Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU, Offentliga sektorns union JAU och Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT har 6.6 nått ett förhandlingsresultat om ett separat avtal som baserar sig på det medlingsbud som förlikningsnämnden gav tidigare.
Härnäst behandlas förhandlingsresultatet av förhandlingsparternas beslutande organ. Innehållet publiceras ifall samtliga organisationerna godkänner förhandlingsresultatet.
Förlikningsman Jukka Ahtelas medlingsbud skulle ha gett ett tvåårigt avtal och man skulle ha förhandlat om det andra avtalsårets förhöjningar i januari 2023. 1.8.2022 skulle den allmänna förhöjningen ha varit 1,6 % och den lokala justeringspotten på 0,3 % skulle arbetgsivaren ha beslutat om.
Det positiva i medlingsbudet var att det innehöll ett förslag om att tillsätta en arbetsgrupp för att utveckla ett lönesystem för den privata undervisningssektorn.
I augusti träder familjeledighetsreformen i kraft men hur den genomförs i den privata undervisningssektorn förblir ännu olöst.
– Bildningsarbetsgivarna var tydligen inte villiga att genomföra en omfattande familjeledighetsreform som behandlar alla föräldrar jämlikt, säger OAJ:s förhandlingschef Petri Lindroos.
Svaret till förlikningsman Ahtela ska ges senast klockan 12 imorgon, onsdag 25.5. OAJ berättar inte om förslagets innehåll i detalj i detta skede.
Det tigare kollektivavtalet gick ut 31 och förhandlingarna inom den privata utbildningssektorn avbröts utan framgång den 2 april. Den 13 april gavs ett första medlingsbud, som förkastades. Ett till medlingsbud gavs 29.4 och förkastades kort därpå.
– Att fortsätta avtalslöst över sommaren innebär helt klart att det finns en risk för fortsatta strejker till hösten. En snar lösning vore av största vikt för alla parter och framförallt för samhället, säger FSL:s förbundsordförande Inger Damlin.
OAJ:s ordförande Katarina Murto anser att förhandlingsläget inom kommunsektorn är svårt.
– Lönenivån och löneutvecklingen släpar efter inom hela kommunsektorn. Inflationen är hög och de ekonomiska utsikterna för hösten är oklara. Ju längre förhandlingarna drar ut på tiden desto svårare är det att nå ett resultat. Det är klart att vi i fortsättningen håller fast vid att lärarna inom den kommunala sektorn får konkurrenskraftiga löneförhöjningar och ett flerårigt löneutvecklingsprogram säger Murto.
Enligt Murto kan man förvänta sig att situationen blir ännu svårare ju längre tid det tar innan en lösning nås.
– Det är även möjligt att kommunsektorns förhandlingsstruktur vittrar sönder på grund av KT:s egna åtgärder om man inte kommer vidare i förhandlingarna, säger Murto.
Vi informerar i ett senare skede om hur förhandlingarna fortsätter.
Förlikningsnämndens ordförande Elina Pylkkänen avslutade presskonferensen som presenterade medlingsbudets innehåll kring kvart före ett på tisdagen. Eftersom budets innehåll och arbetsmarknadskonflikten inom den kommunala sektorn är av ett allmänt intresse hade nämnden valt att presentera innehållet också offentligt redan innan de olika parterna i konflikten tagit ställning till budet.
Alla parter inklusive förhandlingsorganisationen FOSU ska ge sina svar på budet innan klockan 12 på onsdagen. Parterna är Kommunala arbetsgivarna KT, Sote rf som representerar vårdfacken Tehy och Super, JAU rf som förhandlar för fackförbunden JHL och Jyty samt FOSU som representerar bland annat lärarna.
Under presskonferensen gav nämnden en bakgrund till medlingsbudets innehåll som också summerade nämndens arbete. Här noterade man bland annat medianlöner inom den offentliga sektorn, Finlands ekonomiska situation och beräkningar på hur bruttonationalproduktens och tillväxtens utveckling ser ut för 2022–2024 samt hur till exempel inflationen och kriget i Ukraina påverkar den här helheten. Man noterade också inom vilka sektorer det finns brist på eller överutbud på arbetskraft. Brist på arbetskraft finns inom flera yrken inom den kommunala sektorn.
Nämnden har i sitt medlingsbud strävat efter att skapa en helhet som är rättvis och balanserad. Bland annat har man i medlingsbudet försökt beakta de lägsta lönerna i den offentliga sektorn. Samtidigt strävar man efter stabilitet genom att skapa långsiktighet inom den offentliga ekonomin samt att genom löneutvecklingsprogrammet höja både attraktionskraft och skapa incitament för att stanna i sitt yrke.
Med den långa avtalsperioden försöker man också skapa stabilitet då den större delen av vårdpersonalen flyttas från kommunerna till välfärdsområdena samt ge kommunerna bättre möjlighet att budgetera långsiktigt.
Medlingsbudet innehåller ett avtal på tre år och ett löneutvecklingsprogram på fem år. Avtalsperioden skulle alltså sträcka sig från 2022–2025. Löneutvecklingsprogrammet skulle pågå under åren 2023–2027.
2022: allmän förhöjning 2% eller minst 46€ 1.6.2022. 0,5% tilläggsförhöjning och 0,03% till familjeledighetsreformen 1.10.2022.
2023: allmän förhöjning enligt den allmänna linjen eller minst 1,9% 1.6.2023. Den allmänna linjen är kopplad till kemi-, bil- och transport- samt teknikindustrins avtal och blir ett medeltal av de nämnda branschernas avtal eller då minst 1,9%. Plus löneutvecklingsprogram.
2024: Samma som år 2023 (1.6.2024). Plus löneutvecklingsprogram.
Ett femårigt lönestrukturprogram (2023–2027) med vars hjälp man lokalt kan reglera bland annat personalbrist och förnya lönesättningen (sammanlagt 5,1%). Förhöjningarna är större i början av avtalsperioden.
Förslaget innehåller enligt förlikningsnämndens presentation också att lönesystemet förnyas för att bli ett redskap för att belöna och att leda. Effektiviteten i verksamheten säkerställs genom att arbetsfördelningen görs noggrannare: varje anställd skulle utföra de uppgifter som motsvarar hens yrkesskicklighet.
Flera textförändringar med syfte att förbättra anställningsvillkoren, till exempel arbetstider.
Förlikningsnämnden, under ledning av nämndens ordförande Elina Pylkkänen, ger idag 10.5 ett medlingsbud till avtalsparterna i den långt utdragna arbetstvisten inom kommunsektorn. Parterna ska ge sina svar före klockan 12 imorgon 11.5.
Förlikningsnämnden håller presskonferens klockan 12 där de informerar om budet. Både till exempel YLE och MTV3 sänder presskonferensen direkt.
OAJ:s löne- och inkomstpolitiska kommitté samt OAJ:s styrelse behandlar medlingsbudet under dagen. Efter det tar förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade, FOSU, ställning till förslaget.
Kommunsektorns avtalsförhandlingar avbröts resultatlösa i slutet av februari. Riksförlikningsman Vuokko Piekkala gav 29.3 ett eget medlingsbud till avtalsparterna, men arbetstagarsidan förkastade förslaget. Efter det tillsattes en förlikningsnämnd för att nå en lösning i de kommunala förhandlingarna.
Följ FSL:s kanaler för senaste nytt om förhandlingarna.
Lärarna i grundskolor och gymnasium i Finland strejkar för första gången sedan 1984. I den här bloggserien försöker FSL beskriva de problem och utmaningar kring lärarnas arbetstid och lön som lett fram till den här strejken. Den första delen fokuserar på lärarnas arbetstid.
Uppskattningsvis 3000 personer samlades i Helsingfors i fredags för att ge sitt stöd för ett lönelyft för de kommunalt anställda. På väg mot Narinken stannade demonstrationen upp en stund utanför riksdagshuset och ropade ut sitt budskap. Signalen var tydlig – beslutsfattarnas insats behövs för att kunna ro i land ett löneutvecklingsprogram för kommunsektorn. Läs mer och se bildspelet på Lärarens webbplats!
Utan ett löneutvecklingsprogram lär det inte bli något avtal, och utan att regeringen skjuter till finansiering blir det knappast något löneprogram. Det här är det faktum som förlikningsnämnden står inför. Samtliga parter väntar nu på förlikningsnämndens medlingsbud. Nämndens ordförande Elina Pylkkänen meddelade på fredagen (6.5) att ett medlingsbud är att vänta 10.5, skriver Läraren.
Lärarna har inte strejkat på 38 år. Nu är det ändå dags. Tidningen Läraren listar tre orsaker till varför strejken är ett faktum i tio städer.