Category: På gång i FSL

Finlands Rektorer publicerar årligen en rapport om skolledarnas välbefinnande. I år ser man en tydlig trend: arbetsivern har rasat. De som har bra verktyg för att påverka arbetsbilden känner mest entusiasm för att jobba, därför är det viktigt att rektorsutbildningen fokuserar på att ge sådana verktyg. Att få utbildning kring välbefinnande ligger högt på rektorernas önskelista, visar rektorsbarometern. Läs mer (på finska) på Finlands Rektorers webbsida. 

Sköter du lokalföreningens budget och utbetalningar? Kom på en kort digital ekonomiutbildning med förbundets ekonom Lis-Britt Bergman. Vi ses via skärmen antingen 26.10 eller 9.11 och går igenom bland annat budget, bokföring och arvoden. Camilla Holmström, kassör i Raseborgs lärarförening, delar med sig av sina erfarenheter. Anmälan är nu öppen, välkommen med! 

Avtalet känner inte till ett pris på en timme samplanering, något som FSL:s ledamöter i OAJ:s fullmäktige för något år sedan poängterade. Avsaknaden av lön för en samplaneringstimme innebär att om en lärare missar till exempel ett lärarmöte så kan lön inte dras bort. Men kanske det inte skulle vara ett problem om man kunde få lön för fler timmar än 120? FSL:s ombudsman Jens Mattfolk resonerar kring samplaneringstiden i en bloggtext. 

Endast 20 procent av lärarna håller sig inom den avtalade samplaneringstiden. Det visar FSL:s medlemsundersökning. I undersökningen fick lärarna uppskatta hur många timmar det rör sig om. För många handlar det om 50–100 timmar. Skolvardagen är full av oförutsägbara arbetsuppgifter och därför borde man också ha en buffert i planeringen, säger Jens Mattfolk, ombudsman på FSL.  

Den vardag som lärarna beskriver i Svenska Yles artikel i söndags finns på riktigt. Det handlar om en hög arbetsbelastning, tuffa föräldrakontakter och brist på respekt. Så här ser det ut i våra skolor idag, inte alla dagar, inte överallt men alldeles för ofta och för utbrett. Jag vet att ni är många som känner igen er i berättelserna, skriver Inger Damlin, förbundsordförande. 

Det är exceptionella åtgärder regeringen har för avsikt att driva igenom. Senast en regering ville gå åt arbetstagarna så hårt var under regeringen Sipiläs tid. Att regeringen för lagförslaget om begränsning av strejkrätten till riksdagen först, innan man tar itu med de andra arbetsmarknadsfrågorna, berättar ganska mycket om inställningen till arbetstagarna, skriver Pocke Wikström, förbundssekreterare, i vår blogg “Mellan raderna i avtalen”. 

‍I regeringsprogrammet föreslås förändringar i arbetslagstiftningen och arbetslöshetsskyddet som skulle innebära kännbara försämringar för FSL:s medlemmar och hela undervisningssektorn. FSL jobbar aktivt med de här frågorna och vår målsättning är att nå lösningar genom förhandling och påverkan. Här listar vi en del av de förändringar som regeringen vill driva genom.

Den svenska skolförvaltningen flyttar bort från den finska skolförvaltningen och bildar en egen enhet. Tjänstemannabeslut i frågan fattades i måndags (11.9.2023). Även politiskt finns ett stöd för beslutet, säger Tony Björk, nyvald fullmäktigeordförande.

Om modellen förverkligas gräver man inte bara den lönegrop som de kvinnodominerade branscherna sitter i lite djupare, man tvingar dem dessutom att sitta kvar där i evig framtid. En exportdriven arbetsmarknadsmodell är ett slag i ansiktet på exempelvis undervisnings- och vårdpersonalen. Det är därför inte konstigt att lärarfacket OAJ och vårdfacket Tehy har skjutit ner modellen. De facto är hela fackföreningsfältet på väg upp på barrikaderna, skriver Mattias Fagerholm i Lärarens ledare.