Author: admin

  • FSL:s råd kring olika arrangemang för undervisningen just nu och personalens rättigheter

    (Den här artikeln baserar sig på de två nyhetsartiklar, på finska, som OAJ publicerade 19.1.2022: Etä- ja lähiopetuksen samanaikainen järjestäminen sekä lähiopetuksen suoratoistoPoissaolot koronaan altistumisen tai oireiden vuoksi)

    Enligt FSL kan en lärare inte sköta när- och distansundervisning samtidigt eftersom det innebär en oskäligt stor arbetsbörda, inte minst i planeringsskedet eftersom undervisning i klass och på distans ser olika ut och kräver olika typer av förberedelser. Denna åsikt stöds också av kulturutskottets och undervisningsministeriets ställningstaganden. Risken finns att ingendera av undervisningen då möter de krav som finns i de gällande styrdokumenten.

    Med hänvisning till arbetsledningsrätten kan trots allt arbetsgivaren besluta att en elev ges möjlighet att följa med undervisningen i klassen genom strömmad undervisning. Strömmad undervisning är inte undervisning utan endast en möjlighet att följa med undervisningen på distans.

     

    Elevernas sjukfrånvaro

    Om en elev är sjukanmäld gäller tidigare förfaranden, det vill säga eleven deltar inte i undervisningen. När eleven är tillbaka har hen enligt lagen rätt till exempelvis stödundervisning om det skulle behövas för att täppa till kunskapsluckor. På andra stadiet bedömer man från fall till fall.

    Om en elev stannar hemma i så kallad frivillig karantän har utbildningsanordnaren ingen skyldighet att erbjuda distansundervisning eller någon typ av strömmad undervisning. Grundprincipen är att de elever som är i skolan ska ha rätt till läroplansenlig undervisning och lagstadgad stödundervisning av till exempel en speciallärare.

     

    När ska distansundervisning ordnas?

    När det kommer till distansundervisning för en elev i grundskolan krävs ett beslut om detta av utbildningsanordnaren utgående från lagen om grundläggande utbildning. Den här typen av beslut är inte ändamålsenliga för kortare perioder av frånvaro utan förutsätter ett vägande skäl, till exempel ett hälsoskäl som konstaterats av en läkare.

    Om en elev har ett beslut om särskilda undervisningsarrangemang bör det i beslutet framgå hur distansundervisningen ska ordnas. Samtidigt är det också skäl att komma överens om hur många timmar läraren har till förfogande för att sköta den undervisningen och om ersättningen för detta arbete.

    Om en lärare upplever att undervisningsarrangemangen nu föder sådana situationer i skolan där elevernas trygghet inte går att garantera, till exempel på grund av att det är för få lärare på plats, ska hen omedelbart ta kontakt med rektorn. Rektorn har i sin tur ansvar för att meddela sin förman om tryggheten inte går att garantera med de resurser som för tillfället finns till förfogande.

    Arbetarskyddslagstiftningen måste följas

    Arbetsgivaren är skyldig att sköta om sina arbetstagares arbetshälsa och säkerhet, detta gäller även under en pandemi. Arbetsgivaren har en skyldighet att med de medel som står tillhands minska på de faktorer som orsakar en risk för de anställdas arbetshälsa.

    Din förtroendeman är expert på lokala avtalsfrågor och kan hjälpa dig att tolka direktiv och diskutera till exempel ersättning och andra rättigheter du som arbetstagare har.

     

    Ersättning för merarbete

    FSL förutsätter att lärare ersätts för det merarbete som kan uppstå i samband med de exceptionella undervisningsarrangemang som coronapandemin orsakar.

     

    Lärare med coronavirussymptom?

    Om du som anställd har coronasymptom har du rätt till sjukdagpenning i vanlig ordning. FSL rekommenderar att medlemmar som misstänker att de blivit smittade på arbetsplatsen gör ett officiellt laboratorietest så fort som möjligt. Ett officiellt testresultat behövs för att konstatera en eventuell yrkesskada. Får du ett positivt resultat i ett hemmatest lönar det sig alltså att också söka dig till ett officiellt coronatest.

    Om du som anställd har exponerats av coronaviruset och är i karantän, frivillig eller officiell, är utgångsläget att du kan komma överens om arbetsuppgifter som ska göras, förutsatt att arbetsgivaren betalar ut lön och du som arbetstagare är frisk. Arbetsgivaren måste då förse dig med arbetsredskap för arbete på distans.

    Om distansjobb inte är möjligt men arbetsgivaren inte önskar att arbetstagaren jobbar på arbetsplatsen, kan man komma överens om tjänstledigt med lön och med låg tröskel sjukledigt om symptom uppstår.

    En del arbetsgivare har rekommenderat personalen till frivillig karantän. Eftersom det här innebär obetald frånvaro kan arbetsgivaren inte kräva det av arbetstagarna.

    Arbetsgivaren bör ge tydliga anvisningar om hur lärarna ska förfara om de uppvisar symptom, får ett positivt resultat på hemtest eller har exponerats för coronaviruset.

     

  • How to get a lärarjobb 2022

     
    Under evenemanget går vi inte bara igenom det viktigaste kring lön, arbetstid och anställning utan du som lärarstuderande får också tips och trix inför kommande jobbintervjuer, rektorer från olika håll i Svenskfinland deltar i evenemanget och övar med dig!  
    Så här låter feedbacken från tidigare deltagare i How to get a lärarjobb:
     
     
    “Mycket var praktisk information som egentligen inte har kommit upp under ens studieår.”
     
    “Tröskeln för att fara på en arbetsintervju är inte lika stor mera.”
     
    “Speciellt föreläsningarna om praktiska saker i lärarjobbet var nyttigt och att få träffa “riktiga rektorer från fältet”.”
     
    Klicka dig vidare för mer information på Facebook om årets How to get a lärarjobb:
     
     

    How to get a lärarjobb – Vasa 24.1.2022 kl. 12.15

    Läs mera information till lärarstuderande inom FSL, bland annat hur du ska tänka kring val av biämne och vilka bitar av lönekvittot det lönar sig att hålla lite extra koll på!

  • Vi coachar blivande lärare under evenemanget “How to get a lärarjobb”

    Vad ska man tänka på inför en jobbintervju för ett lärarjobb? Vad är rektorernas bästa tips? FSL ordnar årligen evenemanget “How to get a lärarjobb”, både i Helsingfors (19.1) och i Vasa 24.1. Under evenemanget går vi inte bara igenom det viktigaste kring lön, arbetstid och anställning utan du som lärarstuderande får också gå på “låtsasintervju” med riktiga rektorer för att förbereda dig. 

    Inom FSL är vi måna om att ge framtidens lärare en bra grund att stå på och en naturlig kontakt till förbundet. Medlemskapet i FSL kostar endast 5 euro och i videon berättar vår ombudsman Jens Mattfolk om allt du som lärarstuderande får för den pengen. 

  • FSL och Hem och Skola benar ut vad den kommande hälsoreformen innebär för bland annat elevvården

    Vi går mot en bredaxlad administration och det finns en oro bland många huruvida det nya vi bygger ska kunna möta behovet av till exempel snabba och tillgängliga elevvårdstjänster. Det konstaterade FSL:s ordförande Inger Damlin som tillsammans med Anders Adlercreutz, ordförande för Hem och skola i Finland och riksdagsledamot (Sfp), diskuterade social- och hälsovårdsreformen och det stundande välfärdsområdesvalet. Titta på våra livesändning i efterhand! 

  • FSL och Hem och Skola benar ut vad den kommande hälsoreformen innebär för bland annat elevvården

    Ansvaret för bland annat elevvårdstjänsterna flyttas från kommunerna till de nya välfärdsområdena och det här behöver vi diskutera. Det handlar om allt från hur resurserna ska fördelas till hur det övergripande samarbetet ska se ut i framtiden. 

    Anders Adlercreutz, ordförande för Hem och skola i Finland och riksdagsledamot (Sfp), konstaterar att till exempel elevvårdsfrågan inte diskuterats särskilt mycket inför det här valet, utan att läkarstationernas och hälsovårdscentralernas öde fått mest fokus. 

    – Vi ska hoppas att det här inte reflekteras i välfärdsområdenas prioriteringar sen efteråt, säger han. 

    – Det finns många lärare och rektorer som vittnar om situationer där stödfunktionerna brister och därför är det jätteviktigt att vi diskuterar de här frågorna. Vi har alla tiders chans att bygga nya modeller och fungerande system nu och här behöver man lyssna in skolfolket, säger FSL:s ordförande Inger Damlin.

    I och med reformen social- och hälsovården riktas en stor andel av skatteintäkterna till välfärdsområdena. En tittare på livesändningen ställde en fråga specifikt till Adlercreutz:

    Hur orolig är du över att kommunernas resurser ska naggas i kanterna i och med reformen?

    – Jag är orolig för det. Den ekonomiska biten är inte helt okomplicerad. Som kommunal beslutsfttare vet man att när det blir ekonomiska kärva tider måste man spara in någonstans och när det som nu finns kvar i kommunerna efter det här är snöskottning, stadsplanering och skolan, är det där man kommer att skruva åt.

    Damlin säger att man inom FSL är mån om att resurserna för det förebyggande arbetet, till exempel gällande mobbning och droger, räcker till också i framtiden och att kommunerna tar ett ansvar.

    Adlercreutz håller med men konstaterar att det finns risker med att det förebyggande arbetet och social- och hälsovården läggs i “olika korgar” i och med reformen. 

     

     

  • FSL sänder live tillsammans med Hem och Skola – temat är välfärdsområdesvalet

    Just nu diskuterar FSL:s ordförande Inger Damlin och Hem och Skolas ordförande Anders Adlercreutz, även ordförande för Svenska riksdagsgruppen, social- och hälsovårdsreformen och vad den för med sig för skolan och utbildningen. Hur kan man garantera att till exempel elevården faktiskt blir bättre och inte sämre i framtiden? Vilka problem vill lärarkåren se en förändring kring? Diskussionen pågår 15.00-15.30 och sparas sedan som ett inlägg på FSL:s Instagramkonto. 

  • Ord för ord: I stormens öga

    Som förbund kommer FSL att vara tydligare än någonsin kring vikten av trygghet på arbetsplatsen. Vi kommer att ständigt påminna om att gällande arbetarskyddslagstiftning också är i kraft under pandemier. Undervisningspersonalens hälsa och välmående kan absolut inte förbises, skriver förbundsordförande Inger Damlin

  • Ord för ord: I stormens öga

    Som förbund kommer FSL att vara tydligare än någonsin kring vikten av trygghet på arbetsplatsen. Vi kommer att ständigt påminna om att gällande arbetarskyddslagstiftning också är i kraft under pandemier. Undervisningspersonalens hälsa och välmående kan absolut inte förbises, skriver förbundsordförande Inger Damlin

  • Livesänding: Frågor om välfärdsområdena, elevhälsan och mycket mer

    De nya välfärdsområdena kommer att styra över många av de social- och hälsovårdstjänster som elever och studerande behöver och har rätt till. Hur väl de här tjänsterna fungerar har en direkt inverkan på våra barn och ungas mående och skolgång. FSL:s ordförande Inger Damlin och Hem och Skolas ordförande Anders Adlercreutz, även ordförande för Svenska riksdagsgruppen, benar i vår livesändning på Instragram 18.1 klockan 15.00 ut vad de anser ska ha högst prioritet i de nya välfärdsområdena. Det blir fokus på bland annat elevvården och vad man behöver ge akt på när administrationen förändras.

  • Det här ska FSL göra under 2022 – ta en titt på vår verksamhetsplan

    Ett nytt verksamhetsår är i full gång och trots ett utmanande pandemiläge finns det en hel del vi kan, vill och tänker göra. Det blir bland annat förhandlingar om nya kollektivavtal, fokus på hållbarhet och en ny layout för tidningen Läraren. FSL kommer också att bidra till föreningsverksamheten med mer bidrag än någonsin.