom gymnasieutbildningen kan man också med hjälp av understödet utveckla återbruks- och låneverksamhet. Understödet kan inte användas för anskaffande av apparatur och studieredskap direkt till de studerande.
– Regeringen har beslutat att man inom gymnasie- och yrkesutbildningen tar i bruk ett läromaterialstillägg för studerande med svag ekonomi. Därutöver behövs ändå även nya innovativa lösningar för att sänka läromedelskostnaderna på andra stadiet. Läromedelskostnaderna får inte utgöra ett studiehinder för en enda ung person, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml).
Utbildningsanordnare kan ansöka om understödet fram till den 15 november 2018. De projekt som fått understöd kör igång senast i januari 2019 och fortsätter fram till utgången av 2019.

Länge fick privatskolor ersättning enligt 100 procent, medan nya tillstånd beviljades så att i dessa fall motsvarade ersättningen 90 procent av de genomsnittliga kostnaderna per elev. Systemet ändrades år 2014, så att därefter fick privata utbildningsanordnare 94 procent i hemkommunersättning.
OAJ ser ingen orsak till att diskriminera privata skolor och därmed också eleverna och lärarna i dessa. Systemet borde vara neutralt och inte se till vem som upprätthåller utbildningen.
I vårt land är det svårt att få tillstånd och därtill anslutna statliga bidrag för privat skolverksamhet i grundskolan. Lagstiftningen anger att verksamheten inte får vara vinstdrivande. Utbildningen i skolor, som bedrivs i privat regi, bör vara avgiftsfri.
Det är statsrådet som en gång per år tar ställning till influtna ansökningar om att bedriva privat skolverksamhet. Porten har varit trång under de senaste decennierna och det har inte heller funnits ett politiskt tryck mot att tillåta flera privata skolor med statlig finansiering.

HS har talat med Simo Vehmas, som är professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet sedan ett år tillbaka. Tidigare har han bl.a. bestridit en professur vid Jyväskylä universitet.
Vehmas motiverar sitt beslut med regeringens nedskärningar av universitetens resurser, men också med ledande politikers inställning till forskning och forskare.
” Regeringen tog kål på min tilltro till vetenskapspolitiken. Det var ju inte endast fråga om Sannfinländarnas stolligheter. Om också Samlingspartiet går med i samma trall handlar det om en grundläggande förändring i samhället”, säger Vehmas.

”I och med detta avtal kan man i gymnasierna nu smidigare använda gamla studentexamensprov i undervisningen”, säger Tiina Tähkä, generalsekreterare vid Studentexamensnämnden.
”Lärarna och studerandena kan nu bekanta sig med autentiska prov och det material som ingår i proven, och få en uppfattning om vad som väntas av dem. Tidigare har nämnden endast publicerat beskrivningar av goda svar på sin webbplats. Dessa har inte ensamma gett en klar helhetsbild av hur uppgifterna och materialet i proven har sett ut. Detta avtal utgör ett långt och efterlängtat steg framåt.”, säger Tiina Tähkä.
Examina-tjänsten finns på adressen www.examina.fi. Tjänsten kräver inloggning.

Likvärdigheten och speciellt flickornas rätt till utbildning går överlag som en röd tråd genom EI:s arbete.
På lärarnas och lärarorganisationernas ansvar faller också att säkerställa att fördomar och stereotypier rörande kön synliggörs och motarbetas inom utbildningens område, oavsett kulturella eller religiösa traditioner. Negativ särbehandling p.g.a. kön måste motarbetas på alla sätt.
I extrema fall har flickor angripits fysiskt för att de går i skola. Också kvinnliga lärare har utsatts för attacker av olika slag, vilket bekymrar EI.
– Det är en del av ett större problem med könsdiskriminering, som dessutom förstärks av modern teknologi så att attacker mot flickor och kvinnor snabbt kan spridas via sociala medier, antecknar EI.