Category: Nyheter

  • Elevernas koncentrationsförmåga har försämrats – en ständig ström av stimulans en delorsak

    Elevernas koncentrationsförmåga har klart försämrats under de fem senaste åren. Det anser mer än åtta av tio lärare i en undersökning som Yle låtit göra i samarbete med lärarfacket OAJ.

    Lärarna lyfter fram det faktum att eleverna ständigt är uppkopplade som en orsak till den försämrade koncentrationsförmågan. Smarttelefonen stimulerar oavbrutet.

    Lärarna betonade också att stora undervisningsgrupper kan vara en delorsak till den sviktande koncentrationsförmågan.

    Över 400 lärare i grundskolan deltog i undersökningen.

  • UBS har anvisningar för religiösa fester

    Enligt anvisningarna ska religiösa evenemang ordnas separat från den övriga verksamheten. Barnens vårdnadshavare ska informeras i tillräckligt god tid och det ska erbjudas alternativ till deltagandet. Barnets vårdnadshavare ska ha en faktisk och genuin möjlighet att välja om barnet ska delta i evenemang och förrättningar som innehåller religiösa inslag. Om barnet inte deltar får det inte leda till att barnet stämplas.
    I anvisningarna rekommenderar eller förbjuder man inte religiösa evenemang. Kommuner och andra anordnare av utbildning och småbarnspedagogik bestämmer själva hur de går till väga.

  • Aktiveringsmodellen försämrar arbetslöshetsskyddet

    Regeringen Sipiläs aktiveringsmodell innebär att arbetslöshetsersättningen sänks med 4,65 procent i 65 vardagar om den arbetslösa inte har arbetat eller deltagit i sysselsättningsfrämjande service i tillräckligt stor utsträckning.

    De största skälen till att arbetslösa inte lyckas uppfylla villkoren är att det är svårt att få jobb och att det saknas service. Sämst är situationen för de arbetslösa som bor i norra Finland och för dem som är över 55 år gamla, skriver Löntagaren, FFC:s svenska organ som numera utkommer bara som webbpublikation.
    De som är över 55 år berättar att de inte får jobb och att de inte heller antas till utbildning, eftersom de enligt arbetsgivarna redan är för gamla. För dem är aktiveringsmodellen alltså bara ett sätt att skära ner de sedan tidigare små inkomsterna.

    FFC har krävt att aktiveringsmodellen ska dras bort, att karenserna i arbetslöshetsskyddet ska lindras och att de arbetslösa ska få bättre service.

    – Vi har föreslagit att man ska göra upp en personlig sysselsättningsplan för alla arbetslösa. Och om den arbetslösa vill träffa en tjänsteman från arbets- och näringsbyrån, så måste det gå att ordna, säger Saana Siekkinen, projektchef för FFC:s utvecklingsprojekt för arbetslöshetsskyddet, till Löntagaren.
    Industrifackets enkät gjordes i oktober och besvarades av 2 704 medlemmar i Industrins arbetslöshetskassa. FFC:s enkät gjordes i november och besvarades av 3 148 medlemmar i arbetslöshetskassorna inom FFC:s branscher.

  • Nästan 60 000 konsttestare

     

    Under projektets första läsår 2017–2018 deltog 57 976 ungdomar, 797 högstadieskolor och 3380 klasser i Konsttestarna. De erbjöds 126 185 kulturupplevelser vid 55 konstinstitutioner. Varje klass erbjuds ett årligt besök i en lokal konstinstitution och ett nationellt besök, ofta i huvudstadsregionen. Varje elev i åk 8 kan delta oberoende av hemort, och specialgrupper och tillgänglighet ägnas särskild uppmärksamhet.

    Konsttestarna erbjuder en viktig tilläggsresurs till skolans konstutbildning och ökandet av ungdomars konstupplevelser. I det praktiska arbetet har det noterats att konsttestarnas verksamhet inverkar på skolornas verksamhetskultur och möjligheterna till deltagande har förbättrats. Konstbesöken lär ungdomarna hur man uppför sig vid tillställningar, och resorna hjälper ungdomarna agera flexibelt i olika situationer. Besöken har också visat sig ha en ökande effekt på klassens känsla av gemenskap och grupptillhörighet.

    Konsttestarna är det största kulturprojektet för ungdomar i finländsk historia, kostar över 20 miljoner euro och når under tre läsår nästan 100 procent av eleverna i åk 8. Projektet har utvecklats och finansieras av Svenska kulturfonden, Suomen Kulttuurirahasto och Förbundet för barnkulturcenter i Finland. Programmet har nu kommit halvvägs.

    Konsttestarna köper per läsår biljetter för cirka 2 miljoner euro. Med dessa intäkter kan konstinstitutionerna utveckla sitt till ungdomar riktade publikarbete och till exempel rekrytera konstpedagoger och publikarbetare.

  • Lärare och rektorer flaggar för sifferbetyg tidigare

    Lärarfacket OAJ:s utvecklingschef Jakko Salo efterlyser en realistisk praxis vad gäller betygssättningen.

    Vissa modeller för utvärderingen har varit väldigt arbetsdryga. Om varje elev exempelvis skall utvärderas varje vecka och till det går det låt oss säga ca 20 min per elev. Då hinner ju inte läraren med något annat än bedömning. Och det är förstås inte önskvärt, säger Salo till Turun Sanomat.

    FSL:s ordförande Christer Holmlund efterlyser för sin del tydliga direktiv av Utbildningsstyrelsen.

    – Direktiv som inte förorsakar byråkrati eller merarbete, säger Holmlund.

     

  • Test

    Test

    Mattias testar

     Läraren digitalt, Toppenskoj!

  • Ismo Alanko blir hedersdoktor

    ”Alankos suggestiva framträdanden har ofta förknippats med den schamanistiska traditionen – till ett arv där magin och vetenskapen är ett”, anger universitetet.
    Alanko har gjort sig känd som frontfigur för bl.a. banden Hassisen Kone, Sielun Veljet och Ismo Alanko Säätiö.
    Legendariska hårdrockbandet Metallica väckte tidigare i år uppmärksamhet, då de framförde sin version av Ismo Alankos låt Rappiolla (På dekis). Basisten Robert Trujillo exekverade sången på finska.

  • Digisprång blev på hälft

    Helsingin sanomat HS berättar den 10 december om undersökningen Koulutuksen digiloikka – Miten onnistuimme suomalaisten osaamisen päivittämisessä ( ung. Utbildningen digisprång- Hur lyckades vi uppdatera finländarnas kunnande).
    Forskningsprofessor Tommi Hoikkala och specialforskare Tomi Kiilakoski står bakom undersökningen, som visar att skolorna inte utnyttjar sig av digital teknik i den mån som har eftersträvats.
    Forskarnas konklusion är att de digitala projekten i statlig regi har misslyckats eftersom de har introducerats i skolorna utan att man på förhand har förankrat projekten hos lärare, elever och pedagogiska forskare.
    Vad göra? Forskarduon säger att det finländska utbildningssystemet har nått många framgångar, som byggde på lyckade avgöranden på 1960- och 1970-talet. Många av dessa avgöranden byggde på kommittéarbete.
    – Kanske det vore hög tid att vara innovativ och pröva på en kommitté?, frågar Hoikkala och Kiilakoski.
    Forskarna inskärper också betydelsen av att lärarnas och elevernas röst hörs i sammanhanget, såsom var fallet när grundskolan byggdes upp för omkring 50 år sedan.

  • von Numers-Ekman till Kulturfonden

     

    Katarina hämtar bred erfarenhet till Kulturfonden – främst från skolvärlden, men också från föreningslivet och förlagssektorn. Katarina, FM i nordisk litteratur och nordiska språk, har sedan år 2000 jobbat som lektor i modersmål och litteratur i Mattlidens gymnasium i Esbo.

    Åren 2014-2017 var hon tjänstledig från sitt lektorsjobb och var då läsambassadör i hela Svenskfinland inom ett treårigt projekt som finansierades av Kulturfonden.

    Katarina efterträder Sonja Ollas-Airinen som efter åtta år på Kulturfonden vid årsskiftet blir specialsakkunnig vid stiftelsen Brita Maria Renlunds Minne.

  • Högpresterande ligger i lä

    Läget är inte tillfredsställande noteras i rapporten.
    Granskningen visar att flertalet av de granskade skolorna behöver utveckla undervisningen för de högpresterande eleverna. Rektors pedagogiska ledarskap är en viktig del i detta arbete.
    Rapporten omfattar bl.a. följande slutsatser:
    – Undervisningen i matematik behöver utvecklas
    – Högpresterande elever ges inte tillräcklig återkoppling och tydliga instruktioner
    – Samverkan kring högpresterande elever prioriteras sällan
    – De högpresterande eleverna ges inte tillräckliga förutsättningar att hantera prestationsrelaterad stress
    – Det är fler flickor än pojkar som uppger att de saknar utmaningar i undervisningen.
    Också i vårt land har uppmärksammats en liknande problematik.