Category: Nyheter

I vårvinterns avtalsförhandlingar kom man överens om att utveckla arbetstids- och lönesystemet för övningsskolorna. För det här anvisades två justeringspotter på sammanlagt 1,35 procent. Om en lösning inte kunde nås inom utsatt tid skulle 0,3 procent av kostnadseffekten dras bort. Riksförlikningsmannen gav 1.11.2018 som deadline.
Tiden överskreds, men en lösning nåddes som OAJ är nöjd med. Förhandlingsresultatet säkrade att den första justeringspotten används till fullt belopp, alltså 0,5 procent från 1.1.2019.
Av potten för övningsskolornas undervisningspersonal riktas 0,36 procent till tabellönerna och 0,14 procent till kravtillägg och -nivåer att användas lokalt så som arbetsgivaren beslutar.
Följande justeringspott kommer 1.6.2019 och är 0,85 procent av lönesumman i februari. Den används lokalt till den individuella lönedelen så som arbetsgivaren beslutar.
Förhandlingsresultatet godkändes av OAJ:s styrelse 20.11 och styrktes 21.11 av förhandlingsorganisationen FOSU:s styrelse.

Lönepolitiken utgjorde ett hett tema på OAJ-fullmäktiges sammanträde i Helsingfors den 21-22 november.
Den lönepolitiska diskussionen har fått fart, sedan ett försök rörande årsarbetstid körde igång i en handfull grundskolor (åk 1-6) i Helsingfors, Lahtis och Vanda denna höst. Det treåriga försöket berör ca 300 lärare.
Förhandlingsdirektör Petri Lindroos kunde upplysa fullmäktige att det är för tidigt att tala om försök på gymnasienivå. Överläggningar med KT har för all del ägt rum, men några konkreta resultat finns inte.
Däremot pågår som bäst en arbetstidsuppföljning, som berör lärare i tio gymnasier i fem kommuner. Mera om OAJ-fullmäktiges sammanträde i Läraren nr 19/18, som utkommer den 29 november.

Hur ska gymnasierna finansieras i framtiden? En arbetsgrupp har tillsatts för att bena ut olika modeller och deadline har satts till juni 2019.
Projektchef Tiina Silander vid undervisnings- och kulturministeriet är ordförande, medan överdirektör Tapio Kosunen vid ministeriet är vice ordförande i tjänstemannagruppen.
Olika intressegrupper har getts säte i arbetsgruppen, där specialsakkunnige Olavi Arra representerar lärarfacket OAJ.

Juha Makkonen tillträder vid årsskiftet som utvecklingschef för organisationsverksamheten. Till hans uppgifter hör att planera och leda arbetet med att förnya organisationsverksamheten. Makkonen är för tillfället utbildningschef vid yrkeshögskolan Humak.
Makkonen är direkt underställd ordförande Luukkainen.
Jaakko Salo, som för närvarande fungerar som specialsakkunnig vid OAJ, tillträder vid årsskiftet befattningen som utvecklingschef vid OAJ:s avdelning för intressebevakning.
Salos huvudsakliga uppgift är att identifiera och analysera den pågående och kommande förändringsprocessen. Utgående från denna analys deltar han i arbetet med att utveckla OAJ:s intressebevakning.

Den nyvalda styrelsen, som omfattar två ledamöter som är nya i sammanhanget, tillträder i årsskiftet och definierar hur arbetet med tyngdpunktsområdena sker.
Orättvisorna i löne- och arbetstidssystemet dryftades på sammanträdet i Tammerfors och frågan tas också upp på vårmötet 2019.
Förbundsordförande Christer Holmlund, som är ordförande i styrelsen, gav utfästelser om att styrelsen måtte utarbeta en redogörelse, som fullmäktige får ta del av och diskutera. Då torde bl.a. förtydligas vad som avses med ett rättvist lönesystem.
Löne- och arbetstidsfrågorna är högaktuella just nu. En orsak är de försök med årsarbetstid, som inleddes i en handfull grundskolor denna höst.
OAJ:s fullmäktige sammanträder i Helsingfors den 21-22 november. I fullmäktige sitter sju representanter för FSL. OAJ-fullmäktige torde föra en diskussion om de pågående försöken och därtill anslutna frågor.
Mera om de två mötena i Läraren nr 19/18, som utkommer den 29 november.

– Stabiliteten och förutsägbarheten på arbetsmarknaden har försämras speciellt på grund av det politiska beslutfattandet och Finlands näringsliv EK:s beslut att avstå från centrala uppgörelser, säger Luukkainen.
FOSU-förbund med medlemmar vid universiteten kastades i vintras in i en strejk.
– Strejken måste genomföras så att vi kunde avvärja strävandena att försämra lönesystemet. Vi jobbade för att också universitetsanställda får löneförhöjningar, som motsvarar nivån inom andra områden, säger Luukkainen.

Examensstrukturen ändras så att examinanden avlägger fem prov, till vilka hör provet i modersmål och litteratur samt enligt examinandens eget val tre prov av en grupp som består av provet i matematik, provet i det andra inhemska språket, provet i ett främmande språk och provet i realämnena. Examinander bestämmer själv vilket det femte provet är, t.ex. ett andra realprov eller ett främmande språk.

– På så sätt bildas en mer balanserad helhet där man på ett bättre sätt kan mäta hur examinanden tagit till sig gymnasiestudierna, resonerar regeringen.
Studentexamen kommer framöver även att innehålla ämnesövergripande uppgifter.
-Studentexamens nya struktur stöder ett kunnande som överskrider läroämnesgränserna. Möjligheten att avlägga examen på engelska gör Finland attraktivt för internationella förmågor, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml).
I och med lagändringen kommer det att bli möjligt att avlägga studentexamen på engelska. Studentexamen ska kunna avläggas på engelska av studerande som har genomfört lärokursen för gymnasieutbildningen eller en yrkesexamen huvudsakligen på engelska. I den engelskspråkiga studentexamen avläggs samma prov som i den finsk- eller svenskspråkiga examen. I reformen har man beaktat nationalspråkens ställning som en obligatorisk del av examen så att det även i den engelskspråkiga examen ingår ett prov i finska eller svenska.
Avsikten är att studentexamenslagen träder i kraft tillsammans med gymnasielagen den 1 augusti 2019.
Men studerandena knotar, dock främst i fråga om introduktionen av ett femte obligatoriskt prov. Finska studerandeorganisationen Suomen Lukiolaisten Liitto (SLL) välkomnar reformen i övrigt.
– Jag känner framförallt bekymmer för den signal detta ger till gymnasiestuderandena som upplever stress redan nu, säger Alvar Euro, ordförande för SLL. Då talar han om det femte provet.
Ändringen berör i praktiken en femtedel av studerandena. Majoriteten skriver minst fem ämnen i dag.

Gymnasiet mår inte bra, säger studerandeorganisationen Suomen Lukiolaisten Liiton (SLL). I en resolution från SLL-kongressen, som ordnades i Seinäjoki den 10-11 november, sägs att gymnasiet har drivits in i en situation, där kraven gällande innehållet inte motsvarar den förefintliga tiden.
– Kurserna är fullproppade med innehåll och det är vanligt att man inte hinner avhandla allt. Studierna har reducerats till prestationer. Det är dags att sovra bland innehållet, säger Alvar Euro, som avgick som ordförande.
Kongressen valde Roosa Pajunen till ny ordförande.
Den nyaste skolhälsoenkäten visar att 35,4 procent av gymnasiestuderandena känner oro med anledning av sina sinnesstämningar. SLL-kongressen anger att tröskeln för att få hjälp är för hög. Personalresurserna är för snävt tilltagna.
SLL har siktet ställt på vårens riksdagsval.
– Nästa år får vi se om studerandena får en livboj eller om de lämnas ensamma, säger SLL-kongressen.

Studentkören Pedavoces bjuder också i år på adventskonserter i traditionell ordning. Pedavoces, som är en blandad studentkör, är verksam i Vasa. Kören inledde redan år 1974 traditionen med adventskonserter.
I år bjuds på tre konserter. Den första äger rum i Munsala kyrka onsdagen den 28 november, medan Trefaldighetskyrkan i Vasa utgör skådeplats för två konserter fredagen den 30 november och lördagen den 1 december.
”Vi varvar det bekanta med både sakrala och modernare toner”, lovar kören som sedan år 2009 har letts av Maria Timoshenko. Hon dirigerar konserterna.

Det fanns totalt 144 947 studerande inom den grundläggande yrkesutbildningen år 2017, vilket är ungefär 2 900 studerande färre än året innan. Det fanns 119 utbildningsanordnare: 75 privata anordnare, 9 kommuner, 34 samkommuner och staten. De genomsnittliga kostnaderna per studerande uppgick till 10 545 euro. Av kostnaderna per studerande utgjorde undervisningen lite mer än hälften, 55 procent.
Utgifterna för att ordna yrkesutbildning var högst i södra Savolax (12 419 euro) och Egentliga Tavastland (12 146 euro). Lägst var utgifterna i Päijänne-Tavastland (8 683 euro) och Södra Karelen (8 710 euro).
Gymnasieutbildningens sammanlagda kostnader har också minskat och var 0,9 procent lägre än under föregående år. De genomsnittliga kostnaderna per studerande var 7 669 euro.
Kostnaderna för att ordna gymnasieutbildning var högst i Lappland och Österbotten och lägst i Päijänne-Tavastland och södra Savolax. I genomsnitt täckte enhetspriset som används som grund för finansieringen av gymnasieutbildningen 88 procent av kostnaderna.