FSL Import

Author: admin

  • Brett rop efter behöriga lärare

    Brett rop efter behöriga lärare

    ”Svårt att få tag på” har istället breddats och gäller numera även för ämneslärare. Matematiklärare, finskalärare och lärare i praktiska ämnen är några exempel där vi har stora utmaningar med att hitta lärare på svenska i Finland. 

    Och vi har absolut noll koll på tillgången. Vi har ingen aning om det finns tillräckligt med utbildade lärare eller om de med rätt utbildning ens jobbar i lärarbranschen. Vi har ingen regelbunden prognostisering, utan vi står plötsligt och oväntat inför ett brett rop på lärarkraften. 

    Tänk att det måste gå så långt för att vi ska inse att vi borde få ett prognostiseringsinstrument, ett lärarregister. Det finns inga genvägar till att få stenkoll på lärartillgången. Planerna på ett lärarregister måste rulla vidare. För tillgångens skull, för jämlikhetens skull och för kvalitetens skull.

    Alla har rätt till en behörig lärare. 

    Ingers signatur

  • Ett förhandlingsresultat för den privata undervisningssektorn har nåtts

    Ett förhandlingsresultat inom den privata undervisningssektorn har äntligen nåtts med Bildningsarbetsgivarna. Det omfattar närmare 9000 OAJ-medlemmar, och därmed också FSL-medlemmar, i privata skolor och läroanstalter.

  • Äntligen ett förhandlingsresultat inom den privata undervisningssektorn

    Ett förhandlingsresultat inom den privata undervisningssektorn har äntligen nåtts med Bildningsarbetsgivarna. Det omfattar i stort sett alla närmare 9000 OAJ-medlemmar i privata skolor och läroanstalter.

    – Förhandlingarna tog ett avgörande steg framåt de första dagarna i augusti efter resultatlösa sonderingar under sommaren. Nu hittade man nya öppningar och äntligen kom vi vidare. Förhandlingsresultatet behandlas härnäst i OAJ:s lönepolitiska utskott och efter det tar OAJ:s styrelse ställning till det. Ett avtal nås om alla parters beslutande organ godkänner förhandlingsresultatet, säger förhandlingsdirektör Petri Lindroos.

    Ända sedan februari har man förhandlat om lönerna och arbetsförhållandena inom den privata undervisningssektorn. Det tidigare tjänstekollektivavtalet var i kraft till 31.3.2022. Vårens förhandlingar med Bildningsarbetsgivarna framskred trögt trots OAJ:s idoga försök. Varken de tre medlingsbud som gavs av förlikningsmannen, strejkvarsel eller de genomförda strejkerna i privatskolor i Helsingfors och Tammerfors resulterade i någon lösning. Ännu i början av sommaren försökte man utan resultat nå en lösning.

    Avtalsparterna inom den privata undervisningssektorn är Bildningsarbetsgivarna och OAJ som företräder undervisningspersonalen samt JHL och Jyty som företräder läroinrättningarnas administrativa personal och stödpersonal. Om alla avtalsparter godkänner förhandlingsresultatet nås ett avtal. Då informeras också mer om avtalets innehåll.

    Ett förhandlingsresultat har inte nåtts för yrkesinriktade vuxenutbildningscenter.

  • FSL och FSS: Dags att ta itu med bristen på läromedel på svenska

    Det råder brist på högkvalitativa läromedel i de svenskspråkiga gymnasierna, och läroböckerna blir sällan färdiga i tid. En undersökning som FSL genomfört bland sina medlemmar visar att lärarna upplever omfattande brister i läromedlen. Det försätter svenskspråkiga studerande i en ojämlik situation, säger Finlands Svenska Lärarförbund FSL. Det här är ett faktum som också Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS har påtalat under sitt årsmöte, där en motion om bristfälliga läromedel godkändes.

  • FSL och FSS: Dags att ta itu med bristen på läromedel på svenska 

    FSL och FSS: Dags att ta itu med bristen på läromedel på svenska 

    Vintern 2022 genomförde FSL en undersökning om läromedel riktad till lärare och rektorer i gymnasier. Undersökningen visar att 73% av de finlandssvenska rektorerna anser att det finns brist på läromedel i gymnasiet.

    – Under de senaste åren har skolan påverkats av stora förändringar med en ny läroplan, den utvidgade läroplikten och pandemin. Genom distansundervisningen som krävde mer självständiga studier blev läromedlens betydelse viktigare och bristerna i dem tydligare. Läromedlens betydelse är i en central roll när allting sätts på sin spets, säger Cecilia Huhtala, ordförande för Finlands Svenska Skolungdomsförbund.

    Yannika Ronnqvist Styrelsekandidater 11 700x467

    Cecilia Huhtala, FSS:s ordförande.

    64% av lärarna upplever att det finns brist på läromedel i ämnet de undervisar. 48% av dessa påtalar att det finns digitala brister i läromedlen. En stor andel av lärarna pekar också på brister i översättningen och att det tar för länge att över huvud taget få läromedlen översatta till svenska.

    – Tillräckliga läromedel är en kvalitetssäkring och en förutsättning för att den svenskspråkiga utbildningen ska vara likvärdig med den finska. Betydelsen av läromedel för en minoritet är till och med ännu större än för majoriteten, säger Inger Damlin, ordförande för Finlands svenska lärarförbund. 

    För ett hitta en lösning krävs någon typ av tryggad statlig finansiering och en politisk vilja att på bred front garantera minoritetens rätt till jämlika förutsättningar för utbildning.

    – Speciellt utsatta är små ämnen på svenska, där det ibland inte ges ut nytt material på flera år. Som förbund vägrar vi acceptera att vi måste utgå från att tillgången på svenskspråkiga läromedel aldrig kommer vara på samma nivå som de finskspråkiga. Det följer inte läroplanen och sätter de studerande i en sämre sits, minskar deras valmöjligheter och kan i förlängningen inverka på deras möjligheter till vidare studier, säger Damlin.

    Inger nyaportratt 14

    Inger Damlin, FSL:s ordförande.

    Också studerandes åsikter ska höras

    Huhtala poängterar att rektorer och lärare samtidigt också bättre kunde lyssna in elevers och studerandes åsikter i valet av läromedel. 

    – Elevkårerna ska alltid vara med i processen kring val av läromedel i de ämnen där det finns valmöjligheter. Det är de studerande som sist och slutligen ska använda materialet. Därför borde också förlagen inkludera studerande redan i utformningen av läromedlen, säger Huhtala.

    I FSL:s undersökning svarar 88% av lärarna att deras läromedel inhandlats som digital bok. Samtidigt påpekar lärarna brister i funktioner, krånglande plattformar och att det är svårt att få tekniskt stöd.

    – Vem ska stöda tekniskt svaga studerande? Alla studerande är inte vana att använda digitala läromedel. Teknisk support hamnar lätt på lärarnas arbetsbord som redan svämmar över vilket stjäl tid från den egentliga undervisningen. Vi måste dessutom hitta lösningar för de studerande som behöver pappersbok av olika orsaker. Lärarna i de svenskspråkiga skolorna ska inte själva tvingas skapa eget undervisningsmaterial, säger Damlin.

  • Behöver ankdammen få in nytt vatten?

    Hur ska man slå vakt om kvaliteten inom den svenskspråkiga utbildningen i Finland? Den frågan dryftades på seminariet ”Den finlandssvenska utbildningsvägen i fokus”. En lösning som kastades fram var att i större utsträckning öppna upp det finlandssvenska mot det finskspråkiga Finland, rapporterar Läraren. 

  • Gör inte lärarna till skolbyråkrater

    Läraruppdraget håller på att grumlas till, då en mängd odefinierade arbetsuppgifter har tillkommit. En diskussion om vad som ska höra, och framför allt vad som inte ska höra till lärarnas uppdrag skulle vara välkommen. Den nu rådande trenden att man bara öser på fler uppgifter är ohållbar, det har lärarna med all önskvärd tydlighet visat denna strejkvår, skriver Mattias Fagerholm i Läraren.

  • En investering som tryggar Finlands framtid

    Kvaliteten på undervisningen blir lidande när resurserna inte räcker. Problemet är inte det att vi har svaga elever eller att vi har elever med annan språkbakgrund, men problem uppstår då vi har så många elever med behov av stöd att lärare inte kan tillgodose deras lagliga rätt till stöd utgående från befintliga resurser. Och vi missar totalt den förebyggande dimensionen, skriver förbundsordförande Inger Damlin i sin blogg.

  • En investering som tryggar Finlands framtid

    En investering som tryggar Finlands framtid

    Vi får inte förringa den insats som sittande regering gjort och ej heller glömma de konkreta utbildningssatsningarna. Men även om riktningen har vänt gällande finansiering är vi inte framme vid förbättrade resultat och välmående i våra skolor.

    Kommande regering har en enormt stor uppgift i att bibehålla en hållbar utveckling i rätt riktning vad utbildning beträffar. Och det räcker inte med fyra års medveten satsning, den måste vara mera långsiktig.

    Fokus och satsningar på utbildning och kunnande är investeringar som tryggar Finlands framtid.

    Problem uppstår då vi har så många elever med behov av stöd att lärare inte kan tillgodose deras lagliga rätt till stöd utgående från befintliga resurser.

    Vi måste återfå tron på att utbildning spelar roll för ett fungerande välfärdssamhälle. En skola där elevers rätt till stöd genast behov uppstår tillgodoses är en skola som jobbar förebyggande kring välmående. 

    Kvaliteten på undervisningen blir lidande när resurserna inte räcker. Problemet är inte det att vi har svaga elever eller att vi har elever med annan språkbakgrund, men problem uppstår då vi har så många elever med behov av stöd att lärare inte kan tillgodose deras lagliga rätt till stöd utgående från befintliga resurser. Och vi missar totalt den förebyggande dimensionen.

    Någon kan fnysa och kaxigt påstå att man aldrig ska eller kan göra jämförelser vad utbildning beträffar länder emellan. Andra kan högljutt skräna om att vi nu måst börja analysera resultat och fundera var vi ska satsa. Man kan tycka vad man vill om Pisaresultat, men man kan aldrig förneka att de visar på trender.

    Att satsa på utbildning är att satsa på en välmående kunnig framtid i landet. Det är Finlands väg att klara sig globalt.

     Ingers signatur

  • Var ska vi hitta mattelärare?

    I dagens gymnasiestudier är matematiken ett vägande ämne. Allt fler studerande väljer därför den långa matematiken som har många kurser. Kombinerar vi den utvecklingen med matematiklärarbristen som redan är ett faktum så är det ingen munter vardag vi möter, skriver förbundsordförande i bloggen Ingers inlägg.