Category: FSLAPP

En timlärare har anställning i huvudsyssla om timläraren undervisar minst 16 klasstimmar i en skola eller läroanstalt, minst 14 klasstimmar vid ett vuxengymnasium eller ett gymnasiums vuxenlinje eller undervisar som timlärare i mer än en skola eller läroanstalt sammanlagt minst det antal timmar som anges för huvudsyssla ovan. 

Undervisningsskyldigheten för en timlärare i huvudsyssla är i regel den samma som för motsvarande tjänsteinnehavare.

Om en timlärare undervisar vid samma skola/läroanstalt i flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet, ska en vägd undervisningsskyldighet räknas ut. I vår räknare här nedan kan du räkna ut den vägda undervisningsskyldigheten (uvs).

Instruktioner

Mata in det antal timmar du har i ämne A och sedan usken för det ämnet. Upprepa för ämne B, C och så vidare om du har ännu flera. Mata till sist in ditt sammanlagda antal timmar. Om du har timmar med olika usk i både grundskolan och gymnasiet kan du först räkna ut den vägda usken i grundskolan och sedan den vägda usken för gymnasiet genom att göra två skilda räkneoperationer. 

(more…)

Samplanering

 

Med hjälp av vår kalender kan du enkelt hålla koll på din samplaneringstid. Verktyget är avsett för dig, du är inte skyldig att rapportera till arbetsgivaren hur du använder din samplaneringstid.

Samplaneringstiden används till samarbete mellan lärarna och arbete med skolutveckling som man lokalt upplever som viktigt. Det är alltså på lokal nivå som man avgör vilket slag av arbete som ingår i samplaneringstiden. Viktigt att minnas är också att samplanering är lärararbete som sker utanför de egentliga undervisningstimmarna.

Läs mera om samplaneringstiden här!

Börja med att välja max antal timmar för din samplanering

Antalet timmar som anges här nedan är maxantal timmar för den samplaneringsperiod som anges i avtalet. Beroende på din anställnings längd och/eller typ kan antalet timmar vara färre. Om man tidigare hade en gaffel i samplaneringstiden (t.ex. i gymnasiet) kan antalet timmar också vara lägre än maxantalet beroende på hur man kommit överens på arbetsplatsen.

Arbetstidsuppföljning för rektorer

 

Har du som är rektor koll på din arbetstid? Alla rektorer inom den allmänbildande utbildningen ska före läsårets början göra en plan för hur mycket arbetstid man reserverar för olika arbetsmoment. Planen ska sedan följas upp under läsåret.

Med hjälp av arbetstidsplanen vill man dels synliggöra rektorernas arbetsbörda och dels hjälpa rektorerna att begränsa arbetstiden. I och med att du gör en arbetstidsplan som sedan regelbundet följs upp och vid behov justeras blir det tydligt vilka arbetsmoment som är tidskrävande.

 

Rektorer i grundskolan

En grundskolerektors undervisningsskyldighet fastställs årligen av arbetsgivaren och varierar från 2-13 timmar beroende på skolans storlek och typ. Se UKTA § 10 för detaljer kring antalet undervisningstimmar enligt lönegrundsgrupper. 

Innan arbetsåret börjar ska en arbetstidsplan fastställas för rektorn. Arbetstidsplanen följs regelbundet upp.

Rektorer i gymnasiet

En gymnasierektors undervisningstimmar fastställs lokalt till högst 418 timmar per år. För en rektor i gymnasiet kan dock per år förordnas högst 456 timmar. Då kan det i läroantalten finnas högst 100 studerande och till rektorns tjänsteutövningsskyldighet får inte höra rektorsuppgifter inom den grundläggande utbildningen eller så bör det till det större antalet undervisningstimmar finnas en annan grundad anledning. 

Då antalet undervisningstimmar för en rektor för ett gymnasium/vuxengymnasium fastställs bör beaktas bland annat läroanstaltens storlek, eventuell verksamhet på flera ställen, eventuella särskilda utbildningsuppgifter för läroanstalten, ledning av flera läroanstalter och andra lokala särförhållanden. 

Innan arbetsåret börjar ska en arbetstidsplan fastställas för rektorn. Arbetstidsplanen följs upp regelbundet.

Arbetstid och undervisningstimmar för biträdande rektorer 

Arbetstiden för en biträdande rektor med helhetsarbetstid och helhetslön i grundskolan eller gymnasiet bestäms enligt samma grund som för rektorer. Antalet undervisningstimmar för en biträdande rektor är minst den övre gränsen på skalan över antalet undervisningstimmar för skolans rektor. När antalet undervisningstimmar fastställs skall skolans/läroanstaltens storlek och övriga lokala förhållanden beaktas.

Med hänsyn till särskilda lokala förhållanden kan arbetsgivaren för ett läsår i taget besluta att antalet undervisningstimmar för en biträdande rektor vid ett gymnasium understiger den nämnda gränsen med högst 3 veckotimmar. 

Skolföreståndare

Skolföreståndare har rätt att minska sin undervisningsskyldighet på 24 timmar med timmar för förståndarskapet. Mer detaljer hittas i UKTA del B § 8. 

Semester

Rektorers rätt till semester följer bestämmelserna i UKTA del A § 33 mom. 1.

Arbetstidsuppföljning för studiehandledare 

 

Grundskola

En lektor i elevhandledning har en arbetstid på 1221 timmar per läsår som arbetsgivaren bestämmer tid och plats för. Arbetstiden förkortas nästa år med 7 timmar på grund av söckenhelger som infaller på vardagar. Av arbetstiden kan lektorn åläggas högst 500 timmar klassundervisning per läsår. 

30–50 timmar av den tid som arbetsgivaren reglerar kan förläggas till skolans sommaravbrott, arbetet under sommaravbrottet gäller gemensam antagning. Övrigt arbete som hör till lektorns arbete utförs under icke bunden arbetstid, den tiden är avsedd för förberedelse av lektioner, arbete med studiematerial och läsning av facklitteratur. Detta arbete får tjänsteinnehavaren själv bestämma tid och plats för.

Elevhandledare kan överskrida sin arbetstid med högst 75 timmar om det behövs för att utföra sitt uppdrag, men om detta måste man komma överens med arbetsgivaren på förhand. Den överskridande arbetstiden ersätts med ett förhöjt timarvode, som beräknas genom att dividera den ordinarie lönen med 102.

Gymnasium

Den årliga arbetstiden för en studiehandledare eller speciallärare med årsarbetstid är 1 600 timmar, av vilka 400 timmar är sådant arbete som läraren får välja tid och plats för.  

Innan läsåret börjar ska det för läraren fastställas en plan för arbetstidsanvändning som anger lärarens uppgifter. Om det under läsåret är nödvändigt att ändra i planen för arbetstidsanvändning görs detta i första hand genom att stryka eller byta ut arbetsuppgifter. 

Högst 30 timmar av den arbetstid som arbetsgivaren reglerar kan förläggas till skolans sommaravbrott. För detta krävs en lokal överenskommelse med förtroendemannen.  

Årsarbetstiden på 1 600 timmar kan överskridas med högst 100 timmar, om det undervisningsarbete eller övriga arbete som fastställts i planen för studiehandledarens/speciallärarens arbetstidsanvändning inte kan minskas och överskridningsbehovet anknyter till projektarbete eller andra särskilda uppgifter i gymnasiet. När det gäller överskridning av årsarbetstiden så ska man komma överens om det med arbetsgivaren. För överskridningen görs en särskild arbetstidsplan. Arbetstid som överskrider årsarbetstiden ersätts med timarvode. Arvodet för en timme får man genom att dividera den ordinarie lönen med 133. 

Studiehandledare

Den arbetstid som läraren själv får välja tid och plats för, alltså 400 timmar, ska användas till förberedelser av studiehandledningskurser, sammanställning av studiematerial och samarbete med arbetslivet och högskolor. 

Speciallärare

Den arbetstid som läraren får välja tid och plats för, alltså 400 timmar, är avsedd för bland annat arbete som hänför sig till förberedelse av specialundervisning och stöd för de studerandes lärande. Sådana uppgifter är bland annat specialundervisning och speciallärarens uppgifter i en konsultativ roll som stöd för ämneslärare i gymnasiet i anknytning till stöd för de studerandes lärande samt samarbete med elevvården.

Appen lanserades hösten 2016 och uppdateras regelbundet.

Informationen i appen Lärarummet baserar sig främst på lärarnas gällande kollektivavtal. 

Du som är medlem i FSL alltid kan kontakta den lokala förtroendemannen eller FSL:s kansli för personlig rådgivning i frågor kring lön, arbetstid och anställning.

Kontakta gärna FSL:s kommunikation, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi, om du vill ge respons på appen.

Vi förbehåller oss rätten att göra ändringar i appen.

 

Om FSL

Finlands svenska lärarförbund FSL är ett fackförbund för svenskspråkiga lärare och rektorer. Vi har över 5 000 medlemmar; främst inom den grundläggande utbildningen, gymnasiet och olika yrkesutbildningar. Vår viktigaste uppgift är att bevaka våra medlemmars intressen i anställningsfrågor och i andra frågor som berör skola, utbildning och arbetsmiljö.

FSL är ett självständigt förbund inom Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ, som är det största medlemsförbundet i akademikernas centralorganisation AKAVA.

FSL ger ut tidningen LÄRAREN med 20 nummer per år. Tidningen postas till medlemmar och andra aktörer inom skolvärlden.

FSL har 31 lokala lärarföreningarna och en förening för våra lärarstuderande som sköter den lokala verksamheten. Enskilda lärare är medlemmar i en lärarförening, som i sin tur hör till FSL.

Mera info hittar du på www.fsl.fi.

Du visste väl att du som är lärare inte har någon egentlig arbetstid? Du känner till undervisningsskyldigheter och helhetsarbetstid som gäller för ett fåtal lärare, men i övrigt är inte lärarnas arbetstid reglerad i avtal. Scrolla längst ner för att komma till våra funktioner för att hålla koll på arbetstiden. 

(more…)

 Är du i slutskedet av dina lärarstudier? Förbereder du dig för att söka ditt första lärarjobb? Det här är tips och checklistor för just dig. Lycka till med förberedelserna och ansökningsprocessen.

 

Mera information

Kontakta arbetsgivaren

Börja med att ta du reda på noggrannare uppgifter om lärarjobbet du vill söka, skolan och arbetsuppgifterna. Ring eller mejla kontaktpersonen för tjänsten så får du själv en bättre bild av arbetet. Samtidigt märker arbetsgivaren att du är intresserad av lärarjobbet.

Ditt ansökningsbrev

Ansökan består ofta av ett ansökningsbrev och en meritförteckning (curriculum vitae, CV). Ditt ansökningsbrev får gärna vara personligt och anpassat för den tjänst du söker. I ansökningsbrevet berättar du om dig själv, dina kvalifikationer och varför du är lämplig för jobbet. Även om du sänder din ansökan via ett webbformulär, är det bra att först skriva ett textdokument.

I DITT ANSÖKNINGSBREV SKA FINNAS

• ditt namn och dina kontaktuppgifter

• arbetsgivaren eller mottagaren

• vilken tjänst du söker

• om du har varit i kontakt med arbetsgivaren för att få noggrannare uppgifter

• på vilket sätt du är lämpad för arbetet och hur du skulle vara en resurs för skolan

• dina kvalifikationer (utbildning och examen, specialiseringar, erfarenhet)

• dina framtidsplaner och fritidsintressen i den mån de är relevanta för arbetet

• meriterande uppdrag

• datum och underskrift samt namnförtydligande

NÅGRA TIPS

• Var kortfattad. Tänk på att textmängden kan motsvara en A4.

• Poängtera vad du kan tillföra skolan. Du behöver inte upprepa information som finns i din CV.

• Skräddarsy ditt ansökningsbrev för varje tjänst du söker.

• Nämn inget negativt omdöme om dig själv i ditt ansökningsbrev.

• Satsa på ansökningshandlingarnas läsbarhet och utseende.

• Kom ihåg att korrekturläsa.

• I de flesta fall sänder du din ansökan via en webbtjänst. Skriv gärna dina texter först i ett ordbehandlingsprogram, då upptäcker du lättare slagfel och kan ta dig tid att dubbelkolla.

• Spara själv dina ansökningshandlingar. Repetera dem innan du går på en anställningsintervju.

Din meritförteckning

Till ansökningsbrevet bifogar du din meritförteckning. Meritförteckningen (CV) är ett sammandrag över kunskaper och erfarenheter.

• Utforma din CV så att du kan använda den i flera ansökningar.

• Meritförteckningen är saklig.

• Den ska ge arbetsgivaren en överblick över din utbildning och dina arbetserfarenheter.

• Du kan bygga upp din CV i omvänd kronologisk ordning eller så att du inleder med dina viktigaste erfarenheter och utbildningar.

• Förklara eventuella tidsluckor i din studie- eller arbetshistoria.

• Kom ihåg att korrekturläsa.

• Även om du fyller i din CV i ett elektroniskt formulär, är det bra att först skriva den i ett textdokument.

I DIN MERITFÖRTECKNING SKA FINNAS

• ditt namn och dina kontaktuppgifter

• födelsetid och födelseplats

• civilstånd och barn

• utbildning (examen, skola, tid, eventuell inriktning)

• arbetserfarenhet, arbetsgivare, anställningstid och arbetsuppgifter

• fortbildning och kurser

• språkkunskaper och IKT-kunskaper

• publikationer eller gro gradu-avhandling

• eventuella förtroendeuppdrag

• eventuellt avtjänad värnplikt och militärgrad

• fritidsintressen

• referenser

• underskrift och namnförtydligande

Intyg, betyg och andra bilagor

Ofta nämns inte betyg eller andra bilagor i annonsen; då är det onödigt att bifoga dem till din ansökan. Om arbetsgivaren är intresserad av betyg eller arbetsintyg, ska du i allmänhet visa dem först i samband med en intervju.

Många arbetsgivare ber om läkarintyg och ämbetsbetyg. Om du anställs första gången för att arbeta med minderåriga, måste du också uppvisa ett straffregisterutdrag. Du behöver inte bifoga dessa intyg till din ansökan. Arbetsgivaren ska se dem först efter att du har valts till tjänsten.

Referenser

För att bekräfta de uppgifter som du själv har angett i ditt ansökningsbrev, kan du bifoga en eller två referenser till ansökan.

• En referens kan vara din chef eller handledare på en tidigare arbetsplats.

• Om det här är ditt första jobb kan du hänvisa till din chef på ett sommarjobb eller din pro gradu-handledare.

• Uppge namn, titel, arbetsplats och kontaktuppgifter till dina referenser.

• Kom ihåg att få referenspersonens medgivande först.