Category: Lyft

Frågan om stödfunktioner för elever och studerande har aktualiserats under coronapandemin och kommer att vara en central fråga för kommunerna framöver. FSL tycker det är viktigt att granska kommunernas satsningar men efterlyser en tillräckligt bred infallsvinkel. Personalen i skolan utgör ett team som på olika sätt stöder elever och studerande, att analysera enbart en del av teamet är att ha för snäva parametrar, säger FSL:s förbundsordförande Inger Damlin. 

Social- och hälsovårdsministeriet har utarbetat ett manifest för psykisk hälsa som arbetsmarknadsorganisationerna har förbundit sig att jobba för. FSL:s ombudsman Jens Mattfolk rekommenderar att ta manifestets teser i bruk på den egna arbetsplatsen. “Se välbefinnandet som en viktig framgångsfaktor för just din arbetsplats.”

Det här året har stärkt fackföreningarnas position. Man har insett att saker kan hända snabbt och att man inte nödvändigtvis har något skydd. Vi har tunga ekonomiska år framför oss och kollektivet kan komma att behövas mer än tidigare, säger Anna Bertills, som driver kommunikationsbyrån Bertills&Jung. Inom FSL pågår ett utvecklingsarbete för att se var förbundet står idag, titta på hur arbetet inom förbundets styrelse och föreningar fungerar och också göra eventuella korrigeringsrörelser med tanke på framtiden.  

Utredning på utredning visar att undantagsarrangemangen i skolan under pandemin har orsakat kunskapsluckor och riskerar elevernas och studerandenas psykiska hälsa. Alla kommuner borde göra en kartläggning över utbildningens behov och basera ansökan om stödpengar på den. Det stöd som beviljas måste sedan öronmärkas för att åtgärda de specifika behoven, anser FSL:s fullmäktige.

FSL:s fullmäktigeordförande Christoffer Sourander vill se mera debatt på fullmäktigemötena. Det är hög tid för att det skulle spraka lite mer i finlandssvenska kretsar, säger Sourander. Blir det livligare debatt och det märks att FSL har ett fullmäktige där det händer, så sprider sig ringarna på vattnet. Då växer också intresset för verksamheten. Speciellt i dessa tider när utbildningsfrågor är i fokus.

Det är helt rimligt att man har koll på vad man använder skattepengarna till. Samtidigt bör man också tänka på vad som är bra för Finland långsiktigt. Vi talar om en ”ge och ta” -möjlighet där vi bygger någonting långsiktigt gemensamt. Det finns ett enormt behov av utökat nordiskt samarbete, säger rektor Moira von Wright vid Åbo Akademi. 

Onsdag och torsdag den 21 och 22 april sammanträder FSL:s fullmäktige till ordinarie möte. Fullmäktige är förbundets högsta beslutande organ och på agendan, utöver ordinarie ärenden, finns bland annat en motion om bristen på differentierade läromedel på svenska. Flera frågor till styrelsen har också kommit in, bland annat om merarbetet kring diverse undersökningar i skolan och kommunernas nedskärningar i timresursen. Följ med distansmötet på sociala medier med hashtaggen #fslfullmäktige. 

Förtroendemännen är oroade över hur pengarna som är avsatta för läropliktsreformen ska räcka till. Det finns också en oro över huruvida utbildningsanordnarna använder pengarna så som menats. Det här framkommer i en OAJ-enkät som närmare 200 förtroendemän har svarat på. 

En utomstående kan lätt få uppfattningen att om en skolenhet får tillräckligt många stödtimmar eller resurstimmar och tillräckligt många psykologer och kuratorer så löser det sig. Beklagligt nog är läget mera komplext än så. I tider av motivationsbrist tas inte nödvändigtvis det stöd som erbjuds emot, skriver förbundordförande Inger Damlin. 

Gun Oker-Blom konstaterar i sin rapport att det ofta finns brist på data om det finlandssvenska utbildningsfältet och att den svenska rösten inte alltid hörs på Undervisningsministeriet. Den kritiken har man tagit till sig. På ministeriet får vi en svensk ansvarsperson, som skall se till att de svenska behoven tas i beaktande. Redan under detta år skall det synas i verksamhet, säger undervisningsminister Jussi Saramo till Läraren.