Category: Avtal 2020

  • Nytt i avtalen för privata undervisningssektorn och universiteten

     

    För mer information om vad som gäller i det nya avtalet rekommenderar vi att du klickar dig vidare till våra webbartiklar om till exempel:

     

    Något du undrar?

    Som medlem i FSL kan du alltid vända dig till din lokala förtroendeman om det är något du undrar kring din lön, arbetstid eller anställning. På förbundets kansli finns också Jens Mattfolk och Jan-Mikael Wikström som svara på dina frågor, du kan till exempel kontakta dem via vår frågelåda här på webbsidan.

     

  • UKTA 2020 – de viktigaste förändringarna

     

    För mer information om vad som gäller i det nya avtalet rekommenderar vi att du klickar dig vidare till våra webbartiklar om till exempel:

     

    En motsvarande video är på kommande där vi presenterar nyheterna i Bildningsarbetsgivarens avtal.

     

    Något du undrar?

    Som medlem i FSL kan du alltid vända dig till din lokala förtroendeman om det är något du undrar kring din lön, arbetstid eller anställning. På förbundets kansli finns också Jens Mattfolk och Jan-Mikael Wikström som svara på dina frågor, du kan till exempel kontakta dem via vår frågelåda här på webbsidan.

     

     

  • Nytt kollektivavtal för de kommunalt anställda lärarna 

     – Vi får lov att vara nöjda med resultatet, förhandlingarna har varit långa och svåra med många vändningar. Paragrafen om kikytimmarna försvinner och vi lyckades få löneförhöjningar enligt den allmänna linjen trots att coronakrisen slår hårt mot den kommunala ekonomin, säger Linda Felixson vice ordförande för Finlands svenska lärarförbund, FSL

    – Ett annat framsteg är en arbetsgrupp som ska utreda frågor angående lönernas jämställdhet och löneutveckling inom den kommunala sektorn. Det bör bli en viktig början på att förverkliga målsättningen om ett löneprogram, reflekterade Felixson. 

     

    Löneförhöjningar enligt den allmänna linjen

    Avtalet som träder i kraft retroaktivt från och med 1.4.2020 är i kraft 23 månader och löper därmed ut 28.2.2022. Avtalet, som följer den allmänna linjen, innehåller bland annat två allmänna löneförhöjningar och en justeringspott.

    I grundskolan och gymnasiet är de allmänna löneförhöjningarna 0,87 procent den 1.8.2020 och 0,72 procent 1.4.2021. En lokaljusteringspott på 0,8 procent finns till förfogande från första april 2021. Justeringspotten ska bland annat användas till att utveckla de lokala lönesystemen och rätta till lokala missförhållanden i lönerna. Potten ska gå till att höja de uppgiftsrelaterade lönerna eller för individuella tillägg. En del textförändringar har också gjorts, vilka vi kan berätta mera om i ett senare skede. 

    För klasslärare med lönesättningspunkt 40 30 40 30 (Klasslärare/högre högskoleexamen och lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning) och timlärare med lönesättningspunkt 40 30 70 56 (timlärare i årskurs 1–6/ högre högskoleexamen och lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning) har en nivåhöjning gjorts. Nivåhöjningens storlek är 0,57 procent och höjer grundlönen från och med 1.8.2020. 

     

    Kiky-timmarna slopas

    Avtalsbestämmelserna om arbetstidsförlängning försvinner 31.7.2020. För tjänsterektorer är dock arbetstidsförlängningen i kraft fram till 30.8. I stället har man avtalat om mindre förändringar i arbetstiden i de olika bilagorna. Vi informerar om dessa förändringar som berör till exempel samplaneringstiden inom kort.

     

    Gymnasier – arbetsuppgifter utanför klass justeras 

    Gymnasieresursen har justerats så att för arbetsuppgifter utanför klass (annat än undervisning och preliminär granskning av studentexamen) tillämpas en undervisningsskyldighet på 19 timmar för alla lärare. 

    För speciallärare i gymnasiet har en undervisningsskyldighet på 22 timmar per vecka slagits fast. 
     

    Lärare inom småbarnspedagogik flyttas till UKTA

    En av huvudmålsättningarna för OAJ inför årets förhandlingar var att flytta lärarna inom småbarnspedagogik från det allmänna avtalet AKTA till lärarnas avtal UKTA. Den här flytten lyckades trots hårda förhandlingar och lärarna inom småbarnspedagogik byter avtal från och med 1.9.2021.

     

    Läs också på Läraren: “Begreppet kiky förpassas till historien i och med avtalet. I alla branscher finns dock spår av den förlängda arbetstiden, även inom den kommunala sektorn.

  • Förhandlingsresultat för den kommunala sektorn

    Förhandlingsresultat för den kommunala sektorn

    Förhandlingarna har under de senaste två veckorna förts utgående från det medlingsbud som gavs vid valborg men FOSU har tidigare sagt att man har fört fram en del förbättringsförslag till den lösning som då låg på bordet.

    – Nu finns ett förhandlingsresultat för andra gången denna vår. Detta resultat har dessutom förhandlats fram direkt med arbetsgivarna KT och är inte ett medlingsbud från riksförlikningsmannen. Nu är det upp till OAJ:s och FOSU:s beslutande organ att imorgon torsdag, ta ställning till förhandlingsresultatet och se om det kan godkännas för vår del, säger Linda Felixson, vice ordförande för FSL.

    “Imorgon vet vi hur det gick men personligen anser jag att arbetsfred och därmed arbetsro vore det bästa alternativet för alla parter.”

     

     

    – Vad någon annan organisation gör kan vi inte påverka men vid det här laget vet vi alla att utan SOTE:s godkännande blir det inget avtal. Imorgon vet vi hur det gick men personligen anser jag att arbetsfred och därmed arbetsro vore det bästa alternativet för alla parter, konstaterade Felixson. 

    De olika organisationernas organ har möten inbokade under torsdagen och meddelar i tur och ordning om man godkänner förhandlingsresultatet. Om det blir ett avtal vet vi någon gång under torsdag eftermiddag eller tidig kväll. 

    Läs också på Läraren:  “Enligt uppgift torde det ändå handla om löneförhöjningar som följer den allmänna linjen och att de så kallade kiky-timmarna skulle slopas på hösten.”

    Läs också på OAJ: “Om budet som KT lade fram idag godkänns på torsdagen, får mer än 420 000 kommunalt anställda nytt avtal.”

  • “Man kan med fog fråga sig om det är en lyckad lösning”

    Mattias Fagerholm ifrågasätter Tehys val att tacka nej till medlinsgbudet. “Nivån på löneförhöjningarna hade legat på samma nivå som för de branscher som fick sina avtal innan coronaepidemin bröt ut. I den meningen spelar Tehy ett högt spel. Hur mycket mer är det realistiskt att få i ett senare skede med hot om konfliktåtgärder?”

  • I jakten på syndabockar har ordkriget mellan fackförbunden trappats upp

    Enligt Tehys ordförande Millariikka Rytkönen låg löneförhöjningarna under den allmänna linjen. Det skriver inte de andra förhandlingsparterna under. På bordet låg ett avtal på 23 månader och en löneförhöjning på 3,04 procent vilket motsvarar den allmänna linjen, säger KT:s forskningschef Mika Juutinen. Han får flankstöd av JHL:s Kristian Karrasch och OAJ:s Olli Luukkainen.

  • Tvisten om den allmänna linjen 

    Det här är en översättning av en text skriven av OAJ:s ekonom Mika Väisänen.

     

    Under den här förhandlingsrundan har man med den allmänna linjen vanligen avsett den löneförhöjningsnivå man avtalade om mellan Teknologiindustrin och Industriförbundet. I det avtalet är de sammanlagda löneförhöjningarna 3,3 procent och avtalsperioden 25 månader.  

    Den allmänna linjen består alltså av dessa två tal. Arbetsgivaren köpte arbetsfred – tid då stridsåtgärder riktade mot det ifrågavarande arbetskollektivavtalet är förbjudna – i 25 månader för en penningsumma som motsvarar sammanlagt 3,3 procents bruttoförhöjning under avtalsperioden.  

    Priset för en arbetsfredsmånad blev då 3,3 procent/25 månader = 0,132 procent. Detta tal definierade den allmänna linjen i avtal kortare än 25 månader. I avtal på till exempel 23 månader blir den sammanlagda procenten av löneförhöjningar 3,04 procent (23 x 0,132) 

    Denna arbetsmarknadsmatematik är alla avtalsparter överens om.  

    Läs också tidningen Lärarens analys: “Att vårdfacken sköt medlingsbudet i sank resulterade i ett osedvanligt hätskt tonläge fackförbunden emellan.” 

     

    Tillämpning av den allmänna linjen i praktiken 

    I de avtal som följer den allmänna linjen har avtalsparterna getts fria händer då det gäller hur förhöjningarna fördelas på allmänna förhöjningar och justeringspotter. Även tidpunkten för förhöjningarna har bestämts i de branschvisa förhandlingarna och har varierat från avtal till avtal.  

    För löntagaren är förstås det optimala att få en så stor del av löneförhöjningen i början av avtalsperioden. Arbetsgivaren kan spara i avtalsperiodens lönekostnader om förhöjningarna kommer så sent som möjligt.  

    Hur bra avtalet är med hänsyn till det här kan man bedöma genom att beräkna hur mycket lönerna i medeltal stiger per månad under avtalsperioden. Ju tidigare förhöjningarna träder i kraft desto större är jämförelsetalet. I teorin skulle maximivärdet för ett 3,3-procentigt avtal vara 3,3 om alla förhöjningar skulle betalas genast i början av avtalsperioden. Sådana avtal har givetvis inte ingåtts.  

    Jämförelsetalet för den allmänna linjen blir 1,9 då den första förhöjningen på 1,3 procent kommer fyra månader in i avtalsperioden 1.3.2020 och den andra 2 procents förhöjningen kommer 1.2.2021, det vill säga 15 månader från avtalets början. 

    I det kommunala avtalsförslaget var jämförelsetalet exakt det samma som allmänna linjens 1,9 procent, avtalen var också i detta hänseende likvärdiga.  

    Den första förhöjningen på 1,24 procent skulle ha kommit 1.8.2020, fyra månader in i avtalsperioden. Den andra, sammanlagt 1,8 procent, skulle ha kommit 1.4.2021, det vill säga 12 månader från början av avtalsperioden.  

    Tehys påstående om att det kommunala lösningsförslaget inte följer den allmänna linjen grundar sig på deras egen definition av den allmänna linjen. Hos Tehy har man samlat in information om avtalslösningarna inom industrin och därefter har man granskat tidpunkterna för löneförhöjningarna i avtalen. 

    Enligt Tehy har tidpunkten för löneförhöjningarna i de branschvisa avtalen i medeltal inträffat två månader tidigare än i Teknologiindustrins avtal. 

    Materialet Tehy använder granskar endast lösningarna och avtalen i de största avtalsbranscherna inom industrin. Materialet har inte viktats till exempel med antalet löntagare. Jämförelseobjektet är således ett sampel av avtalen i en viss bransch som man san jämför med kommunens lösningsförslag.  

    En tidigareläggning av löneförhöjningspotten med två månader är för en enskild löntagare av ganska ringa betydelse. Men, det höjer ändå jämförelsetalet så, att en sådan ”allmän linje” är bättre än en på arbetsmarknaden vidare definierad och en allmän linje som gäller en större skara löntagare. Speciellt om man gör jämförelsen skilt för avtalsperiodens första år.  

    Avtalsparterna kan givetvis jämföra avtalslösningar som de behagar. Men om man har andra jämförelseobjekt än de övriga, då bör man också använda andra benämningar. 

  • Inget nytt avtal för lärarna – Sote rf förkastade medlingsbudet 

    Inget nytt avtal för lärarna – Sote rf förkastade medlingsbudet 

    På måndagen gav riksförlikningsmannen Vuokko Piekkala ett medlingsbud till huvudavtalsparterna inom den kommunala sektorn. Idag torsdagen den 30 april kl. 12.00 var det deadline för parterna att antingen godkänna eller förkasta beslutet. Sjukskötarnas Sote rf har nyligen meddelat att de inte godkänner medlingsbudet och riksförlikningsmannens förslag på avtalslösning.

    FOSU, alltså den part som förhandlar för lärarna, meddelade inom utsatt tid idag att man för sin del godkänner förslaget på avtalslösning. Det har nu tyvärr ingen betydelse längre eftersom hela paketet har fallit sönder i och med att en avtalspart förkastar riksförlikningsmannens bud.

    “Lärarna hade föredragit arbetsro nu och vi var redo att godkänna avtalet för vår del.”

    – Lärarna hade föredragit arbetsro nu och vi var redo att godkänna avtalet för vår del. Trots de utmanande tiderna just nu och säkerligen ekonomisk osäkerhet framför oss, hade vi med den här avtalslösningen fått bort kikytimmarna, löneförhöjningar enligt den allmänna linjen och dessutom lyckats flytta lärarna inom småbarnspedagogik över till lärarnas avtal. Men så här fungerar systemet och nu får vi vänta och se vad som händer, arbetet fortsätter för lärarnas bästa, konstaterade FSL:s vice ordförande Linda Felixson.

     

    Det är oklart hur förhandlingarna inom den kommunala sektorn går vidare. Ett alternativ kan vara ett avtal för de parter som var redo att acceptera medlingsbudet.

    Fosu kommer att föreslå att förhandlingarna med KT återupptas utan Sote rf.

    Så här twittrade Linda Felixson för en kort stund sedan:

    Ett annat alternativ är att det avtalslösa läget fortsätter våren ut och att förhandlingarna återupptas först i höst och då med eventuella hot om stridsåtgärder.

     

    Läs också på Läraren: “Vårdfacken förkastade medlingsbudet”

    Läs också på OAJ: “Tehy och Super fällde förslaget till uppgörelse – nu måste en lösning förhandlas fram utan Sote”

     

  • Medlingsbud i de kommunala förhandlingarna  

    Medlingsbud i de kommunala förhandlingarna  

     

    Efter nästan en hel månads medling tillsammans med riksförlikningsmannen Vuokko Piekkala meddelades för en stund sedan att ett medlingsbud har getts till förhandlingsorganisationerna Fosur.f, JAU r.fSoter.fsamt till arbetsgivarparten KT. Medlingsbudets innehåll är inte offentligt.

     

    Riksförlikningsmannen har satt deadline för godkännande eller förkastande av budet torsdag 30.4 klockan 12.00.   

     

    Den part som förhandlar för lärarna, närmare sagt FOSU (Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade), ska nu ta ställning till medlingsbudet. Det innebär också att OAJ:s inkomst- och lönepolitiska utskotttar ställning till medlingsbudet innan det går vidare till OAJ:s styrelse för eventuellt godkännande för lärarfackets del. Även FOSU:s styrelse tar ställning till budet.

     

    Någon av de andra parterna kan förkasta budet, till exempel arbetsgivarna KT eller Soterf som representerar sjukskötarna i Tehy och Super.

     

    FSL är representerat i både OAJ:s styrelse och inkomst- och lönepolitiska utskott och tar där ställning till medlingsbudet utgående från målsättningarna och nuläget med coronakrisen.

     

      För att kunna godkänna budet måste det innehålla många av de huvudmålsättningar vi hade inför hela förhandlingsrundan, säger Linda Felixson, vice ordförande i FSL och även medlem i OAJ:s inkomst- och lönepolitiska utskott. 

     

    På www.fsl.fi och våra sociala mediekanaler uppdaterar vi er kring vilka parter som godkänner eller förkastar medlingsbudet. Om ett avtal inte nås nu fortsätter det avtalslösa läget, möjligen ända in på hösten.

    Läs också: Tehy på tvären

    “I långdansen kring kommunsektorns tjänstekollektivavtal har det blivit allt mer uppenbart att vårdfacken vill valsa åt ett eget håll.”

     

  • Avtalsläget: Ingen dans på rosor

    Var står vi egentligen i avtalsförhandlingarna? Tidningen Lärarens chefredaktör Mattias Fagerholm rapporterar om strandade medlingsförsök, förhoppningar om en lösning inom april och en risk för att allt drar ut till hösten.