Category: Avtal 2022

Lärarfackets ordförande Olli Luukkainen vill se ett tjänstekollektivavtal som tryggar lärarnas köpkraft, ett löneprogram som skall äta upp lönegapet till den privata sektorn och åtgärder som säkerställer lärarnas välmående. Målsättningarna är högt uppskruvade och han hoppas att statsmakten drar sitt strå till stacken, skriver tidningen Läraren.

Fackrörelsen har gång på gång visat att det lönar sig att gå ihop, ställa krav och tillsammans jobba för att få till en förändring. Det lönar sig att driva på sådant som gör att det blir bättre för lärare och rektorer. Det finns en speciell kraft i att vi gör det tillsammans. Den kraften heter solidaritet, skriver ordförande Inger Damlin. 

KT, AKTA, UKTA och FOSU. Har du koll på förkortningarna? Tidningen Läraren reder ut terminologin inför vårens avtalsförhandlingar.

Förhandlingarna om nya avtal för universitet och övningsskolor börjar officiellt den 11 februari. Man avtalar om universitetens löneförhöjningar och om allmänna bestämmelser i det allmänna kollektivavtalet för universitet. Bestämmelserna gällande övningsskolor finns i ett eget avtal som är en del av universitetens allmänna avtal. När samhället förväntar sig allt mera av universiteten måste också anställningsvillkoren vara i skick, skriver OAJ på sin webbplats.

Det ligger inte på undervisningssektorns ansvar att se till att den offentliga sjukvården fungerar som den skall. Lika lite kan lärarnas möjligheter till en skälig löneförhöjning begränsas på grund av ett ökat lönetryck inom hälsovården. Det är upp till statsmakten att ro i land vårdreformen utan att den rycker mattan under andra branschers verksamhetsförutsättningar, skriver Mattias Fagerholm i ledaren. 

Enligt finländarna skulle 2 900 euro per månad vara en rättvis lön för en lärare inom småbarnspedagogik som startar sin lärarbana. I detta nu är den nedre gränsen 2 420 euro i månaden. Enligt respondenterna skulle 3 000 euro vara en rättvis lön för en klasslärare i början av arbetskarriären. Här är kastet 255 euro. Finländarnas syn på lärarlönerna har kartlagts i en undersökning som Taloustutkimus gjorde i december 2021. Läs mer på OAJ:s webbplats.

Avtalsförhandlingarna om nya kollektivavtal för inleddes i januari med kommunsektorns förhandlingar. I samband med förhandlingarna talas det ofta om avtalsförhöjningar i enlighet med den allmänna linjen, men vad innebär det i praktiken? Läs mer (på svenska) på OAJ:s webbsida. 

I avtalsförhandlingarna som har inletts strävar lärarfacket efter ett flerårigt löneprogram som skulle möjliggöra bättre löner och andra anställningsvillkor för lärarna. Ett löneprogram syftar på lång sikt till att korrigera lärarnas löner i den offentliga sektorn. På OAJ:s webbsida kan du läsa varför ett löneprogram är en bra idé för vår bransch. 

“I FSL:s enkät svarar 42 procent att man borde prioritera minskad bunden arbetstid, alltså till exempel mindre undervisning, framom löneförhöjningar. Men här bör vi då notera att majoriteten på 58 procent inte anser att en sådan förhandlingsmålsättning ska prioriteras, man kan alltså anta att den här 58 procenten anser att löneförhöjningar är viktigare. I den här väldigt grundläggande frågan har vi alltså idag en ganska splittrad medlemskår.” Ombudsman Jens Mattfolk bloggar om utmaningen i att prioritera mellan olika målsättningar inför avtalsrundan nästa vår. 

OAJ:s styrelse har klubbat igenom förhandlingsmålsättningarna inför vårens runda. Medlemmarna har kunnat framföra sina åsikter på medlemskvällar, i diskussionsforum och undersökningar. Man har även lyssnat in FSL:arnas åsikter som vi har samlat in, bland annat via en webbenkät. Ett flerårigt löneprogram toppar listan och i förhandlingarna siktar vi på att precisera och utveckla arbetstidsbestämmelserna, skriver OAJ på sin webbsida.