Category: Nyheter

I bakgrunden finns beslut om nedskärningar, som reducerar lärarstuderandenas möjligheter att välja biämnen.
Enligt förbundets stadgar, som förnyades av förbundskongressen i juni, utökades floran av medlemmarnas möjligheter att påverka förbundets verksamhet och inriktning. Vid sidan av motionerna introduceras initiativ som ett nytt alternativ.
Där som motionerna är formbundna bl.a. så att de måste omfatta tydligt formulerade yrkanden är initiativen mera flexibla. Initiativ kan dessutom riktas till såväl fullmäktige som styrelsen.
Initiativen verkar ha fallit i god jord, för styrelsen och fullmäktige har att ta ställning till fem initiativ. Det är styrelsen som bereder ärenden för behandling i fullmäktige.
I ett allmänt formulerat initiativ lyfts fram betydelsen av att FSL kontinuerligt framhåller att barndoms- och tonårstiden har en oåterkallelig inverkan på individens framtid och utveckling.
Lärarna far illa i skolorna på grund av det våld som de utsätts för och som de bevittnar i jobbet, anges i ett initiativ. I detta diskuteras förekomsten och preventionen av våld i lärarnas yrkesvardag.
Tillgången till datorer och pekplattor varierar mellan skolorna. Hur ska lärarna hänga med i den snabba digitala utvecklingen om de rätta verktygen saknas?, frågas i ett initiativ.
Orken tryter för många lärare. I många fall förslår inte arbetstiden för alla uppgifter, anges i ett initiativ som utmynnar i ett förslag om att FSL måtte initiera en samtalstjänst för lärare.
Vilka principer följer skolorna, då vikarier plockas in? Bl.a. denna fråga ställs i ett initiativ , där det också föreslås att FSL bör sammanställa en arbetsbeskrivning som berör alla som handhar fackliga uppdrag.

Tidigare har skolorna, elevkårerna eller föräldraföreningarna själva handhaft upphandlingen, men från i höst sköts upphandlingen centralt av staden. Det handlar inte om småpengar, utan en uppskattning är att totalsumman uppgår till 3,6 miljoner euro.
”Med konkurrensutsättningen vill man hålla kostnaderna under kontroll. Det viktigaste är att vårdnadshavarna får fotografier som håller god pris-kvalitetsnivå”, sammanfattar inköpschefen Päivi Koskinen i sektorn för fostran och utbildning.
Helsingfors siktade på ett fyraårigt ramavtal, så att daghemmen, lekparkerna, skolorna och läroanstalterna har möjlighet att påverka valet av fotograf och tidpunkten för fotograferingarna. Ramavtalet syftade till att omfatta flera aktörer av olika storlek.
Men upphandlingen har stött på patrull, omtalar gratistidningen Metro den 6 november. Ett rättelseyrkande har inlämnats gällande nämndens beslut om upphandlingen och även Marknadsdomstolen har mottagit ett besvär gällande nämndens beslut.
Tidtabellen för hela processen är höljd i dunkel.
I en del skolor och daghem har skolfotograferingarna dock ägt rum i normal ordning, eftersom det har funnits tidigare uppgjorda avtal med serviceleverantörer rörande detta.

– Vi tror att ett sådant system skulle minska på arbetsgivarnas egenmäktiga agerande och stöda sysselsättningen, skriver FFC:s chefsekonom Ilkka Kaukoranta i ett blogginlägg.

Turordningsreglerna ingår i FFC:s målsättningar inför riksdagsvalet.
I Sverige tillämpas liknande turordningsregler. Dessa innebär att den som senast blev anställd är den som först måste sägas upp. Detta kallas sist-in-först-ut-principen (SIFU).

– Det är värdefullt att arbetet kom igång snabbt efter det att regeringen hade presenterat sin lösning på problemen. Vi anser att ändringen inte behövs, men vi är nöjda med att motiveringarna till den nya lagen kunde beredas i form av trepartssamarbete, säger Akavas ordförande Sture Fjäder.
Miia Kannisto, ledande sakkunnig vid Akava, omtalar att överläggningarna gällde på vilket sätt antalet arbetstagare påverkar uppsägningsgrunderna, då man ser till helheten.
Tvisten på arbetsmarknaden pågick i flera veckors tid.
– Ingen vinner på det. Arbetsmarknadsorganisationernas sakkunskap bör utnyttjas i beredningsarbetet också i fortsättningen, säger Sture Fjäder.
Centralorganisationerna har för sin del godtagit resultatet, som har nåtts genom trepartsöverläggningar.
Fackförbunden som genomförde kampåtgärder lade dem på is, när regeringens lösning på problemen godkändes allmänt. Facken förväntas nu återta alla kampåtgärder.

Vid utgången av ansökningstiden 5.11 hade elva personer lämnat in ansökan. Nio av dessa önskar i detta skede av processen att deras namn inte ges offentlighet. De två personer som tillåtit sitt namn att publiceras är professorerna Mikael Lindfelt och Fritjof Sahlström.
Målet är att välja ny rektor inom mars 2019. Styrelsens nomineringsutskott väljer ut de kandidater som kallas på intervju och som senare genomgår en lämplighetsprövning. I februari för universitetskollegiet en diskussion med de utvalda kandidaterna.
Rektorsperioden omfattar framöver fem år, mot hittills fyra. Den som väljs till rektor ska ha bevisad professorskompetens och den förmåga och yrkesskicklighet som behövs för att sköta rektors uppgifter, samt i praktiken visad god ledarförmåga.

Utbildningsstyrelsen har meddelat att utbildningsanordnarna kan ansöka om statligt tutorstöd för såväl den grundläggande utbildningen som gymnasieutbildning.
– Modellen med tutorlärare i grundskolan har slagit genom väl. 90 procent av kommunerna har ansökt och fått stöd för verksamheten, omtalar undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml).
I programmet Den nya grundskolan, vars mål är att förnya grundskolan, satsas under åren 2016-18 sammanlagt 23 miljoner euro på tutorverksamheten. Denna gång kan utbildningsanordnarna ansöka om 6,5 miljoner euro.
Den stora nyheten är emellertid att tutorverksamheten också utsträcks till gymnasierna. Avsikten är att få igång ett pilotprojekt som ett regionalt samarbete. I potten finns en miljon euro.
Som ett nationellt mål har uppställts att omkring hälften av gymnasierna berörs av tutorlärarverksamheten år 2019-20.
Lärarfacket OAJ offentliggjorde i början av fjolåret resultaten från en gymnasielärarenkät. Enkäten visade att flertalet svarande efterlyste tutorlärare också i gymnasiet.
Ansökningstiden för tutorbidragen går ut 29.11. 2018.

Föräldrarna till cirka 10 000 finsk- och svenskspråkiga elever i grundskolan besvarade Föräldrabarometern 2018. Enkäten gjordes i samarbete av Förbundet Hem och Skola i Finland och Suomen Vanhempainliitto.
En del av föräldrarna upplevde att det är nödvändigt att använda digitala apparater i undervisningen och att detta berikar undervisningen. En del föräldrar skulle däremot vara förberedda att helt förbjuda användningen av digitala apparater i skolan. Den tid som barnen tillbringar med digitala apparater var också den omständighet som bekymrade föräldrarna mest i fråga om barnets hemmiljö.
Oron över användningen av digitala apparater är gemensam för hemmet och skolan.
”Föräldrarna och skolan måste föra en mer ingående diskussion om digitaliseringen av undervisningen med varandra. Det behövs också gemensamma spelregler för användningen av smarttelefoner under skoldagen. Barnen och föräldrarna måste tas med i det här arbetet”, betonar Micaela Romantschuk, verksamhetsledare för Förbundet Hem och Skola.

– Vi vill få så många bra sökande som möjligt, och vet att de kommer att lära sig mera svenska under utbildningen. Utbildningen av de blivande ambassadörerna för svenskan i Finland är en viktig del av Åbo Akademis arbete med att utvidga det svenska i Finland, säger dekanus Fritjof Sahlström.
Åbo Akademi har landets enda språkbadslärarutbildningar på svenska med 20 platser för småbarnspedagoger och 20 platser för klasslärare.
Ett reportage om utbildningen av språkbadslärare ingick i Läraren nr 15/18.

Beredningen är inne på sluttampen och avsikten är att lagförslaget överlåts till riksdagen denna månad.
Provet i modersmål och litteratur kvarstår som obligatoriskt prov för alla. Därutöver finns tre andra obligatoriska prov som väljs bland följande fyra prov: provet i det andra inhemska språket, provet i ett främmande språk, matematikprovet och ett realämnesprov.
Som en nyhet introduceras ett femte obligatoriskt prov, som dock är valbart.
Som en central motivering för reformen nämns det förnyade antagningsförfarandet till högskolorna. Avsikten är att dra ner på inträdesproven och stärka studentexamens ställning.

Regeringen vill genom en ändring av arbetsavtalslagen säkerställa att små arbetsgivares särskilda omständigheter ska beaktas i tillräcklig utsträckning vid bedömningen av grunderna för uppsägning som har samband med arbetstagarens person. Målet är att sänka små företags tröskel att anställa. I propositionen fastställs inte längre någon företagsstorlek.
En fråga som diskuterades särskilt vid mötet var på vilket sätt antalet anställda hos arbetsgivaren ska inverka vid den helhetsbedömning som gäller uppsägningsgrunden och på vilket sätt dessa omständigheter ska framgå av propositionens motiveringar.
I mötet deltog representanter för Akava, Finlands näringsliv, Kommunarbetsgivarna, FFC, STTK, Företagarna i Finland, evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, arbets- och näringsministeriet och finansministeriet.