Category: Avtalsförhandlingar

 I praktiken innebär det avtalslösa läget att: 

• Förhandlingarna fortsätter men att organisationerna nu har rätt att ta till stridsåtgärder. Med anledning av coronaviruset och undantagstillståndet har OAJ gått offentligt ut med att målsättningen är att bibehålla arbetsfreden så långt det går.  
• Det gamla avtalet tillämpas tillsvidare. 
• Lön betalas ut som vanligt och arbetet fortsätter. 
   

På grund av det rådande läget med coronaviruset har OAJ uttalat att det finns en vilja att komma till ett avtal så snabbt det går. Trots detta så är huvudmålsättningarna oförändrade. Ett tillräckligt långt avtal och löneförhöjning enligt den allmänna linjen men förhandlingarna har stött på patrull bland annat på grund av vårdarfacken Tehys och Supers krav på saftiga löneförhöjningar. Prognoserna för kommunernas ekonomi underlättar inte heller förhandlingssituationen.

– Det avtalslösa läget är inte förknippat med någon större dramatik men det skulle det vara viktigt att vi så fort som möjligt får ett nytt avtal i linje med de andra och där kiky-timmarna försvinner. Vi behöver lugn och ro i dessa coronatider, säger FSL:s förbundsordförande Christer Holmlund. 

FSL uppdaterar det senaste på avtalsfronten här, till exempel om eventuella stridsåtgärder blir aktuella. Du kan också kika in på OAJ:s svenskspråkiga webbsida för mer information. 

 

OAJ:s förhandlingschef Eila Urpilainen säger att uppgörelsen kom till efter exceptionellt svåra förhandlingar.

– Det var sannerligen inte lätt och främst på grund av frågan om arbetstidsförlängningen. Vi var ute efter att slopa bestämmelserna om de så kallad kiky-timmarna, men som motdrag presenterade arbetsgivarsidan en rad försämringar. De här lyckades vi sedan avvärja en i taget.

Arbetstidsförlängningen slopas också för timlärare i huvud- och bisyssla i musikläroanstalter utan att andra skyldigheter kommer istället.

– Jag är glad över den här korrigeringen eftersom arbetstidsförlängnigen drabbade särskilt oskäligt timlärarna i musikläroanstalter, konstaterar Urpilainen.

 

Avtalsbestämmelserna om arbetstidsförlängningen, alltså kiky-timmarna, slopas i alla avtalsbilagor 1.8.2020. Det nya avtalet träder ikraft 1.4.2020. Avtalsperioden är 24 månader och avtalen är ikraft till slutet av mars 2022.

 

Löneförhöjningarna följer den allmänna linjen

Avtalets kostnadseffekt är 3,2 procent. Det finns två allmänna förhöjningar på 1,1 procent från 1.8.2020 och 1.6.2021 samt två lokala justeringspotter.

Lokalt fördelas 0,5 procent både 1.12.2020 och 1.6.2021. Justeringspotterna används i huvudsak enligt arbetsgivarens beslut på basis av arbetets svårighetsgrad eller arbetsprestationer.
I yrkesläroanstalterna har justeringspotterna använts till övergången till årsarbetstid.

Det finns också en coronaklausul i uppgörelsen. Man kan lokalt avtala om nivån och betalningstidpunkten för justeringspotten 1.12.2020, ifall läroanstalterna på grund av coronaepidemin har vägande skäl till det här på grund av ekonomiska orsaker.

 

Stöd för arbetsvälbefinnandet

Avtalet innehåller nya element om fortbildning för lärarna, ork i arbetet och arbetsvälbefinnande.

– Det var också ett av OAJ:s huvudmål att främja arbetslivsfrågor. Nu ska man lokalt se till att genomförandet motsvarar syftet, preciserar Urpilainen.

Lärarna i den allmänbildande utbildningen ska delta 6 timmar i utbildning som främjar och upprätthåller yrkeskunskapen eller i verksamhet som förbättrar arbetsförmågan eller arbetsvälbefinnandet. I fortsättningen fastställs samplaneringstiden för hela läsåret; skolorna planerar innehållet och följer upp att samplaneringstiden följs på gemensamt överenskommet sätt.

Arbetstidsbestämmelserna för yrkesläroanstalterna ändrades inte på annat sätt än att arbetstidsförlängningen slopades.

I övriga läroanstaltsformer deltar lärarna högst 12 timmar i utbildning som främjar yrkeskunskapen eller i verksamhet som främjar arbetsförmågan eller arbetsvälbefinnandet. Man avtalar med OAJ:s förtroendeman om principerna för hur den här arbetstiden används. Också för lärare i folkhögskolor med årsarbetstid utökas den obundna arbetstiden med motsvarande 12 timmar.

 

I yrkeshögskolorna har alla lärare 28 procent obunden arbetstid

I yrkeshögskolorna har alla lärare har en årsarbetstid på 1 600 timmar, varav den obundna arbetstiden är 28 procent från och med 1.8.2020. I yrkeshögskolor som i arbetstidsplaneringen följer kalenderåret beaktas ändringen från årsskiftet 2021.

Det blir inga ändringar i lönebestämmelserna, så lärarna inom teknik och trafik behåller tillgångstillägget. Det här gäller också nya arbetsavtalsförhållanden. De nuvarande arbetstidsvillkoren bibehålls för de nuvarande tekniklärarna, så länge som de är anställda hos samma arbetsgivare.

 

Arbetsgrupp för ändringsbehov i gymnasiet

En arbetsgrupp ska utreda ändringar som förutsätts i lärarnas anställningsvillkor i och med att gymnasielagen och läroplanerna har ändrats. Arbetsgruppen har tid fram till slutet av mars 2021.

En annan arbetsgrupp ska se över bestämmelserna för timlärarna.

Veckoarbetstiden i vuxenutbildningscenter till samma nivå som före arbetstidsförlängningen
Kollektivavtalet för yrkesinriktade vuxenutbildningscenter följer i huvuddrag kollektivavtalet för den privata undervisningssektorn, bland annat vad gäller avtalsperioden och förhöjningarna. Också här finns en coronaklausul.

Veckoarbetstiden i vuxenutbildningscenter ändras tillbaka till samma nivå som före arbetstidsförlängningen. Lärarna ska delta högst 12 timmar i utbildning som främjar och upprätthåller yrkeskunskapen eller verksamhet som förbättrar arbetsförmågan och arbetsvälbefinnandet. Man avtalar med förtroendemannen om gemensamma principer för det här.

I fortsättningen räknas också företagsverksamhet till tid som räknas till godo för erfarenhetstillägg.

Den här texten har ursprungligen skrivits av OAJ.

 

I förhandlingarna med Bildningsarbetsgivarna nåddes den 24 mars ett förhandlingsresultat för universitet och övningsskolor som följer den allmänna linjen. Den nya avtalsperioden är 24 månader och har en kostnadseffekt på 3,2 procent.

– Vi lever i en annan verklighet nu än då målsättningarna sattes upp. Med tanke på det rådande läget med coronaviruset måste vi vara nöjda över att vi rott i land två avtalshelheter inom den privata undervisningssektorn. Det här betyder inte att vi gett upp våra tidigare målsättningar, de kommer naturligtvis med i en ny avtalsrunda, säger Christer Holmlund, förbundsordförande för FSL.

– Det här ger nu arbetsro åt universitetssamfundet som undervisar och forskar för fullt på distans även om byggnaderna är stängda, säger Hanna Tanskanen, OAJ:s ombudsman i universitetsärenden.

Den nya avtalsperioden börjar 1.4.2020 och ger två allmänna förhöjningar på 1,1 procent från 1.8.2020 och 1.6.2021. Det finns också två lokala potter på 0,5 procent från 1.12.2020 och 1.12.2021. De lokala potterna används enligt arbetsgivarens beslut till den uppgiftsbaserade lönedelen medräknat de tillsvidare ikraftvarande kravnivåerna eller till den personliga lönedelen. Också arvodena för förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige justeras med 1,6 procent både i början av augusti 2020 och början av juni 2021.

 

Gymnasiereformen beaktas i lokala potter

Övningsskolornas justeringspotter används delvis på annat sätt än universitetens. En arbetsgrupp tillsätts för att utreda vilka ändringar som förutsätts i kollektivavtalet till följd av gymnasiereformen med ändringar i både lag och läroplaner. Om enighet inte nås om avtalsändringarna senast 31.3.2021, används lokala potten dels som allmän förhöjning, dels enligt arbetsgivarens beslut till den uppgiftsbaserade och personliga lönedelen.

Oavsett arbetsgruppen används en fjärdedel av övningsskolornas lokala potter till att justera den uppgiftsbaserade lönedelen, de tillsvidare ikraftvarande kravnivåerna eller den personliga lönedelen medräknade. Arbetsgivaren beslutar om hur potterna fördelas.

Universitetsavtalet har en coronaklausul. Man kan lokalt avtala med huvudförtroendemannen om nivån på de lokala potterna och betalningstidpunkterna på annat sätt, ifall universitetet på grund av epidemin har vägande skäl till detta på grund av ekonomiska orsaker. OAJ och FSL betonar att orsakerna måste vara synnerligen exceptionella för att klausulen ska användas.

 

Ändringar i arbetstiderna

Ett av OAJ:s och FSL:s huvudmål var att få arbetstidsförlängningen slopad. För universitetens del måste vi delvis ge efter, men slutresultatet är ändå tillfredsställande.

Undervisnings- och forskningspersonalens årliga arbetstid sjunker med 12 timmar från 1 624 till 1 612 timmar. I undervisningsbetonade uppgifter sänks maximiantalet timmar för kontaktundervisning med två eller tre timmar. De nya maximiantalen är 394 och 452 timmar. Professorernas nya maximiantal är 141 timmar. Ändringarna träder i kraft 1.8.2020. I övningsskolorna slopas läsårets merarbete 1.8.2020. Samplaneringsarbetstiden bibehålls på nuvarande nivå.

Ett nytt element i avtalet är att övningsskollärarna ges möjlighet att genom överenskommelse med rektorn delta i anordnandet av proven vid studerandeantagningen till lärarutbildningsanstalten. För bedömning av urvalsprov betalas 35 euro per timme. Bestämmelsen träder i kraft 1.4.2020.

Den årliga bundna arbetstiden för lektor som verkar som studiehandledare sjunker från 1 238 till 1 230 timmar.

 

Arbetsgrupper för gymnasiebehov och karriärmodeller

Under avtalsperioden fortsätter man i arbetsgrupper granska anställningsvillkoren vid universitet och övningsskolor. Bland annat ska man utreda ändringsbehoven av gymnasiets anställningsvillkor och universitetens karriärmodeller. Man behandlar också undervisningstimmarnas maximiantal och nya undervisningsmetoder.

 

Denna text är ursprungligen skriven av OAJ. 

Lärarfacket OAJ och Bildningsarbetsgivarna har nått ett förhandlingsresultat inom den privata undervisningssektorn. Avtalsparterna har ännu inte godkänt resultatet och därför är informationen om innehållet i avtalet ännu knapphändig. Det torde ändå vara klart att de obetalda kiky-timmarna försvinner, skriver tidningen Läraren.

Lärarna har bidragit till talkot för att få fart på den finska ekonomin. Men nu är det dags att förpassa kiky-timmarna till historien. Talkot är över.

1. Utgångspunkten när OAJ avtalsförhandlar är naturligtvis alltid en överenskommelse

2. Om man inte lyckas hitta en lösning som förbundet och dess medlemmar kan acceptera innan avtalen går ut (31.3.2020), har OAJ (och då även FSL) rätt att ta till stridsåtgärder*.

3. OAJ fattar beslut om eventuella stridsåtgärder. 

4. OAJ fattar även beslut om tidtabellen och vilka medlemsgrupper som involveras. 

5. Ansvaret för dessa beslut ligger alltså hos OAJ, inte hos de enskilda medlemmarna. 

6. Arbetsgivaren kan inte förbjuda en medlem att delta i stridsåtgärderna.

7. I en stridsåtgärd deltar en del av medlemmarna för hela medlemskårens sak. 

* En stridsåtgärd kan till exempel vara strejk, demonstration eller ansökningsblockad. 

På FSL:s intra samlar vi information till de förtroendevalda ute i våra lokalföreningar. Här kan du till exempel läsa mera om vad som händer om lärarna tas ut i strejk. Du är också alltid välkommen att ta kontakt med oss på kansliet om du har frågor. 

Solidaritet ska inte vara ett tomt ord som löst anknyter till sammanhållning eller kamratlighet – det ska vara djupare än så. Det ska innebära att vi vågar stå upp för och stöda varandra också utan egen personlig vinning. Nästa gång kanske det är jag som behöver stöd för att nå mitt mål.

 

1. Konkurrensavtalet (Kiky) ska tas bort eller så ska man få en bra kompensation för den.

Inom övriga branscher som ingått avtal har Kiky försvunnit som begrepp, men olika lösningar med tanke på deras öde har avtalats om.

2. Löneprogram

”En magister ska ha en magisters lön”, den offentliga sektorns löner hänger inte med den privata sektorns lönutveckling. De högutbildade kvinnodominerade yrkesgrupperna inom den offentliga sektorn ligger också efter i löneutveckling i förhållande till mansdominerade yrken inom den privata sektorn då nivån på utbildning jämförs.

3. Välbefinnandet på arbetsplatsen bör befrämjas.

Här handlar det om att få avtal där vi får avtalsbestämmelser som främjar den arbetsbelastning våra medlemmar upplever.

4. Småbarnspedagogerna bör fås med i samma avtal som de övriga lärarna.

Småbarnspedagogerna bör fås med i samma avtal som de övriga lärarna, det vill säga från det allmänna avtalet AKTA till undervisningssektorns avtal UKTA.

 

Och löneförhöjningen då?

När det förhandlas om nya avtal är naturligtvis frågan om lön alltid relevant. Löneförhöjningar som förhandlas fram kan se ut på olika sätt. Kort sagt kan en löneförhöjning bestå av tre grundelement: 1) allmänförhöjning, 2) central justeringspott och 3) lokal justeringspott

1. Allmän förhöjning innebär att det löneförhöjning som alla arbetstagare får ta del av. Inom undervisningssektorn har det oftast handlat om att lönerna höjs procentuellt.
2. Central justeringspott innebär att man reserverar en del av den totala löneförhöjningen för att på central nivå göra ändringar/förbättringar i avtalsbestämmelserna. Det kan handla om att till exempel höja på något arvode i för någon lärargrupp i avtalet. Den centrala justeringspotten leder oftast till att endast en del får en löneförhöjning.
3. Lokal justeringspott innebär att de avtalade pengarna fördelas via avtal som görs på lokal nivå. Förhandlingarna kring dessa pengar förs alltså lokalt där det oftast är den lokala huvudförtroendemannen som förrhandlar med de lokala arbetsgivarrepresentanterna. I dessa fall kan lön utbetalas via tillägg som bygger på arbetets svårighetsgrad eller via individuella tillägg. Även denna lösning leder oftast till att endast en del av personalen får ett lönetillägg.

⇒ Läs mer om avtalsförhandlingarna på OAJ:s svenskspråkiga förhandlingssida!