Author: admin
-
Ny KIILA-rehabilitering för FSL:are 2023-2024
Våren 2023 inleds en ny svenskspråkig rehabiliteringskurs vid Härmä Rehab för FSL-medlemmar. KIILA-rehabiliteringen är en yrkesinriktad rehabilitering som FPA kan bevilja dig.
-
Ny KIILA-rehabilitering för FSL:are 2023-2024
För vem?
• du har fast anställning eller upprepade visstidsanställningar
• du har en sjukdom eller en skada som de senaste åren väsentligt har försämrats eller de närmaste åren kan försämra din arbetsförmåga och möjligheten till inkomstförvärvande.
• det finns ett konstaterat och upplevt behov av stöd för att orka fortsätta arbeta. Bakom rehabiliteringsbehovet kan ligga förändringar i arbetet eller att du har små möjligheter att påverka ditt arbete. Detta kan ta sig uttryck i försämrad arbetsprestation, i upplevd belastning eller i hälsoproblem som orsakas av ständig belastning och som nedsätter arbetsförmågan.Mål
Målet med KIILA-rehabilitering är att förbättra och stödja din arbetsförmåga och att hålla dig kvar i arbetslivet.
Längd
Rehabiliteringskursen innehåller 1 öppenvårdsdag och 3 grupperioder (totalt 14 dygn) på plats vid Härmä Rehab & Spa samt 2-4 individuella kontakter (ist. för individuella besök). Rehabiliteringsprocessen är 1-1,5 år.
Tidpunkterna för svenskspråkig KIILA-kurs (nummer 88504)
Öppenvårdsdygn 11.4.2023 (1 dygn)
1. Grupperioden 12-14.4.2023(3 dygn)
2. Grupperioden 11-15.9.2023(5 dygn)
3. Grupperioden 18-22.3.2024 (5 dygn)Så här ansöker du om KIILA-rehabilitering
Ta kontakt med egen företagshälsovård. Besök din företagsläkare eller din vårdande läkare som bedömer din situation och kan skriva ut ett B-utlåtande. Ansök till KIILA-rehabilitering med blankett KU101r samt KU200r. Kursen bekostas av FPA och är kostnadsfri för deltagaren. Egen ansökan med bilagor inlämnas till FPA, PB 10, 00056 FPA, eller via MITTFPA.
Mer information
Jessica Havulehto, sakkunnig inom rehabilitering och arbetshälsa
jessica.havulehto@harmankuntoutus.fi, tfn 050 516 0360Jens Mattfolk, ombudsman, FSL
jens.mattfolk@fsl.fi, tfn 040 551 0023 -
Hon följde sin passion – lämnade lärarbanan för att bli företagare
Veronica Lönnqvist sade upp sig från sin fasta lärartjänst och kastade sig in i en osäker framtid som privatföretagare. En orsak till branschbytet är den anspråkslösa lärarlönen. Läs mer i Läraren!
-
En svenskspråkig ö i ett hav av finska
!Det är någonting alldeles speciellt med våra språköskolor och det är någonting alldeles speciellt med våra lärare och rektorer i dessa skolor. Varje gång jag möter dessa pedagoger möts jag av ett engagemang utöver det vanliga. Pedagoger som är så mycket mera än pedagoger. Tusenkonstnärer och framför allt språkambassadörer för vår finlandssvenska kultur”, skriver förbundsordförande Inger Damlin i sin senaste kolumn i tidningen Läraren.
-
Är det dags att slopa studentproven?
“Problemet är inte studentproven som ska skrivas, utan att vägen dit görs så snäv. Studerande idag måste tidigt fatta stora beslut utan att ha kunskap om vart de är på väg. Det känns som om ungdomar tvingas till avgörande vägval i allt för tidig ålder”, skiver FSL:s ordförande i bloggen Ingers inlägg.
-
Är det dags att slopa studentproven?
Själv vaknade jag till liv efter att en klok gymnasiestuderande gett sin syn på dagens gymnasieutbildning via en insändare i dagspressen. Jag väljer att respektera ungdomars åsikt. Och jag ser ett utvecklingsbehov. Gymnasiets nuvarande system skapar stress som inte alls gynnar välmående. För studerandes bästa, för lärares och rektorers bästa och för samhällets bästa behöver vi tänka om.
Problemet är inte studentproven som ska skrivas, utan att vägen dit görs så snäv. Studerande idag måste tidigt fatta stora beslut utan att ha kunskap om vart de är på väg. Det känns som om ungdomar tvingas till avgörande vägval i allt för tidig ålder. Och lite känns det som att ungdomar ser sig tvungna till att taktikera i sina studieval i stället för att välja kurser de brinner för, kurser som breddar deras allmänbildning, kurser som motiverar dem. När exempelvis matematiken prioriteras lider språk och andra ämnen.
Problemet är inte studentproven som ska skrivas, utan att vägen dit görs så snäv.
Det här är en så viktig diskussion för framtidens gymnasieutbildning. Eventuellt är det så att vårt system är föråldrat och det krävs nytänk. Kanske är det så att fokuset är allt för smalt och det krävs breddning. Det görs så otroligt mycket bra i våra gymnasier som på något sätt borde visas uppskattning, resultera i något betydelsefullt.
Gymnasiet är allmänbildande och samtidigt förberedande för vidare studier och som förbund upplever vi att nuvarande system skapar ett alltför fokuserat tänk på nästa steg. Därför måste vi måna om att ge eleverna en rejäl chans att få en så bred allmänbildning som möjligt och samtidigt minska på stressfaktorn.
-
Logga in till appen
{loadposition applogin}
-
OAJ:s styrelse godkände förhandlingsresultatet för justeringspotten
I juni avtalade man om undervisningssektorns tjänste- och arbetskollektivavtal för perioden 1.5.2022–30.4.2025. Avtalet innehåller en justeringspott på 0,5% för 2022 utöver den allmänna förhöjningen. OAJ:s styrelse godkände 13.10.2022 förhandlingsresultatet för justeringspotten efter en grundlig diskussion. I förhandlingsresultatet kom man överens om förhöjningar till alla bilagor.
-
OAJ:s styrelse godkände förhandlingsresultatet för justeringspotten
I förhandlingsresultatet kom man överens om förhöjningar till alla bilagor.
I bilaga G lyckades man äntligen avtala om en ny struktur för lönesättningen för lärare inom småbarnspedagogiken samt om förhöjningar av de uppgiftsrelaterade lönerna och de nedre gränserna i lönepunkterna. Grundlönen för en daghemsföreståndare är efter förhandlingsresultatet 3000 euro per månad. De uppgiftsrelaterade lönerna för alla behöriga lärare och speciallärare inom småbarnspedagogik samt för daghemsföreståndare och biträdande föreståndare höjdes med 1,5 procent.
Den största förändringen är att lönestrukturen ändras så att lönen för behöriga och obehöriga lärare skiljs åt. I lönepunkten för lärare inom småbarnspedagogik infördes en ny lönemarkör: ”lärare inom småbarnspedagogik, annan än ovan nämnd”. Även lönerna för behöriga och obehöriga speciallärare inom småbarnspedagogik skiljs åt, för nu riktas förhöjningarna endast till behöriga lärare i bilaga G. Lönen för obehöriga lärare bestäms enligt bilaga 5 i AKTA.
Även det kunnande som en pedagogie magisterexamen för med sig togs i beaktande i förhandlingsresultatet genom individuella tillägg. I allokeringen tar man speciellt i beaktande det kunnande som en magisterexamen ger samt andra kriterier som de lokala arbetsvärderingssystemen känner igen. De individuella tilläggen är i UKTA bilaga G sammanlagt 1,75 procent. De som avlagt en pedagogie magisterexamen har i fortsättningen en egen lönepunkt.
I bilaga C (undervisningspersonal inom yrkesutbildningen) förverkligas löneförhöjningarna genom att justera grundlönerna och de uppgiftsrelaterade lönerna för de som avlagt en högre högskoleexamen med 1,55 pricent och de som avlagt en annan examen med 2,2 procent.
I bilaga B (grundskolor) höjs beloppet för tilläggsuppgifter i enskilda skolor och läroanstalter och kommuner med 10 procent. Därutöver höjs grundlönerna och de uppgiftsrelaterade lönerna med en allmänförhöjning på 0,12 procent.
I del F (fritt bildningsarbete och grundläggande konstundervisning) höjs de grund- och uppgiftsrelaterade lönerna med 0,12 procent.
-Den här helhetslösningen är exceptionell, då man kunde ta stora steg i att utveckla avtalet genom att rikta potten. I denna lösning erkänner man för första gången utbildningens betydelse i lönesättningen för lärare inom småbarnspedagogik, säger OAJ:s förhandlingsdirektör Petri Lindroos.
Nu beslöt man att i stället för att fördela potten jämt rikta en större del till bilaga G. Hur de senare potterna fördelas beslutar representanter för medlemskåren i OAJ:s styrelse och i inkomst- och lönepolitiska utskottet.
Texten är en översättning av OAJ:s nyhet.