Author: admin

Många elever får stöd för sent eller blir helt utan. Planer för hur man ska hantera skolfrånvaro uppgörs, men ger inte enligt undersökningar nödvändigtvis önskat resultat (Jyväskylä Universitet 2020).

I den utvidgade läroplikten finns en tanke om att fånga hemmaliggare via handledning och stödåtgärder. Hur det lyckas återstår att se.

Om vi tänker lite större, är det faktiskt skolan som misslyckas med att bromsa problematisk skolfrånvaro – eller är det så att det brister i vård, stödfunktioner och nationella planer?

Det är fint att YLE:s Spotlight lyfter problematiken i programmet Skolvägrare mot sin vilja, men att lägga felet enbart på skolan är en förenklad lösning på ett mycket komplext samhällsproblem. 

I stället borde man granska de större strukturerna. Hur vore det att lyfta brister i den nationella statistiken, behovet av små undervisningsgrupper avsedda för elever med ökad skolfrånvaro och stöd som svarar mot frånvaroproblematiken?

Det behövs resurser till handlingsplaner och stödfunktioner.

Vi som jobbar i skolan berörs av tystnadsplikt. Vi lärare och rektorer kommer aldrig någonsin att kunna delta i granskande program.

Men vi vet att ångest är tätt förknippat med skolfrånvaro. Vilka olika kommunala lösningar finns det för barn och unga som brottas med psykiskt illamående och hög skolfrånvaro? Hur många avdelningsplatser inom barn- och ungdomspsykiatrin finns det inom välfärdsområdena?

Och varför inte peta i resurseringen av stödtjänster för psykiskt illamående, den resursering som är grunden till en jämlik skola? Finns det verkligen tillräckliga resurser eller förväntas elever med problematisk skolfrånvaro bara fixas vid sidan av allt annat som hamnar på skolpersonalens bord?

Mitt hjärta klappar för växande barn och ungdom, för en välmående och trygg skola. Vi lärare och rektorer uppmanar varje politiker på såväl lokal som på nationell nivå att snarast ta tag i problematiken kring ökad skolfrånvaro.

Det behövs resurser till handlingsplaner och stödfunktioner. Erkända nyckelfaktorer som bromsar skolfrånvaro är gruppstorlekar där det finns en reell möjlighet att skapa lugn och ro.

Glöm inte vår framtid – våga diskutera problematiken innan det är för sent!

Det finns oerhört många vackra exempel på skolkulturer med ett starkt tillsammans. Trots det kan vi inte blunda för att det i dag är beklagligt många lärare som vittnar om aggressiva, hotande vårdnadshavare som kontaktar lärare och rektorer. Kontakter som söker syndabockar och fullkomligt saknar tillit till skolpersonal. Kontakter som i värsta fall kan klassas som trakasserier. Det här är en reell utmaning i skolan 2022, ett läge vi måste ta på allvar för att allas bästa.

Det här läget löser vi inte genom att stå och se på och se svartvitt på saken. Det löser vi inte genom att frånta oss ansvar. Ansvaret för samarbetet mellan hem och skola vilar på skolan, men ansvaret för respektfull kommunikation inkluderar såväl vårdnadshavare som skola.

Visst kan vi lyfta Wilma som syndabock och visst kan vi luta oss mot att pandemin gjort skada. Men vi kan aldrig någonsin låta osakligt bemötande vara acceptabelt.

Det digitala infosamhälle vi lever i ställer krav på dialogen. Den utvecklingen är svår att backa. Istället har vi all orsak att förhålla oss till och göra upp spelregler för digital kommunikation och framförallt har vi orsak att ta ansvar.

Världens bästa skola bygger på tillit, inte på övervakning.

Det finländska skolsystemet vilar på tillit. Tillit till att alla kan sin sak, och jobbar för barns och ungdomars bästa. Den tilliten skapar trygghet och ger goda förutsättningar för välmående och lärande.

Mandat att utbilda lärare har våra universitet. De behärskar sitt område. Undervisning på universitetsnivå baseras på forskning. Relationskompetens är en del av dagens lärarutbildning. Det är faktum som jag aldrig någonsin vill ifrågasätta. Det litar jag på.

Världens bästa skola bygger på tillit, inte på övervakning. Trygghet är en grundförutsättning för lärande. En trygg skola vilar på tillit. Elever är aningen skyddslösa – det är ett tecken på att tilliten till skolan sviktar. Det är ett underkännande av dagens skola. 

Jag vill höja blicken och se framåt mot ett gott samarbete mellan hemmen och skola. FSL tror att det samarbetet bygger på tillit, värdegrundsarbete och samsyn. I världens bästa skola finns ett gemensamt intresse för en god skolkultur, och det intresset formar tryggheten för framtiden.