Tillsammans med vår studerandeförening FSLF ordnar vi popup-café 6.10 vid Åbo Akademi i Vasa och 7.10 vid Helsingfors universitet. Då firar vi Världslärardagen med att bjuda på kaffe och ett nytt snyggt halarmärke. Kom förbi och byt några ord med FSLF och förbundets ordförande Inger Damlin!
Varje år den 5 oktober firas alla lärare runt om i världen. Eftersom dagen infaller på en söndag i år, firar vi istället i veckan därpå. Vi hälsar alla lärarstuderande vid Åbo Akademi och Helsingfors universitet välkomna på en kopp kaffe! Samtidigt delar vi också ut ett snyggt halarmärke och en ny broschyr där du kan läsa mer om vad FSL gör för att du som lärare i framtiden ska kunna göra ett så bra jobb som möjligt och trivas och må bra.
6.10 klockan 9.30-12.00 i foajén vid Åbo Akademi
7.10 klockan 11.30-13.00 i Minerva vid Helsingfors universitet
På plats är FSLF:s styrelseaktiva och förbundets ordförande Inger Damlin.
– Det är alltid bra stämning när vi träffar studdare och jag lär mig alltid något nytt när vi diskuterar lärarutbildningen och framtidsfunderingar. Kom och säg hej och byt några ord med mig!
Den internationella Världslärardagen har firats i över 30 år och uppmärksammar årsdagen då Internationella arbetsorganisationen (ILO) och UNICEF 1966 antog en rekommendation om lärares ställning. Temat i år är samarbete för att stärka undervisning, lärande och lärares professionella utveckling.
Våra medlemmar får nu får 25 procent rabatt på tidsbundna prenumerationer på sex månader av Ruutu+ Premium och Ruutu+ Urheilu Premium. Med rabatten för Ruutu+ Premium betalar du 11,99 euro/månad och för Ruutu+ Urheilu Premium betalar du 17,99 euro/månad. Prenumerationen fortsätter därefter till normalpris. Du betalar månadsvis.
Modersmålets prov i läskompetens måste avbrytas i flera timmar på grund av tekniska problem. En väldigt beklaglig situation, säger Robin Lundell, specialsakkunnig vid Studentexamensnämnden. FSL har kritiserat nämnden för långsam och luddig kommunikation. Det tog tid att skapa en korrekt bild av situationen. Därför tog det ett tag innan vi kunde gå ut med information, säger Lundell till tidningen Läraren.
Det blåser hårda främlingsfientliga vindar både hemma och ute i världen just nu och det viner också runt skolans knutar. Samhället är i desperat behov av vuxna förebilder som står upp för jämlikhet, respekt och allas lika värde. Jag är övertygad om att lärare och rektorer gör sitt yttersta för att vara förebilder i skolan men kanske det helt enkelt är så att tidigare verktyg inte fungerar längre och att man just nu är vilsen kring hur man ska motarbeta den allt mer utbredda rasismen, skriver förbundsordförande Inger Damlin i sin blogg.
När nya forskningsresultat kritiserar det antirasistiska arbetet i skolan, välkomnar vi diskussionen. Mer kunskap är alltid ett steg i rätt riktning.
Rasism i skolan är oacceptabelt och det är viktigt att vi går till botten med problemet. Skolan har ett ansvar för att främja alla människors lika värde och skapa en trygg och inkluderande miljö. Ett kontinuerligt värdegrundsarbete som genomsyrar skoldagens olika stunder är en del av kärnverksamheten, ett arbete som blir viktigare för varje dag.
Förra veckan kunde vi läsa om en ny undersökning, gjord vid Helsingfors universitet, som visar att det systematiska antirasistiska arbetet i grundskolan haltar. Skolan behöver tydligare formuleringar om antirasism i sina likabehandlingsplaner och personalen behöver mer stöd och utbildning, säger universitetslektor Jenni Helakorpi.
Faktum är att rasismen är ett komplext samhällsfenomen, vilket är uppenbart då man inte ens på högsta politiska nivå lyckas få bukt med det. Trots utbildning och upprepade diskussioner fortsätter meriterade politiker mata samhällsdiskussionen med mer eller mindre medvetna rasistiska uttalanden och handlingar. Om det är svårt på den här nivån, är det garanterat svårt i skolan också.
Det blåser hårda främlingsfientliga vindar både hemma och ute i världen just nu och det viner också runt skolans knutar. Samhället är i desperat behov av vuxna förebilder som står upp för jämlikhet, respekt och allas lika värde.
Jag är övertygad om att lärare och rektorer gör sitt yttersta för att vara förebilder i skolan men kanske det helt enkelt är så att tidigare verktyg inte fungerar längre och att man just nu är vilsen kring hur man ska motarbeta den allt mer utbredda rasismen.
Förväntningarna är som vanligt skyhöga på skolan och därför måste vi börja möta det behov av fortbildning och konkreta verktyg som efterropas.
Med tanke på den redan utbredda känslan av otillräcklighet bland undervisningspersonalen, är det viktigt att bristen på erfarenhet inte förväxlas med nonchalans. FSL är mån om en konstruktiv diskussion kring skolans antirasistiska arbete och vi är mycket intresserade av forskningsdirektör Gunilla Holms undersökning. Vi ser fram emot hösten styrelsemöte då vi bjudit in Holm för att få ställa frågor och diskutera hur skolan kan fortsätta axla sitt viktiga samhällsuppdrag.
Inger Damlin, förbundsordförande
FSL kritiserar Studentexamensnämndens agerande i samband med avbrottet i studentskrivningarna i måndags. Att anvisningarna dröjde och sedan var otydliga, tvingade rektorerna att fatta egna beslut i all hast och provet har därför genomförts på en rad olika sätt i de drabbade gymnasierna. Det obligatoriska provet i modersmål och litteratur väger tyngst i poängsättningen till de allra flesta högskoleutbildningarna och hur bedömningen av provet ska kunna göras jämlikt är oklart.
Det ansvar som lades på gymnasierektorerna i samband med teknikproblemen när studentexamensprovet i modersmål och litteratur skrevs i måndags, var övermäktigt, anser FSL.
– Studentexamensnämnden långsamma och luddiga kommunikation lämnade gymnasierektorerna i sticket. Ett så pass avgörande beslut som att förkorta eller förlänga tiden för ett prov ska fattas nationellt och på direkten för att garantera ett så rättvist och jämlikt studentexamensprov som möjligt, säger Inger Damlin, förbundsordförande för FSL.
Damlin ställer sig kritisk till Studentexamensnämndens beredskap att agera och kommunicera när den här typen av akuta problem uppstår.
Att det obligatoriska studentexamensprovet i modersmål och litteratur väger tyngst i poängsättningen vid antagningen till de allra flesta högskoleutbildningar, gör händelsen ännu mer allvarlig. Inka Halkivaha, studiehandledare och styrelseledamot i FSL, är bekymrad över hur bedömningen av provprestationen ska kunna göras jämlikt och hänvisar till examinandernas rättsskydd.
– En del har skrivit ett kortare prov, andra hela provet men långt in på eftermiddagen på grund av avbrottet. En del fick anteckna under avbrottet och andra inte. Förutsättningarna har varierat mycket och med tanke på att resultatet i det här provet kan påverka chanserna att komma in på en viss utbildning, är jag orolig över vad gårdagens händelse får för konsekvenser för våra studeranden.
Incidenten visar hur viktigt det är att tekniken under studentexamensproven fungerar och att det finns en tydlig plan för hur eventuella problem ska lösas. Att kommunikationen är snabb och tydlig är a och o.
– Det är otroligt att nämnden, vid ett så omfattande problem som drabbade tusentals examinander, inte agerade mer beslutsamt, säger Halkivaha.
FSL anser att det är viktigt att trygga finansieringen till Studentexamensnämnden och garantera resurser för olika typer av belastningstest och kommunikation för att minimera risker och undvika att kaos uppstår.
– Det som hände igår är oacceptabelt och får inte upprepas, säger Damlin.
Inger Damlin, ordförande
inger.damlin@fsl.fi
tfn 040 089 7300
Inka Halkivaha, studiehandledare och styrelseledamot
inka.halkivaha@edu.turku.fi
tfn: 040 138 5299
Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör
mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi
tfn 040 686 9959
På vilka grunder och för vilka uppgifter fördelas de så kallade VAS-tilläggen? Huvudfackombud Niclas Zweigberg ser en problematik i hur lönepengarna används. Många arbetsgivare köper arbetstid med tillägget, vilket inte alls är grundtanken. VAS-tilläggen börjar höra till en förgången tid, säger han i en intervju med tidningen Läraren.
Överlag tror jag att rektorer trivs med sitt jobb. Att vara rektor är att måla med bred pensel, säger Inger Damlin. I det andra avsnittet av podden “Vi ses i Hörnan”, diskuterar hon tillsammans med programproducenten och statsvetaren Anna Bertills om vad dagens samhälle behöver för ledare inom skolsektorn.