Category: Nyheter

I juni inledde Utbildningsstyrelsen arbetet med att definiera mer exakta och nationellt bindande kriterier för slutbedömningen fram till våren 2020. Som stöd för arbetet med kriterierna har Utbildningsstyrelsen tillsatt en expertgrupp som utgående från forskningsdata ska utarbeta ett underlag för att definiera kriterier för de olika läroämnena.
Utbildningsstyrelsen har i enlighet med expertgruppens förslag beslutat att kriterierna ska utarbetas för vitsorden 5, 7 och 9 utöver de nuvarande kriterierna för vitsordet 8.
Utbildningsstyrelsen bjuder in bland annat utbildningsanordnare, lärare, ämnesföreningar och lärarutbildare till flera rundabordsdiskussioner om bedömning. Vid diskussionerna presenteras hur arbetet framskrider och arbetet med att definiera kriterierna främjas i brett samarbete.

Föräldraenkäten besvarades av över 270 personer och ungefär hälften ville förbjuda mobilanvändningen på skolgården, omtalar Åbo underrättelser den 29 oktober.
Om någon använder mobilen trots förbudet leder det till ett så kallat fostrande samtal och ett meddelande hem till föräldrarna.
En förhoppning från skolans sida är att mobilförbudet också skulle få eleverna att röra på sig mer under rasterna. Elever i årskurserna 5 och 6 leder olika rastaktiviteter och barnen kan också spela till exempel fotboll eller basket mellan lektionerna.
Också på annat håll smakar man på mobilfria varianter. Under fyra månader, mellan höstlov och sportlov, ska Mariehamns högstadieskolor prova på att ha mobilfritt under skoldagen. Det innebär att eleverna inte har tillgång till sina privata mobiltelefoner från det att de kommer till skolan och tills de går hem. 

Sonja Ollas-Airinen lämnar sitt jobb på Svenska kulturfonden och tillträder vid årsskiftet en befattning som specialsakkunnig vid stiftelsen Brita Maria Renlunds minne.
Pol.mag. Ollas-Airinen har varit ombudsman vid Kulturfonden i ca åtta år. Kulturfonden har ledigförklarat jobbet som ombudsman med inriktning på utbildning och forskning.
Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne fyller 100 år 2018 och firar bl.a. genom att donera miljoner till pedagogisk forskning och utbildning bl.a. så att vid Helsingfors universitet instiftas en bestående svensk professur i småbarnspedagogik.

Det är dock de enskilda fackförbunden som har tagit beslut om kampåtgärder och förbunden besluter också om huruvida de läggs på is.
Akava visade för sin del enhälligt grönt ljus, medan STTK och FFC i detta skede talar om villkorliga beslut. Här handlar det om att organisationerna vill se om regeringens uppsåt är ärliga, så att beredningen av den omtalade lagen verkligen genomförs som ett samarbete med arbetsgivarna och arbetstagarna.
OAJ:s styrelse godtog regeringens förslag tidigare i dag. OAJ har utlyst övertidsförbud och förbud mot byte av arbetsskift i många privata daghem. Dessa åtgärder avbryts.

– Lärarförbundet står inför stora förändringar och med det stora förtroende kongressen har visat mig och presidiet kan vi tillsammans med våra medlemmar möta läraryrkets utmaningar, inte minst den stora lärarbristen, sade Jaara Åstrand då hon tackade för förtroendet.
Maria Rönn fortsätter som första vice ordförande, medan Robert Fahlgren fick fortsatt förtroende som andre vice ordförande.
Lärarförbundets kongress avslutas fredagen den 26 oktober.

I första skedet talades om att uppsägningsskyddet kan uppluckras i företag med mindre om 20 anställda. I andra skedet talade regeringen om tio anställda, men i det nya förslaget talas inte längre om personalens volym. Nu anges endast om att personalstorleken ska beaktas då man avgör om det finns grunder för uppsägning.
Ytterligare föreslår regeringen en förändring, som innebär att karenstiden för en uppsagd föreslås bli 60 dagar jämfört med 90 dagar i tidigare förslag.
Sist men inte minst: regeringen är öppen för trepartsförhandlingar där regeringen, facken och arbetstagarna tillsammans utreder hur den av facken häftigt kritiserade aktiveringsmodellen för arbetslösa ska utvecklas.
Här handlar det om att regeringen visar förståelse för fackföreningsrörelsens kritik rörande regeringens kallsinnighet till trepartssamarbetet.
Vad säger fackförbunden? Svaret torde föreligga omkring 14-tiden idag fredag.

– I ett internationellt perspektiv är finansieringen av de finländska högskolorna exceptionellt resultatbunden och denna betoning föreslås nu ytterligare stärkas. I nästan alla andra länder får högskolorna sin offentliga grundfinansiering som stora helheter, säger facken i sin avvikande mening, som har fogats till rapporten.
När man ser till personalens erfarenheter är det inte trovärdigt att påstå att finansieringsmodellen endast är en modell för fördelning av pengar så att högskolorna har fria händer att fördela pengarna.
– Om högskolornas, deras enheters eller enskilda arbetstagares arbete inte leder till sådana resultat, som förutsätts i finansieringsmodellen, minskar finansieringen bombsäkert, säger Hanna Danskanen, universitetsombudsman vid OAJ och Petri Koikkalainen, ordförande för Forskarförbundet.
Facken anser dessutom att tidtabellen för arbetet var för snäv, trots att de nya finansieringsmodellerna torde tas i bruk först år 2021.
Enligt förslaget, som överräcktes till undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen den 24 oktober, ska man höja examinas andel i yrkeshögskolornas finansiering till 56 procent (för tillfället 40 %) och i universitetens finansiering till 30 procent (för tillfället 19 %).
Framöver ska man enligt förslaget beakta branschspecifika skillnader i de olika examina, snabbare utexaminering och effektivare utnyttjande av högskolornas studieplatser. Också totalfinansieringsandelarna av universitetens forskning och yrkeshögskolornas FoU-verksamhet växer enligt förslaget med en procentenhet. Den konkurrensutsatta finansieringen för kontinuerligt lärande, sysselsättning och internationalisering samt incitamenten för universitetens publikationer stärks.

Männen nöjer sig oftare än kvinnorna med att endast delta i prov i de obligatoriska ämnena. I studentskrivningarna våren 2017 avlade 20 % av männen och 16 % av kvinnorna prov endast i de 4 obligatoriska ämnena.
I motsvarande mån valde 29 % av kvinnorna och 25 % av männen att avlägga två extra prov. Ur studentexamensnämndens statistik över vitsordsfördelningen i vårens studentskrivningar under de senaste åren framgår också att kvinnorna relativt sett oftare än männen får laudatur i modersmålet, det andra inhemska språket och i de flesta realämnena.
Jämförelsen har gjorts mellan resultaten i studentexamen åren 2016–2018 och procentandelarna gäller dem som utexaminerats 2017. Höstens resultat behandlas inte, eftersom största delen avlägger examen på våren.

Antalet lektioner i samhällskunskap är större i Finland än i de andra EU-länderna. Endast i Estland och Luxemburg är antalet lika stort. Kommissionen ser det också som positivt att målsättningen med övriga aktiviteter i skolan också är att förbereda elever och studerande att bli delaktiga och aktiva medborgare.
Rapporten lyfter även fram de finländska ungdomarnas goda medborgarfärdigheter. Detta framgår av ICCS-undersökningen (International Civic and Citizenship Education Study) som genomfördes 2016, där de finländska eleverna i åk 8 kom på fjärde plats bland 24 länder.
Brister finns emellertid också. Även om den socioekonomiska bakgrunden inte hade en så stor inverkan på de ungas medborgarfärdigheter i Finland, hade invandrarbakgrund en större inverkan än i andra länder. I Finland var de ungas deltagande i samhälleliga aktiviteter också litet jämfört med de andra länderna.

Förhandlingarna bygger på de resultat som nåddes i vårvinterns avtalsuppgörelse. Förutom de allmänna förhöjningarna om 1,0 procent från 1.4. 2014 och 1,1 procent från 1.4. 2019 avtalades om två justeringspotter. Den första reglerings- och lokalpotten uppgår till 0,5 procent av lönesumman och pengarna utbetalas från 1.1. 2019. Den andra potten om 0,85 procent utbetalas från 1.1. 2019,
I det centrala avtalet anges inte hur de två potterna fördelas, utan de pågående förhandlingarna handlar om just detta.
– Pengarna kan användas för att utveckla löne- eller arbetstidssystemet, säger Eija Urpilainen, förhandlingschef vid OAJ, till oaj.fi.
Tidigare i höst nåddes ett avtal gällande den övriga universitetssektorn.