Author: admin

I juni 2020 kom beskedet. På grund av det ekonomiskt kärva läget skulle Lovisa stad tvingas permittera hela sin personal, även utbildningssektorn skulle beröras.

– Vi hade nog nys om att den ekonomiska situationen var dålig men vi kunde förstås inte godkänna beslutet om permitteringar när det sen kom, säger Alexander Smeds, förtroendeman och ordförande för Lovisanejdens lärarförening. 

Smeds berättar att huvudförtroendemannen för FOSU (Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildades) Eveliina Passi lusläste stadens beslut, tog fasta på felaktigheter i själva beslutsprocessen och permitteringsbeslutet och skickade in ett besvär med snabba ryck.

Det här är ju fackets uppgift, att vara medlemskårens gemensamma röst.

Stadsstyrelsen gick trots besväret vidare med beslutet om permitteringar och Smeds berättar att man under hösten satte mycket krut på att påvisa vilka problem som permitteringarna skulle medföra.

– Vi ringde till statsdirektören, fullmäktiges ordförande, bildningsnämndens direktör och så vidare. Det här är ju fackets uppgift, att vara medlemskårens gemensamma röst. Vi drog inga snyfthistorier utan lade fram fakta om vad det får för faktiska konsekvenser, säger han. 

Bland lärarföreningens medlemmar var ovissheten det som var värst. Många var oroliga för om, när och hur de skulle permitteras.

– Alla var ju bestörta och alla som såg mig hade frågor om permitteringarna.

Coronastödpengarna var den avgörande faktorn

Under hösten 2020 genomförde Lovisa stad en del av de planerade permitteringarna, bland annat tjänstesektorerna permitterades i två veckor.

Smeds och Passi fortsatta driva på och sände vid årsskiftet ytterligare in en skrivelse där de bland annat beskrev hur lärarpermitteringar skulle leda till att elevernas rätt till läroplansenlig undervisning och trygg skolgång inte kunde garanteras med så få vuxna på plats. Man framhöll också att permitteringarna ytterligare skulle äventyra abiturienternas studieresultat och framtidsutsikter efter flera långa perioder av distansstudier.

Det som sen kom att häva permitteringsbeslutet handlade om stadens coronastödpengar. Den inbesparing staden hade räknat med att göra skulle ha ätits upp eftersom lärarpermitteringarna skulle ha tvingat Lovisa att betala tillbaka statens coronastöd. Det här var minister Li Andersson och Undervisnings- och kulturministeriets riktlinje beträffande stödet, att det skulle gå åt till att täppa till de kunskapsluckor som uppstått för barn och unga under pandemin.

– Jag ringde nog staden och frågade om det inte hade koll på det här. Jag vet inte varför man stod fast vid beslutet, kanske de inte hade insett hur stor peng det var frågan om, säger Smeds.

När nämnden för fostran och bildning beredde ärendet igen vårvintern 2021 så röstade hela nämnden emot permitteringarna av undervisningspersonalen inom förskoleundervisningen, grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen, vilket sedan också blev beslutet i stadsstyrelsen och stadsfullmäktige.

Läs också: 

• “Utan facket skulle vi inte ha fått det här” – Fackrörelsen på fem minuter
• I Borgå bidrar en regelbunden dialog och en dos humor till färre konflikter och felaktiga beslut
• Program utan anmälan och ett aktivt infoflöde – så här jobbar Vasa svenska lärarförening

Med engagemang, kommunikation och en dos humor samarbetar FSL:s lokalförening i Borgå och de finskspråkiga lärarna inom OAJ med stadens politiker och framför allt utbildningschefer. Man möts regelbundet och bollar aktuella frågor, ibland sådant som finns på föredragningslistorna, ibland saker som bara dyker upp.

– Det är lätt att med låg tröskel ta kontakt med utbildningscheferna. De lyssnar och är genuint intresserade av hur vi har det, säger Pernilla Granlund, som berättar att det finns en lång tradition av samarbete i Borgå.

Lärarföreningen gör en hel del tillsammans med den finskspråkiga lärarföreningen och i samarbete med regionföreningen sänder man ibland in skrivelser, till och med så att man varvar texten på båda språken.

– Vi försöker påverka politikerna och ringer nog helt kallt upp och diskuterar om det är något, säger Anna Wahren, förtroendeman i Borgå, som konstaterar att det fungerar åt andra hållet också, att beslutsfattarna kontaktar facket.

Lärarföreningen har förutom en bra dialog också tänkt till hur de kan stärka beslutsfattarnas kunskap och intresse för lärarfackets frågor. Regionföreningen har till exempel gått in för att betala en prenumeration på tidningen Läraren och/eller Opettaja-tidningen för intresserade beslutsfattare.

Proaktivitet förebygger konflikter och felaktiga beslut

Att jobba förebyggande och diskutera innan beslut fattas är ett hållbart och konstruktivt sätt att samarbeta både för facket och arbetsgivaren. På så sätt undviker man konflikter och sådana beslut som i värsta fall måste rivas upp.

Väldigt sällan har de gått emot våra önskemål.

I Borgå jobbar man på så sätt kring läsårets arbetstider.

– Vi träffar alltid utbildningscheferna och går igenom förslaget innan de för det vidare för beslut. Väldigt sällan har de gått emot våra önskemål, säger Granlund.

Ett annat exempel är när Borgå stad gick in för ett omfattande områdesrektorprojekt på svenska.

– Där önskades snabba beslut men ärendet bordlades efter att vi hade fört diskussioner och konstaterat att det fanns för många öppna frågor ännu, säger Wahren.

När projektet väl kom igång hösten 2021 hade många frågor fått ett svar och det kändes mera genomtänkt.

Läs också: 

• “Utan facket skulle vi inte ha fått det här” – Fackrörelsen på fem minuter
• Facket satte stopp för lärarpermitteringar i Lovisa
• Program utan anmälan och ett aktivt infoflöde – så här jobbar Vasa svenska lärarförening