Category: Avtalsförhandlingar

OAJ och Kommun- och välfärdsområdets arbetsgivare KT kom igår överens om att förhandla om arbetstidsbestämmelserna för grundskolans speciallärare under avtalsperioden för det nya UKTA-avtalet.

– Den första augusti 2025 tas den nya lagstiftningen gällande stöd för lärande i grundskolan i bruk och det kommer att leda till att speciallärarens arbetsbeskrivning delvis ändrar. Det här är grunden till att man nu enats om att förhandla om ett annat arbetstidssystem för speciallärarna i grundskolan. Det är också bra att man redan kommit överens om en justeringspott som ska användas för ändamålet, säger Jens Mattfolk, ombudsman på FSL.

Av justeringspotten på 0,4 procent 1.10.2026 enligt löneprogrammet, har man kommit överens om att 0,2 procent ska användas för att utveckla arbetstidssystemet för grundskolans speciallärare.

– Målet är att förhandla och komma överens om förändringen senast den 31 mars 2026. Vad slutresultatet blir har man inte slagit fast. Om en överenskommelse inte nås, genomförs inte bytet av arbetstidssystem och speciallärarnas avtalsbestämmelser förblir oförändrade, säger OAJ:s förhandlingschef Petri Lindroos.

Om en överenskommelse nås vid förhandlingarna kan ändringarna träda i kraft från och med 1.8.2026.

Lärarfackets huvudmålsättning i kommunsektorns avtalsförhandlingar var att få löneförhöjningar för medlemmarna enligt den allmänna linjen och en fortsättning på löneutvecklingsprogrammet, vars syfte är att minska löneskillnaderna mellan kommunsektorn och privata sektorn.

– Med tanke på utgångsläget med regeringens exportmodell, ett tufft ekonomiskt läge och KT:s uppsägning av det förra löneprogrammet, är det mycket positivt att vi förhandlingsvägen kunde nå det här slutresultatet, säger FSL:s ordförande Inger Damlin.

– Vi fick en löneuppgörelse som förbättrar medlemmarnas köpkraft samt korrigerar eftersläpningen av lärarnas löner, säger OAJ:s ordförande Katarina Murto.

 

Ett nytt löneutvecklingsprogram

Det nya avtalet är i kraft 34 månader. Lönerna höjs med 7,37 procent och förhöjningarna är i relation till avtalsperiodens längd enligt den allmänna linjen både till nivån och kostnadseffekten. Utöver dessa förhöjningar kommer ett nytt löneutvecklingsprogram, så förhöjningarna stiger sammanlagt med 9,17 procent.

– Löneuppgörelsen betonar allmänna förhöjningar vilket är bra för våra medlemmar. Utöver den allmänna linjen ger det nya löneutvecklingsprogrammet dessutom tilläggsförhöjningar på 1,8 procent under avtalsperioden. På så sätt fortsätter vi att korrigera eftersläpningen av lönerna och främja lönejämställdhet, säger Murto.

– För att garantera yrkets attraktionskraft är det viktigt att rätten till en rättvis löneutveckling för den offentliga sektorn inte försvinner i ekonomiskt svåra tider, säger Damlin.

Det nya löneutvecklingsprogrammet är i kraft hela avtalsperioden och kan inte sägas upp.

 

Kommunsektorns avtal i ett nötskal

Avtalsperioden är 1.5.2025–29.2.2028.

Lönerna stiger under avtalsperioden med 9,17 procent och kumulativt 9,49 procent. Förhöjningarna fördelar sig så här:

• 1.10.2025 allmän förhöjning på 53 euro eller minst 2,5 %
• 1.8.2026 allmän förhöjning 2,27 %
• 1.10.2026 lokal justeringspott 0,2 %
• 1.10.2026 lokal justeringspott enligt löneutvecklingsprogrammet 0,4 %
• 1.4.2027 allmän förhöjning 2,0 %
• 1.4.2027 lokal justeringspott 0,4 %
• 1.4.2027 lokal justeringspott enligt löneutvecklingsprogrammet 0,4 %
• 1.2.2028 lokal justeringspott enligt löneutvecklingsprogrammet 1,0 %

 

Mer information om avtalslösningen

FSL sänder e-post till alla kommunalt anställda medlemmar under tisdagen (6.5) med mer information om avtalslösningen.

När våra sakkunniga har haft möjlighet att bekanta sig med det nya avtalet i sin helhet, kommer vi även att beskriva innehållet mer i detalj här på vår webbsida. Vi utbildar även våra lokala förtroendemän, vars uppgift är att se till att det nya avtalet följs i kommunerna.

Det här är en översättning av en nyhet som publicerades på oaj.fi 30.4.

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT samt huvudavtalsorganisationerna Offentliga sektorns union JAU, Offentliga sektorns utbildade Fosu rfoch Social- och hälsovårdens förhandlingsorganisation Sote rf nådde en överenskommelse om avtalsförhöjningar inom kommun- och välfärdsområdena den 29 april klockan 22.15.

Slutresultatet kräver fortfarande att de avtalsområdesspecifika kollektivavtalsförhandlingarna avslutas, till exempel OAJ:s förhandlingar kring UKTA. Ytterligare måste alla parters beslutande organ godkänna resultatet för att det ska kunna träda i kraft.

KT:s och de olika arbetstagarorganisationernas beslutande organ kommer att samlas för att behandla resultatet under de kommande dagarna.

Innehållet i förhandlingsresultatet blir offentligt endast om alla förhandlingsparter godkänner det.

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT säger upp löneutvecklingsprogrammet. Arbetsgivarorganisationen vill nämligen göra förändringar programmet.

{mediagallery:103;Avtalsförhandlingarna – en lägescheck} 

Vi uppmanar dig som medlem att följa med vår kommunikation här på webben och i våra sociala mediekanaler på Facebook och Instagram. I samband med avtalsförhandlingar är vi också alltid i kontakt per e-post och sms med mera detaljer till dig. Därför ber vi dig kontrollera att dina medlemsuppgifter är uppdaterade. Har du till exempel angett rätt arbetsgivare och e-postadress? 

Gå in på www.fsl.fi/medlemsintra (inloggning med bankkoder eller mobilt id) och se över dina medlemsuppgifter!

 

Avtalsrundans ABC

Är du vilse i avtalsdjungeln? Har du koll på alla begrepp och förkortningar? Tidningen Läraren reder ut terminologin inför vårens avtalsförhandlingar.

Den här texten är en översatt och bearbetad text, ursprungligen publicerad (22.4.2025) på oaj.fi. 

Katarina Murto, ordförande för Undervisningssektorns fackorganisation OAJ, och Riku Aalto, ordförande för Industrifacket, ser förslaget med att slopa avdragsrätten för fackföreningsavgifter som en principfråga och en förändring som skulle få betydande konsekvenser för arbetsmarknadssystemets funktion. Det skulle inte heller på något sätt främja regeringens mål att stimulera ekonomisk tillväxt och sysselsättning.

– Att slopa avdragsrätten är en del av en systematisk och allvarlig undergrävning av avtalssystemet. Det handlar om en nedmontering av den organiserade arbetsmarknaden. Det påverkar kollektivavtalens giltighet och överhuvudtaget möjligheten att i framtiden säkra arbetsvillkor genom kollektivavtal. Den här typen av åtgärder räddar inte de offentliga finanserna, inte heller genom att försvaga fackföreningarnas verksamhetsförutsättningar, konstaterar Aalto.

Fackföreningsavgiften har etablerats som en avdragsgill utgift just på grund av fackförbundens samhälleliga uppgift. Förbunden förhandlar om arbets- och tjänstekollektivavtal.

– Om regeringen avskaffar avdragsrätten ifrågasätter man fackföreningarnas roll som förhandlare och hela kollektivavtalssystemet. Först lagstadgade regeringen om exportmodellen, vilket begränsar en rättvis löneutveckling inom den offentliga sektorn och försvagar möjligheten att jämna ut löneskillnaderna. Om regeringen nu också avskaffar avdragsrätten för fackföreningsavgifter, nedmonteras ytterligare det finländska avtalssystemet. Det skapar interna konflikter och splittring, inte ekonomisk tillväxt eller utveckling. Det här kan inte Finland ha råd med, säger Murto.

Fackföreningarna har, förutom förhandlingsfunktionen, flera andra viktiga uppgifter i samhället. De stärker bland annat sina medlemmars yrkesidentitet och stöder kompetensutvecklingen, främjar arbetsvälbefinnandet och arbetsförmågan samt erbjuder utbildning till sina medlemmar. Det här är tjänster som på många sätt också gagnar arbetsgivaren, eftersom en välmående och kompetent yrkesperson också är till arbetsgivarens fördel.

Enligt ordförandena bör regeringen förstå att en hållbar arbetsmarknad inte skapas genom att nedmontera avtalssystemet, utan genom att låta organisationerna utföra sina uppgifter. Finland har långa traditioner av konstruktiva förhandlingar, där fackföreningar och organisationer har en stabiliserande roll; de ser till att arbetstagarna kan utföra sitt arbete väl och trivas på jobbet.

Finland behöver inte den splittring som regeringen driver på arbetsmarknaden, utan en verklig ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Fackföreningsrörelsen är inte ett hinder för det här, utan möjliggör snarare en hållbar arbetskultur och framgång.

Universitetens kollektivavtalsförhandlingar har kört fast och för att påskynda förhandlingarna varslar FOSU, JHL och Fackförbundet Pro om en strejk vid Tammerfors universitet den 7 maj. Förhandlingarna har pågått intensivt sedan början av februari men utan överenskommelser kring löneförhöjningar. Arbetsgivarparten har också fortsatt driva på ändringar i villkoren gällande undervisningstak. FSL:s medlemmar inom universitetssektorn jobbar i huvudsak vid Åbo Akademi och Vasa övningsskola och tas i det här skedet inte ut i strejk. Läs mer på FOSU:s webbsida! 

– Löneförhöjningarna följer den allmänna linjen och att få bort den högre undervisningsskyldigheten på 0,5 inom den privata sektorn har länge varit en målsättning för oss. Vi hoppas medlemmarna är nöjda med förhandlingsresultatet, säger Inger Damlin, ordförande för FSL.

Eftersom man nu kom överens om löneförhöjningar också för 2026, är avtalet i kraft fram till 31.3.2027. Därmed nådde man också en lång arbetsfred efter strejkerna inom sektorn våren 2024.

 

Löneförhöjningar för åren 2025 och 2026

I bilaga 1 och 2, det vill säga gymnasium, grundskola och vuxengymnasium är de allmänna löneförhöjningarna för undervisningspersonalen:

• 1.7.2025 1,75 %
• 1.8.2026 2,03 %

I bilaga 4, 5, 6, 7, 8, 9 och 10A, bland annat folkhögskolor och yrkesläroanstalter med årsarbetstid, är de allmänna löneförhöjningarna för undervisningspersonalen:

• 1.8.2025 1,75 %
• 1.7.2026 2,03 %

De allmänna löneförhöjningarna gäller personliga löner, tabellöner och eurobelopp för tillägg och arvoden.

 

Lokala justeringspotter för 2025 och 2026

Den lokala justeringspotten i bilagorna 1 och 2 är:

• 1.7.2025 0,75 %
• 1.8.2026 0,87 %.

För bilagorna 4, 5, 6, 7, 8, 9 och 10A är den lokala justeringspotten:

• 1.8.2025 0,75 %
• 1.7.2026 0,87 %

 

Arbetsgrupp kring undervisningsskyldigheten tillsätts

Avtalsparterna har tillsatt en arbetsgrupp som ska utreda undervisningsskyldigheterna. Arbetsgruppens uppgift är att utreda effekterna av en minskning av undervisningsskyldigheten med 0,5 årsveckotimmar i grundskolan, gymnasiet och vuxengymnasiet och förhandla om hur kostnaderna ska täckas genom användning av de lokala justeringspotterna. Om dessa förhandlingar lyckas så sänks usken från och med 1.8.2026. Arbetsgruppen har tid på sig att förhandla fram till 31.3.2026.

Förhandlingar ska föras kring hur den lokala justeringspott som betalas från med 1.7.2025 ska användas under 13 månader fram till 31.7.2026, varefter den kan användas till kostnaderna för den sänkta undervisningsskyldigheten.

Om arbetsgruppen inte når en lösning, fördelas den lokala justeringspotten för år 2025 för bilagorna 1 och 2 från 1.8.2026 på ett sätt som arbetsgivaren beslutar, baserat på arbetets krav och/eller arbetsresultat, om kollektivavtalsparterna inte kommer överens om annat. Före fördelningen måste arbetsgivaren förhandla om användningsgrunden med facklig förtroendeman.

 

Övriga bilagor

Gällande de övriga bilagorna kan avtalsparterna utgående från principen om kontinuerliga förhandlingar, granska behovet av att reservera den lokala justeringspotten för 2026 till en central justeringspott. Ett beslut om att reservera en central justeringspott ska fattas senast 31.3.2026.

Ett löneutvecklingsprogram var den främsta målsättningen under senaste avtalsrunda och att skjuta det i sank är att betrakta som en direkt krigsförklaring. Det är svårt att se att fackföreningsrörelsen, inklusive OAJ, inte skulle svara med kraftiga organisatoriska åtgärder. Läs chefredaktör Mattias Fagerholms tankar inför vårens kommunala avtalsförhandlingar.